Bestick

[Lars M]

Så kunde jag inte låta bli att köpa en cheese scoop - attans
Germetco stainless steel och en logga. Vad jag fått fram på nätet kallas märket för Imperial och är designat av Clayton A. Laughlin för Arthur Salm Inc. På sid 62 finns en del att läsa http://www.silversocietyofcanada.ca/...les/Hood_0.pdf.
Germetco finns också med svensk tillverkning. Längre ner på länken (sid 67) står det om Germetco AB i Trosa och att Gerry Gollert först varit hälftenägare och senare helt ägt företaget. Germetco upphörde 2002.

[DanskeBodil]

Tack DanskeBodil!
Det var precis det jag ville veta! "... en bøje der flyder på en bølge...."
Fint samarbete mellan Sverige och Danmark.

Hej,
Dejligt at kunne bidrage med lidt over Sundet! Bogen er forøvrigt underholdende og giver et bredt billede af Kay Bojesens historie med mange dejlige fotos.
Hilsen herfra

[jorra]

.....[QUOTE=Staffan Kvist;263934]Hej jorra

Ditt inlägg "En hermelin..." är "svårsvarat". Skulle en av
dem vara riktigt silver men annars "nästan" lika?
Kanske syns inte stämplarna tillräckligt tydligt på dina
bilder?
(Ibland håller jag ett starkt förstoringsglas framför
kamerans objektiv, hälsar "en gammal fotolärare")

Hej Lars M

Spännande med din 3 år gamla fråga.
På jorras länk finns det ytterligare ett namn vid sallads-
besticket: Gustav ANITA.....Vad kan det innebära, olika form?....

Jo bilderna på stämplarna blev ju sådär. gör ett nytt försök att få till bilder i helgen. Tack för tipset med förstoringsglas. silverskeden med kattfotstämpeln är lite, lite mindre och är lite spetsigare. Ifall Anita är ett spår så hittade jag en märkt Mema (metallmanufaktur Lidköping) Stainless sweden. På Ebay såg jag att nån hade skrivit att gustav silver company hade tillverkat bestick med samma stämpel som dina har. Hittar inget när jag letar efter det.

Dock finns i boken stainless flatware guide på sida 167 både gustav anita med flera namn med, dock står inget om tillverkare.

länk till google e-bok

https://books.google.se/books?id=ItC9fPRFlGgC&pg=PR9&lpg=PR9&dq=gustav+silver+company&source=bl&ots=C44KkNbsx4&sig=i69Id53XbXvFSvyv5hWu8aurQQM&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiS0PulvuDRAhWCGCwKHQCeC8kQ6AEIYzAL#v=onepage&q=gustav%20silver%20company&f=false

[Staffan Kvist]

Hej jorra

Ditt inlägg "En hermelin..." är "svårsvarat". Skulle en av
dem vara riktigt silver men annars "nästan" lika?
Kanske syns inte stämplarna tillräckligt tydligt på dina
bilder?
(Ibland håller jag ett starkt förstoringsglas framför
kamerans objektiv, hälsar "en gammal fotolärare")

Hej Lars M

Spännande med din 3 år gamla fråga.
På jorras länk finns det ytterligare ett namn vid sallads-
besticket: Gustav ANITA.....Vad kan det innebära, olika form?

Besticket ser verkligen "futuristiska" ut. Mycket intressanta.
och även pastejkniven från Motala.

Hej DanskeBodil

Trevligt att läsa om "Kay Bojesen Linjen skal smile"

Tackar och hälsar
Staffan

[Lars M]

Tack DanskeBodil!
Det var precis det jag ville veta! "... en bøje der flyder på en bølge...."
Fint samarbete mellan Sverige och Danmark.

[DanskeBodil]

I bogen "Kay Bojesen Linjen skal smile" af Lars Hedebo Olsen, fortæller han på side 34 om mærket, der ses på kniven:

"Mærket tager udgangspunkt i Bojesen-familiens gamle slægtsmærke, en bøje der flyder på en bølge, og efter forhandlinger med Den Kongelige Porcelænsfabrik ændres Bojesens mærke fra at have været med tre bølger til blot to. Den Kongelige Porcelænsfabrik sidder nemlig på de tre bølger, så den unge sølvsmed må nøjes med to. Bomærket ændres nænsomt flere gange igennem Bojesens liv, blandt andet af Gunnar Biilmann Petersen i 1933.
Bojesen er så glad for sit mærke, at han får sat bomærket ind i muren over døren i Nybrogade 14, hvor det stadig sidder i dag, 100 år senere."

[Lars M]

Tack Jorra för ditt svar och din länk men vi väntar på ytterligare information.
Motala Verkstad förknippar jag med betydligt större maskiner än kniv och gaffel. Här är emellertid en kniv - typ pastejkniv med tydligt märkt ursprung och MV i en cirkel. Till höger är det dock en logga som jag inte kan tyda

Nuförtiden är det ju så enkelt att man kan få veta att det är Kaj Bojesen (1886 - 1958) som designat Grand Prix.
Men det visste inte jag och jag vet fortfarande inte vad loggan står för och inte heller när formgivningen och kontakten mellan MV och Bojesen kan ha gjorts.

[jorra]

Jag länkar till min fråga om Gustav: http://precisensan.com/antikforum/sh...niv-och-gaffel.
Den är snart tre år gammal och inget svar

Hittade dessa på Ebay i låda, dock står det inget om tillverkare.

http://www.ebay.com/itm/GUSTAV-STAINLESS-SWEDEN-Salad-Serving-Fork-and-Spoon-New-in-Box-/122303931803

[Lars M]

Jag länkar till min fråga om Gustav: http://precisensan.com/antikforum/sh...niv-och-gaffel.
Den är snart tre år gammal och inget svar

[jorra]

En hermelin bland katterna....

Jag fick nyligen sex st. vad jag trodde var likadana nysilverskedar modell fransk lilja i min ägo tillsammans med andra bestick. fem st. hade samma stämpling : Prima NS och sedan ett ensamt S. En var dock annorlunda och var stämplad GAB, tre stycken kronor (kattfot), följt av en liten figur jag inte kan tyda, 36 (eller möjligen 86 eller 56) samt en 6:a eller ett H. Kattfoten innebär att den är i silver men vad betyder de andra stämplarna?

[Staffan Kvist]

Hej Lars M

Ja, nu får jag/vi veta det också. Trevligt.
Jag hade aldrig hört talas om Hermanssons
Metallfabrik i Österbymo och en så lång kniv....

Men nu en "knivig" fråga, som kanske inte är
så besvärlig om man vet?

En senapsspatel importerad från Tyskland(?),
med en liten, liten stämpel, en femkantig, med
lite text och något djur kanske? Stämpeln är ca
2 mm på bredden och spateln är 11,5 cm lång.

Är det någon som känner igen den lilla, lilla
stämpeln?

Jo, jag letar ju alltid efter senapsskedar och
spatlar till alla senapsburkar jag fyndar.

Undrar och tackar
Staffan

[Lars M]

Ännu en lång bordskniv - 24,2 cm! Och eftersom jag inte kände till "märket" blev jag nyfiken och köpte för flera SEK. Jag läser HMÖ och en cirkel med "Svenskt rostfritt stål" Jag var i tron att (nästan) alla bestick i Sverige tillverkades i Eskilstuna men förstår nu att Hermanssons Metallfabrik i Österbymo också gjort rostfria knivar. Jag lånar också en bild från Tradera.

[Staffan Kvist]

Hej prylsnubben

Min far tyckte mycket om dansk ost, men han hade
också stadigt lås på skafferiet.

Som sagt, så har jag skickat frågan tillbaks till Falbygden,
om just "urgröpningen".

Jag återvänder till problemen med kundtjänster och
jag måste säja att jag är bekymrad över hur "kort"
minnet, ja, det allmänna minnet har blivit.
Det finns otaliga exempel och ofta ser vi det här i
forumet när vi inte hittar varken tillverkare och designers
för något föremål.

Tänk bara på den kaffekvarnen jag tar upp i inlägg 105
i Kaffekvarnstråden: http://precisensan.com/antikforum/sh...t=kaffekvarnar
För den såldes ju så sent som på 60-talet i Stockholm
men nu är det ingen som vet och inga papper är sparade.
Jag har haft ögonen på den, för tänk om det skulle finnas
någon klisterlapp eller text kvar på någon och jag har bara
i år säkert stött på ett 10-tal, av den på loppisar, i Stockholms-
området.

Hälsar
Staffan

[prylsnubben]

Nä tacka vet jag en Gamle Ole som passerat bäst före datumet, den kan
man lugnt sitta och vänta på runt bordet, den kommer till var och en utan
att man behöver sträcka sig till mitten av bordet.

[HgF]

Men det var vanligt att servera en hel cheddarost som man hade gröpt ur, sen hällde man vin eller whiskey i hålet och gästerna använde en sån sked för att gröpa ur bitar på julbord och buffé

Så en stiltonsked blev cheddarsked för dom svenska resturangerna och grossisterna hakade på och sålde cheddarskedar

Så du menar att ett helt gäng satt runt ett bord med varsin sked och slabbade ur samma cheddarhål - på en restaurang dessutom? Under viken sten ägde detta bordsskick rum? Man behöver ju inte vara överdrivet äckelmagad för att tacka nej till en sådan ostfest.

Det verkar vara en vana på rymmen från drängstugornas tid då drängarna satt med varsin sked och sovlade ur en gemensam skål med mat. Alla slabbade med sina skedar i samma mat och såg därmed nogsamt till att tuberkelbakterierna spreds laget runt.