Bestick

[Staffan Kvist]

Hej HgF

Tack, det är intressant vad du skriver och om "gästabudsknivar"
så jag letade på Internet och hittade en länk:

http://eskilstunaknivar.se/gastabudskniven-genuin-svensk-folklore/

Men nu vill jag gärna visa en tennsked från Norge, "Eik".
Här en länk där man ser flera av samma modell, fast större:

https://www.macacke.com/Garage/EIK.html

(på sid 2)

Vad kan "Eik" stå för?
Vet någon något mer om "Eik" och om deras tenntillverkning?
Vad är tanken med t ex. tennskedar, skulle de användas
eller är de minnesskedar? Jag har också läst i tidigare
inlägg att det kan finnas bly inblandat och då är de väl giftiga?
262 i stämpeln, är det modellnummer?

PES-länk, Tennsked:

http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?3020-Tennsked&highlight=tennsked

PES-länk, "Vad kan sägas...":

http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?24550-Vad-kan-sägas-om-denna-ursöta-tennsked&highlight=tennsked

Undrar och hälsar "Gott slut"(...på året)
Staffan

[HgF]

I huvudsak är det två saker som styr formen på egg-redskap. Dels modet, dels funktionen. De breda långa bordsknivar är typiskt funktionella att äta med, t ex slafsa i sig såsen som samlas i tallrikens skrymslen. Att man därmed antagligen bryter mot regeln som säger att man aldrig ska stoppa kniven i munnen - kan inte hjälpas. Det sägs ju att det är såsen som är det godaste - i varje fall bland jägare som missade den praktfulla älgen - eller haren. Kniven ska också fungera som mothåll och påfösare när man laddar gaffeln med mat, till detta är ju paddelformen idealisk.

Den avrundade bladformen går bl a igen hos de sk gästabudsknivarna, som har stora avrundade blad och egentligen är ett resebestick. Jag tror dock inte en sekund på att bladen är avrundade för att middagsgästerna inte ska hacka ihjäl varandra i fyllan och villan. Det tror jag är en myt som har vuxit sig stark från ett enda franskt belägg. Vill man hacka i sin bordsgranne har man ju den för ändamålet ännu farligare gaffeln lätt tillgänglig.

[Staffan Kvist]

Hej Kim

Vet du vad? Jag hade precis den funderingen,
när det gäller en sådan kniv, som du visar. Att
ta upp såsen med den...

Vad trevligt. Tack.

Hälsar
Staffan

[Kim von Platen]

[QUOTE=Staffan Kvist;263250]Hej Lars M

Ditt inlägg nr. 134 gjorde mej nyfiken på
bords- och matknivars längd. Hur långa kan
de vara? När jag mäter en "vanlig" bordskniv
från kanske 50-talet, så är den ca 22 cm lång.

På bilden här finns 3 knivar. Den översta har en
"avfasning" på översidan, vid pilen. Är det en special-
bordskniv, kanske en sandwichkniv, eller vad?
Den är 21 cm lång.

Den andra kniven är 23 cm lång och ganska gammal
tror jag. Men hur gammal?

Hallå Staffan,
Tror att knivarnas längd och bredd hade samband med bordskick, vanan att äta. Stoppa inte kniven mun, fick man ju lära sig.
Långa och breda skedar, nästan alltid med blad av kolstål, var avsedda för att skopa upp såsen. Min längsta bordskniv är blott 23 cm lång, franska liljan.
Tror vidare att längre knivar var avsedda för bröd, stek och annat gott. Inte att stoppa i munnen...
So long
Kim

[Staffan Kvist]

Hej HgF

Tack och en god 4:de Advent också.

När det gäller den stora kniven så finns det en viss
ådring i handtaget, som framkommer i extra stark
belysning, samt en spricka.Jag skall ta en bättre bild.
Tillverkaren är också ännu okänd för mig, men
då jag har två sådana knivar med små olikheter, så
blir jag fundersam över användningen. Bild kommer nu.

Bilden visar handtaget med spricka (samt viss rep.).

Mittenkniven, skall det vara ett "krönt ankare" eller "krönt E"?

Tack, tack för intressanta detaljer.

Hälsar
Staffan

[HgF]

God 4:e adventmorgon

För att börja nedifrån:
Jag tror den stora kniven är ett ovanligt stort exemplar av en bordskniv. Jag har sett processknivar för osttillverkning, dessa brukar vara mer designade som redskap och kanske ännu större en denna. Känner inte till tillverkaren.

Skaftmaterialet: jag undrar om detta verkligen är "ben". Tidsmässigt är vi mitt inne i celluloid-åldern, ett material som finns allmänt tillgängligt och är av god kvalitet. I den mån ben fortfarande används är det gris- eller nötben, en biprodukt från slakteribranschen. Eftersom ben är ett organiskat material är det bökigt att processa och utvinna stora mängder felfria och lämpliga bitar avsedda för t ex bestickhandtag. Kolla en gång till om det inte är celluloid eller annat polymermaterial i dina skaft.

Mittknivens ålder - den som är märkt "Jernbolaget (krönt ankare/E) Eskilstuna", tror jag kan vara runt 1920-30-talen. Just denna förenklade logga menar jag börjar uppträda ungefär då. Det kan ju handla om ett namnbyte som inträffar runt 1920-30-talen, från det äldre "Eskilstuna Jernmanufaktur Aktiebolag" (EJ -krönt ankare- AB), - i folkmun kallades företaget "Järnbolaget" helt oavsett officiellt namn. Bägge stämplarna tycks ha använts parallellt under tiden runt 20-30-talen. Men den äldre märkningen förefaller inte överleva in i den rostfria epoken, som sannolikt börjar fasas in ca (+/-)1930.
Jag har en 6-uppsättning: knivar (23,8 cm) i kolstål, & gafflar do, fyra klor (17,5 cm) som skulle kunna vara kusiner med din mittersta kniv. Fast knivbladen på mina är konservativa och liknar mer den översta (dock utan slipfas).

Vet icke avsikten med slipfasen på den översta kniven. Den är dock med sin 21 cm så liten att den sannolikt ar avsett för annat än stora bauta-middagen. Kanske dessert, smörgås eller ngt annat. Den bör bara äldre än mittkniven.

[Staffan Kvist]

Hej Lars M

Ditt inlägg nr. 134 gjorde mej nyfiken på
bords- och matknivars längd. Hur långa kan
de vara? När jag mäter en "vanlig" bordskniv
från kanske 50-talet, så är den ca 22 cm lång.

På bilden här finns 3 knivar. Den översta har en
"avfasning" på översidan, vid pilen. Är det en special-
bordskniv, kanske en sandwichkniv, eller vad?
Den är 21 cm lång.

Den andra kniven är 23 cm lång och ganska gammal
tror jag. Men hur gammal?

Den tredje kniven ser ut som en förvuxen bordskniv
och är 27 cm lång. Min fråga, fanns det så långa
bords- eller matknivar? Kanske är det en specialkniv
för något särskilt ändamål? Men vad? Osttillverkning?
Den är inte särskilt vass.

Sedan en fråga om handtagen. Två av knivarna har
handtag av ben och jag vet att de spricker ofta.
Bytte man ut handtaget eller var de så noga med sina
bestick att det inte fick hända? Men vilken sorts ben
användes. Det är stor skillnad på det engelska benhand-
taget. Det är mycket ljusare och inte så varmgult?

Vet någon något om tillverkaren, Hall & Levick Lowgate Hull?

Undrar
Staffan

[Kim von Platen]

Klyfigt...

Kolla om den kanske rymmer en matsked eller om
den är större om det kan vara ett lagom kaffemått
för att erhålla en god kopp java. Tre om i samma
mening, inte godkänt.....skyller på Putin & Trump.

Hallå Snubben, Bra tänkt, men nej, måttet matsked, icke sa Nicke. Kaffemått (vad är det, måste fråga fru Melita).
Min fru med gott minne påstår att vi använde den i en italiensk sockerskål med det där typiska jacket i locket. Det är inte så snyggt när skaftet står rakt upp, den här är duktigt böjd... so long
Kim


.






































































kaffemått (kaffemått? Finns det? Undrar Melita

[Staffan Kvist]

Hej Lars M

Det är en riktigt stor och fin kniv du visar.
Kanske är det rekord, hittills. Jag skall se
i mina lådor om där finns större bordsknivar...

Hej HgF
Tack....Jag skall nu också titta mer efter Stiltonskedar
i engelska Internet, intressant.

Hej Kim
Mycket trevlig sked. Ja, jag undrar också om det finns
något särskilt tillfälle för användning. Jag har sett så
många olika skedar som jag också undrar över.
Kan det vara en supsked?
Länk: https://www.google.se/search?q=supsk...x4BLEQ_AUIBygC

Nu ett bestick, som jag gärna använder vid lite mindre
formell Juldukning. Det är också ett bestick som kan
hänga i en ställning. Besticket ligger bra i handen,
kanske förutom skeden, som känns "felvänd".

Besticket kommer från BodaNova, men såldes i Outlet
för Iittala. Det heter Frank och jag undrar mycket över
vem designern kan vara. Kan det finnas något samband
med Kaj Franck?

Undrar
Staffan

[prylsnubben]

Testing, testing...

Kolla om den kanske rymmer en matsked eller om
den är större om det kan vara ett lagom kaffemått
för att erhålla en god kopp java. Tre om i samma
mening, inte godkänt.....skyller på Putin & Trump.

[Kim von Platen]

Dopsked?

Hallå,
Tänk vad mycket krafs som följer i guds spår. Den här fanns i lådan franska bestick, kolsvart. Trodde det var silver, men bara plate(n). Är det en dopsked? I så fall inköpt 1941. So long....

[HgF]

En klart lysande guldstjärna i bestickformgivningens "hall of fame" till den nedre av dessa Stilton-skopor: "Falbygdens". En tydlig, traditionell och ändamålsenlig design som träffar mitt i prick. De andra två kanske också funkar men de ser mer ut som något som följde med tvättmedelspaketet hem, med syfte att dosera tvättpulvret i rätt mängd.

Jag sadlade min allt mer trogna och lydiga åsna Google och tog en rundtur i Stiltonskopornas land tidigare i morse. Det här med Stiltonskopor - det är blodigt allvar - detta baserat på den varierande art- och stilrikedom som tycks finnas. Jag tycker ändå att "Falbygdens" ligger i topp med sin fint profilerade skopa.

[Lars M]

Om det är rekord vet jag inte men med en längd på 24 cm kanske det kan vara något däråt. Att det är Record svenskt rostfritt stål står det tydligt. Och magneten hugger!

[Staffan Kvist]

Hej

Jag närmar mej nu något jag är helt okunnig om... jo
ostskedar. Något minskade okunskapen när min dotter
tog hem en liten stiltonost i burk med tillhörande sked.
Det behövs dessutom portvin när man äter stiltonost
har jag nu fått höra.

Men hur äter man, hur går man till väga?

En annan ostsked jag har stött på nu är en från
Falbygden. Men den är väl ett köksbestick eller skulle
någon använda den vid bordet?

Men hur är den tänkt att användas?
Finns det flera slag av ostskedar?
Ostknivar, osthyvlar och ostskärare med tråd, men ostskedar?

Vi ser på bild 1 två mindre stiltonskedar som leveraras
tillsammans med ostburkar. Nästa bilder Falbygdens...

Småskedarna är ca 10 cm långa medans Falbygdens är ca 19 cm.

Tillägg om stiltonskedarna: Dök de upp när stiltonost började
säljas i keramikburkar med lock? Ja, somliga ganska stora....

Undrar
Staffan

[Kim von Platen]

Kvitterat...

Det får ju aldrig vara så att man kan blanda ihop besticken och gå vilse bland funktionerna. Varje specialbestick måste ju - gärna tydligt - kommunicera sin funktion, annars skulle det bli kaos i "dussinet-fullt"-kulturen. Hur skulle det se ut om någon började bryta upp Hjälmargösen med smörkniven och samtidigt bre smör på kuvertbrödet med fiskkniven?

Hallå där,
Du bekräftar min ursprungliga teori och jag faller tillbaka.... so long...Kim