Helsingborgs Lerkärlsfabrik

[Gideon]

Blomblad ska vi nog flänga efter, och växtvärlden är ju fantastisk fantasirik i det avseendet.
Ett Tillingefat med "våra" blad visas som exempel, även om vi hamnar utanför Helsingborg nu...

[Andres]

Vilken fantastisk kruka. Som sagt, bladmonstret, det har jag aldrig sett pa en Helsingborgare. Om man jamfor med Hoganaskrukorna fanns ekbladen pa 30, 40 och 50 literskrusen, formodligen som en forstarkning av handtagen. (pa senare ar har bladen aterkommit som dekoration.) Om denna kruka ar en 10 k, ja, da ar vi nara 30 literskukorna och igen bladen som forstarkning. Den storleken ar enligt mitt vetande mycket ovanliga hos Helsingborg och darfor sallan sedd.

[Polsson]

Vilken fantastisk kruka. Som sagt, bladmonstret, det har jag aldrig sett pa en Helsingborgare. Om man jamfor med Hoganaskrukorna fanns ekbladen pa 30, 40 och 50 literskrusen, formodligen som en forstarkning av handtagen. (pa senare ar har bladen aterkommit som dekoration.) Om denna kruka ar en 10 k, ja, da ar vi nara 30 literskukorna och igen bladen som forstarkning. Den storleken ar enligt mitt vetande mycket ovanliga hos Helsingborg och darfor sallan sedd.

Bladmönstren på Höganäs- och Helsingborgskrukorna tror jag i första hand handlar om dekoration av "praktkrukor". Om mönstren sedan har en förstärkande effekt gör ju inte saken sämre.

[Andres]

Jag skulle vilja vanda pa det och saga att man gjort forstarkningen dekorativ. Om du jamfor Helsingborg och Hoganas utgar alltid dekorationen fran handtaget....Rattsvansen pa krusen hade troligen samma funktion......

[Kaptenen]

Ok,Gideon!
Jag har letat som en galning i "Skogens träd och buskar i färg" för att kunna klassificera Hbg-löven, men misslyckats. Kanske är det "fantasilöv"? En del Hbg-bladverk finns på urnan på sid 106 i boken (Jarnvalls), men den är ju inget traditionellt kärl.

På Andres kruka verkar det vara vinbärsblad.

http://www.henriettesherbal.com/eclectic/lind-verd/pics/lind-bild-41-ribes.html

[Gideon]

Då är inte heller steget långt till vindruvsblad.
En kruka för jäsningen i vinframställning, månne?

Nedanstående bild visar snarlika blad, på en smörask från Mettlach, kring 1850.
Märkningen på Trojans kruka är ju något äldre, och före Dreilicks tid.

[Gideon]

För en månad sedan, såg jag i skylfönstret hos en välgörenhetsförättning ett läckert krus, som på tio meters håll skrek: - Jag är från Helsingborg!
Synade honom närmare vid fönstret och sa:- Oj! visst är Du det, lille vän, och vad ensamt Du har det!
Butiken var sommarstängd och var det fram till i måndags.
Inte förrän idag fick jag tillfälle att komma iväg dit, och självklart hoppades jag inte alltför mycket på att den skulle vara kvar - utan hade siktet inställt på nyinkommet gods.

Men...där var den ju ändå! Ståendes i skyltfönstrets skamvrå, dammig, solkig, med rester av bemålning på magen, i behov av sällskap och omsorg.
Gick in i affären och gjorde sedan som Carlsson, kom ut som ett yrväder en aprilafton med ett höganäskrus, inte om halsen, utan i en papperskasse - glatt leende.

Väl hemma fotades kruset, innan rengöringen sattes igång med lösningsmedel och en kvart senare åkte den upp på balkongräcket igen, skinande ren.

Märkningen CFP står, enligt Torsten Jarnvalls bok, för:
Carl Frithiof Petersson
"Lärogosse, lärling, gesäll, krukmakare, kakelugnsmakare.
I längder och kalendrar nämns han gesäll 1870-75, krukmakare 1892, kakelugnsmakare 1900-1925.
Född i Helsingborg 23 juni 1841 (döpt 25 juli), son till gesällen Bengt Peterson och hans hustru Cecilia Ekberg. Död i Helsingborg 15 februari 1925 ("Ålderdomsaftyning" m.m.). Begravd 22 februari. Ogift.
Carl Frithiof Peterson lämnade aldrig föräldrahemmet på nr I/ Ruuth. När modern dog 1901 flyttade systern Emma Carolina hem till honom och bodde där till sin egen död.
Han skymtar aldrig som lärling i längderna och gesäll kallades han bara när kusinen Anders Robert Petersson styrde på kärlfabriken 1870-75, I stadens adresskalender 1892 finner vi honom som krukmakare på Södra Storgatan 28 (Brukets hus). Titeln kakelugnsmakare dyker upp i och med Hfl 1900-1906 och den titeln får han sedan behålla livet ut av kyrkoskrivaren. Orsaken till den förströdda attityden från omvärlden kan man ju spekulera kring. Men stannar man hemma utan flyttning blir det nog så.
Kvar står dock att Carl Frithiof Petersson var en skicklig drejare som gett Bruket krus och krukor av hög kvalitet."

Artikeln illustreras av en färgbild på en mycket fin, skulpterad Cigarrkopp med chimpanser med polykrom glasyr. Den är enligt uppgift av CFP vid 21 års ålder år 1862. Låna boken, och se bland annat denna härliga bild, som också har mycket av "Höganäs" över sig.

Sista bilden presenterar trion, som förutom ballongkruset också medtagit "minstingen", vilken tidigare presenterats i tråden "Ett allmogemålat lerkrus":

http://www.precisensan.com/antikforum/showthread.php?t=20059

Till skillnad från nyförvärvet, ska den ha sitt målade scenario kvar. Den gör ingen skada, och det är upp till nästa ägare efter mig, att bevara den eller ta bort, vilket är lätt som en plätt att göra.

[Andres]

Bemålningen på "lillen" är ju strålande....vem skulle vilja ta bort den? Hellre fråga vem som gjort den....?

[Gideon]

Bemålningen på "lillen" är ju strålande....vem skulle vilja ta bort den? Hellre fråga vem som gjort den....?

Dessvärre har den ingen signering, men i mitt tycke är den utförd av en dekormålare. Ett måleri som var vanligt på till exempel teaterkulisser under 1930-40talen.
Kruset har tidigare tjänstgjort som lampfot.
En kul grej helt enkelt!

[jani]

sprang på en fantastisk Helsingborgskruka idag
den första Helsingborgsstämpeln
gjord av HE där H och E var ihopskrivna
och siffran 6 (för kannor)
och med rika bladdekoration
HÄFTIG !
OBS det är fotografen som varit på sniskan, krukan var perfekt

[Andres]

Kanonfin Jani, visste inte att Helsingborg också använde bladdekoration, så fick man lära sig något nytt igen...härligt...

[Kaptenen]

sprang på en fantastisk Helsingborgskruka idag
den första Helsingborgsstämpeln
gjord av HE där H och E var ihopskrivna
och siffran 6 (för kannor)
och med rika bladdekoration
HÄFTIG !
OBS det är fotografen som varit på sniskan, krukan var perfekt

Grattis Jani! Östlunds skriver i Bruksföremål i saltglaserat stengods: De svenska stenkärlstillverkarna: historia, teknik, former, stämplar (3.uppl. 1982), att det var vanligt att krukor som rymde 30 liter eller mer försågs med vinlöv. HE sammanskrivet ska nog vara HB sammanskrivet. HB var 1982 en okänd drejare. Hindric Berggren (1796-1845) enligt Jarnvall (Vv se Gideons inlägg 23) http://www.precisensan.com/antikforu...t=20678&page=3

Det hade varit intressant att se en detaljbild på stämplarna.

[jani]

Grattis Jani!
Det hade varit intressant att se en detaljbild på stämplarna.

Gratulera inte.... jag såg krukan på en auktionsvisning idag och den är inte i min ägo. Följaktligen kan jag inte visa närbild på signeringen, bilden 'knyckt' från auktionsfirman! Det kan säkert vara HB men då har stämpeln inte 'tagit' längst ut till höger.

[jani]

tillägg: jag tror att krukan skall ha ett lock då mynningen var falsad !!!

[Andres]

Till Kaptenen, klart är att Höganäs använde vinlöven på 30, 40 och 50 liters krusen, det har vi tidigare talat om här, jag har också visat en 30L med löv. Jag har aldrig set löven på Helsingborgskrus och i detta fall på ett 15 liters krus torde vara högst ovanligt....