Disponent Edvard och mäster Knut – ett radarpar.
Kosta. När den unge praktikanten Edvard Strömberg (f 1872) kom till Kosta glasbruk 1891, hade redan Knut Bergqvist (f 1873) arbetat heltid i hyttan där sedan 1885. Båda blev ”mästare” på Kosta vid 21 års ålder – Edvard hyttmästare och Knut glasblåsarmästare.
Orrefors. Knut anställdes som mästerblåsare på Orrefors glasbruk 1914 och verkade där till 1929. Edvards bruk Sandvik i Hovmantorp köptes av Orrefors och Edvard var vd på Orrefors glasbruk 1918-27. Höjdpunkten blev världsutställningen i Paris 1925, där Orrefors glasbruk och de två konstnärerna Gate och Hald fick grand prix och Knut var en av de fem mästare i koncernen som belönades med guldmedalj.
Eda. Edvard var disponent på Eda glasbruk 1927-33. Även Knut har en sak förknippad med Eda: hans andra hustru kom därifrån. (Däremot stammar inte bröderna Knut och Gustav Bergqvist från Eda, som uppges i Glasboken. Deras far var född i Brunskog och modern i Gillberga - också de två orter i västra Värmland.)
Lindefors/Strömbergshyttan. Knut blev delägare i Lindefors glasbruk 1929. Edvard arrenderade Lindefors från 1933 och ändrade sedan dess namn till Strömbergshyttan. Sedermera köpte också familjen Strömberg detta bruk. Knut fortsatte att verka i mästarstolen på Strömbergshyttan från 1933 till 1947. Då Edvard 1946 hade avlidit, övertog Knut rollen som hyttmästare – en syssla som Edvard hade haft efter att sonen Eric övertagit ledningen för bruket. Knut avled 1953.
Allmänt meddelande
Collapse
No announcement yet.
Strömberg/Strömbergshyttan
Collapse
X
-
För Knut var detta askfat en gul grej som han gjorde till sig själv. Nåväl - han askade också i senare askfat från Strömbergshyttan eller ute i det fria - och från Orreforstiden t o m i ett eget designat askfat i graalteknik. Men plåtburkar: inget för en glasblåsare! I mungipan på mäster Knut satt en Havanna II så fort tillfälle gavs - medan disponent Edvard hade snuggan därstädes.Ursprungligen postat av Fireflites Visa inläggman kan välan inte aska i en sån där snygg sak bättre med en rostig plåtburk då juh =)
Radarparet Knut Bergqvist & Edvard Strömberg på en bild - utsnitt ur storbild med alla anställda vid Strömbergshyttan c:a 1940. Vid detta fototillfälle fick fotografen truga och be, innan Edvard ställde upp sig. Han blev sur över fotografens tilltal med "direktörn". "Jag är för fan i våld disponent här på bruket - dirkektörer har de på cirkus!" Till slut insåg Edvard, att driftsuppehållet skulle bli för långt, om han inte skyndsamt kom med på bild!
Leave a comment:
-
man kan välan inte aska i en sån där snygg sak bättre med en rostig plåtburk då juh =)
Leave a comment:
-
Lindefors glasbruk 1929-31
Här på tråden har vi berört den period på Strömbergshyttan före Strömbergs, då glasbruket hette Lindefors och 1929-31 drevs av Knut och Eugen Bergqvist i samarbete med glassliparen och fabrikören Axel Träff.
Här ges ett litet smakprov på ett av alla de glas som Knut Bergqvist formgav och blåste under denna period - förutom den skål som ingår i min avatar.
Askfatet är blåst från undersidan, där glaset är sprängt och kantslipat.
Häri har fimpats många av mäster Knuts cigarrcigaretter.
Leave a comment:
-
De sommerso-vaser nr 1 och 2 som bjuds ut här hos Freefom, se http://www.freeformsusa.com/glass/misc.htm - de är sannolikt ritade av Gunnar Nylund. Vasen nr 2 är ju lik den Nylundvas med vilken gello startade denna tråd.Ursprungligen postat av Rebello Visa inläggVälkommen Lars! Gellos vas är från den period 1954 - 1967, då Gunnar Nylund var på Strömbergshyttan. Asta Strömberg formgav liksom Gunnar Nylund, och samtida med honom, somersoglas med färgad kärna i underfång.
Gerda Strömberg flyttade till Växjö efter maken Edvards död 1946. Därefter ritade hon ytterst lite nytt, uppger Märta Holkers i sin Gerdaartikel i Antikvärlden nr 2 2008. Gerda avled 1960 vid 80 års ålder.
Vasen nr 6 hos Freeform torde också vara ritad av Gunnar Nylund - och inte Gerda Strömberg som uppges i annonsen! Sommerso-vaserna gjordes på Strömbergshyttan under 1950-talets sista hälft, och då var Gerda drygt 75 år gammal. Vasens form pekar inte heller mot Asta Strömberg, utan mot Gunnar Nylund!
Leave a comment:
-
Välkommen Lars! Gellos vas är från den period 1954 - 1967, då Gunnar Nylund var på Strömbergshyttan. Asta Strömberg formgav liksom Gunnar Nylund, och samtida med honom, somersoglas med färgad kärna i underfång.Ursprungligen postat av Lars Visa inlägg- - - GS verk var mer symetriska. Vad som däremot skulle kunna tala för GS, var att hon under en tid i sitt skapande efterliknade vattendroppen (förutsättningen för allt liv). Det var en filosofi hon återspeglade i flera kompositioner. Har själv en vas på detta tema.
Gerda Strömberg flyttade till Växjö efter maken Edvards död 1946. Därefter ritade hon ytterst lite nytt, uppger Märta Holkers i sin Gerdaartikel i Antikvärlden nr 2 2008. Gerda avled 1960 vid 80 års ålder. När ritade Gerda sina sommersoglas?
Leave a comment:
-
Ja visst är det Gunnar Nylund, som Rebessin och jag hävdat tidigare här på tråden. Rebessin har en lika vas som är signerad GN. Asta Strömberg uppgav i brev till mig, då jag frågade henne om gellos vas: "Den asymetriska vasen med färgkärna är ritad av Gunnar Nylund. Blåst av Kjell Andersson och hans skickliga team."Ursprungligen postat av Lars Visa inläggDet är med all tydlighet en pjäs av Nylund. Båtformen och färgen var hans
signum. GS verk var mer symetriska.
Vad som däremot skulle kunna tala för GS, var att hon under en tid i sitt skapande efterliknade vattendroppen (förutsättningen för allt liv). Det var en filosofi hon återspeglade i flera kompositioner. Har själv en vas på detta tema.
Leave a comment:
-
GN vs GS
Det är med all tydlighet en pjäs av Nylund. Båtformen och färgen var hansUrsprungligen postat av Cobe Visa inläggVar inte Gunnar Nylund där också ett tag såg några vaser som tillskrevs honnom i stilen väldigt lika den du visar här .
signum. GS verk var mer symetriska.
Vad som däremot skulle kunna tala för GS, var att hon under en tid i sitt skapande efterliknade vattendroppen (förutsättningen för allt liv). Det var en filosofi hon återspeglade i flera kompositioner. Har själv en vas på detta tema.
Leave a comment:
-
Reklam ? eller bra info välj själv!
Leave a comment:
-
Asta Strömberg - formgivare
Här på tråden har redogjorts för att Edvard Strömberg efterträddes av sonen Eric som disponent på Strömbergshyttan. Detta skedde redan innan Edvard avled 1946. De sista åren brukade Edvard tala om att han var hyttmästare vid sin sons glasbruk.
Eric Strömbergs hustru Asta trädde mer och mer in som formgivare, när Gerda Strömberg med ålderns rätt drog sig tillbaka. Här ges ett prov på Asta Strömbergs formgivning: en ”diamant” från 1960-talet. Höjd 13 cm och vikt 1,5 kg. P g a ljusbrytningar i fasetterna ser den violetta kärnan i underfånget olika ut, beroende på i vilken vinkel man betraktar den. Av dessa prismaeffekter framgår det att man hade blymönja i smältan till detta kristallglas.Last edited by Rebello; 2008-09-09, 21:38.
Leave a comment:
-
. . . å kärngan går å môrker å planter skôt i bôrker . . .
men vem har koll på ölglasen?
Leave a comment:
-
Färgen kanske framträder bättre i detta askfat signerat "Strömbergshyttan 1933 GH". Optikblåst och med driven kant. I Lersjös bok Glas från Eda finns på sid. 76 en optikblåst och driven vas som påminner om askfatet i färg och teknik.Ursprungligen postat av harley Visa inläggkan det vara fröding eller strindberg? glasmassan är väl mer honungsfärgad än brun
Magnors kongleservis har en grankotte som ben och även på karaffens propp. Gustaf Frödings diktsamling på fôlkmål "En litten låt ôm vårn" har en passage om ekorren: "ickern - kongler smacker´n bra". Värmländskan och norskan har alltså samma ord för grankotte.
Frödings diktning förknippas ju med Orrefors benämning graalglas och en Frödingsångare förknippar honom lätt med Magnors kongleservis, men den kopplingen gjorde nog inte formgivaren Per Spook.Last edited by Rebello; 2008-09-06, 16:06.
Leave a comment:
-
kan det vara fröding eller strindberg? glasmassan är väl mer honungsfärgad än brunUrsprungligen postat av Rebello Visa inläggFörre hyttmästaren vid Strömbergshyttan fann på 1970-talet några sådana här Gerdaglas i en bortglömd lagerlåda på Strömbergshyttans glasbruk.
Vet någon som är försedd med kataloger, om sådana glas gjordes både på Eda och på Strömbergshyttan? Vilket namn gav hon dem?
Det lilla har höjden 80 mm och det stora 130 mm, volym 20 cl.
Pålagt ben och fot och kanten är klippt och driven vid mästarstolen.
Glasmassan är den bruna, som Strömbergs hade med från Eda - och som t o m finns än i dag på Edas från början dotterbruk Magnor - i den nu populära "Kongleservisen" från Magnor Glassverk. (Vilken känd svensk skald har en vårdikt där det förekommer "kongler"?)
Leave a comment:
Leave a comment: