Strömberg/Strömbergshyttan

[LasseC]

Vi tryckte vår utredning om Ädelfors,Kleva och Sunnerskogs bergverk samt Lessebo jernbruk hos Författares Bokmaskin Den trycktes i s.k. print on demand så vi kan beställa allt från 30 ex till 300 Vid en upplaga större än 300 blir det mer ekonomiskt med offset.
Lasse

[Rebello]

Bok i manuskript

Jo då, Lasse - som Karl XI skrev till riksdagsmännen: vad göras skall är redan gjort - fast inte riktigt klart ännu i mitt fall. I datorn och på externdisc finns ämnet till en bok:

Om mästerblåsaren och formgivaren Knut Bergqvist . . . 1873 - 1953 . . . skaparen av Orrefors glasbruks Graalglas . . . mäster Knut berättar också om sina år vid glasbruken Kosta, White Mills och Orrefors - bl. a. en noggrann beskrivning av alla mästarna i Kosta hytta och vilka slags glas de gjorde i sina verkstäder på 1880- och 1890-talen.

Boken är en sammanställning av vad som finns i konsthistorisk litteratur, samt vad KB har berättat och vad jag har upplevt omkring hans insatser för svenskt glas. Huvudämnet är Graalglasets födelse och dess tekniska och konstnärliga utveckling. (Mina, för vissa omvälvande sakuppgifter därvidlag, har föranlett min signatur Rebello på PES.)

Filar på att vid tangentbordet överföra min far Knuts handskrivna minnesanteckningar till datorn. Boken som nu har blivit 68 A 4-sidor, har ett stort bildmaterial med bl. a. specialtagna bilder från Smålands Museum (där Gunnel Holmér manar på mig), från Orrefors utställningshall och från Stockholms Auktionsverk. Inte så enkelt med alla bilder - det återstår några att få fram. Ett antal bilder på Knuts glas inom släkten - de försvann vid ett kretskorthaveri - och en del bilder har endast nått mig på dålig telefonbild - men som harley formulerade det: "en kan bli bet, men en får inte bli dretbet!" Dock: en ska ragge opp en tröckere´ og . . .

[LasseC]

Rebello jag är imponerad av Dina efterforskningar och vad Du skriver. Verkligen intressant. Är det inte dags för en bok snart?
LasseC

[Rebello]

Vilken är förlagan?

Jag har nu fått info i e-brev om en annan av böckerna från Knut Bergqvists bibliotek: ”I boken ÄLDRE SVENSKT GLAS av Heribert Seitz finns fyra exempel på remmare från Kungsholms glasbruk (1700 talets början), alla mycket lika fotobilden i inlägget här och med samma storlek. Monogrammen på dem är två styck med Karl den XII, ett med Fredrik den I och den fjärde remmaren har inskriptionen Wärdinnans skål."

Denna bok är tryckt 1936 och boken omnämnd i det tidigare inlägget 1933. Det är något oklart om mäster Knut har utgått från bilder i dessa böcker eller om han har sett en remmare live på Hallwylska Museet, och gjort denna replik redan 1929 - 32. Det senare satsar jag på, eftersom KB var en flitig besökare av museer och utställningar och det dessutom är tveksamt om man smälte sådan glasmassa på Strömbergs tid - alltså senare än 1932.

[Rebello]

Bay Åkerblom efterlyste för några år sedan glas från Lindefors glasbruk 1929 - 32, alltså från den period då Knut Bergqvist och brorsonen Eugen hade återstartat detta glasbruk i kompanjonskap med glassliparen Axel Träff - alla tre från början skolade på Kosta glasbruk. Denna period är innan Strömbergs övertog bruket och ändrade dess namn. Min avatar och en del andra av KB:s glas från den perioden har presenterats tidigare på den här tråden.

Pokalen är ytterligare ett exempel från den perioden på Lindefors. Den blåstes och formgavs av Knut Bergqvist.
På Orrefors hade KB "för att öva upp sin teknik", som Agnes Hellner har berättat, 1914-15 blåst tunna pokaler och flygelglas i venetiansk stil. Tre av av dem såldes på SAV:s Kostaauktion 2007-08-05: utrop nr 37 klubbades för 10 500 SEK och paret nr 38 för 12 500 SEK (http://www.auktionsverket.se/katalog...007-08-05&at=O ). På ett liknande sätt kopierade eller inspirerades KB av en Kungsholmsremmare under Lindeforsepoken - och av en Vendelvas (snabelbägare) i samarbete med Gerda Strömberg på 1940-talet.

Pokalen här har sin förlaga på Hallwylska Museet i Stockholm: en Remmare med Fredrik I:s graverade monogram. Kungsholms Glasbruk 1730- eller 1740-talet. Höjd 21 cm. Uppgifter om förlagan finns i boken SEITZ, HERIBERT - LAMM, CARL JOHAN - VOGEL, KURT: Glaset förr och nu.

Pokalen kommer från KB:s glassamling och bilden från en av alla hans efterlevande i släkten. Signering saknas, men det finns en viss proveniens. Vi håller just på att per e-post diskutera om KB hade sett pokalen på museet och endast haft en minesbild att gå efter i stora drag. Originalet är nämligen bredare i foten än i kupan, tvärtemot repliken. Dessutom har originalet ett uppåt bredare ben och har en gravyr. Ornamentringen på originalet sitter överst på benet - men nertill i repliken. Kanske är det så, att KB inte eftersträvade en exakt kopiering, utan roade sig med att tillverka en remmare i samma stil som den från 1700-talet. Visserligen finns det en bunt arbetsritningar signerade KåBe från denna Lindeforsepok. Alla svar om mäster Knuts formgivning av denna remmare lär vi dock inte få fram - lika lite som svaret på en rad frågor om de tidiga tunnväggiga graalarna från Orreforstiden. Hade en av pionjärerna ritat mönstret till graalämnet och en eller två andra svarat för formgivningen i hyttarbetet? Osäkerheten finns där, även om auktionshusen tror sig vara säkra!

Dateringen av pokalen styrks av att det är samma sammansättning av glassmälta som i en plunta som är graverad:
"Denna plunta är av Lindefors första kristallglassmälta sedan bruket återupbyggdes den 1/11 1929. Tillverkad av Knut Bergquist."

[Rebello]

Gissa POKALEN

Vad är detta för en pokal?

Vad påminner den om? Och varför har jag lagt den på den här tråden -
en tråd som har anknytning till en handfull olika glasbruksepoker?

Höjden är 23,5 cm och diametern på kupan är 11,5 cm.

[på femte våningen]

Stort tack ånyo,

Det var fan. Jag har läst tråden tidigare och förundrats över freeformsusa (de har ju liksom ett skimmer av kunskap och kvalitet över sig som bleknar en smula vid dessa felattribueringar) och så skriver jag Lindstrand själv. I synnerhet de s.a.s. droppformade vaserna är onekligen bedrägligt lika men likväl har jag tidigare vetat att se skillnad på Lindstrand & Nylund. Men... nog var det faktiskt Lindstands alster jag tänkte på vid min jämförelse...

Håller för troligt att det är en Nylund och gläds över det. Kan dra en ganska rak linje av gillande över hans produktion, såväl glas som keramik. Än en gång tack!

M.v.h.

[Rebello]

- - - Frågan är om det är GN eller Asta S?
Problemet är, som tidigare nämnts, att katalogerna inte anger formgivare!
- - -/

Jag fann nu ett återseende av vad jag skrev om detta dilemma i inlägg nr 109 här http://www.precisensan.com/antikforu...t=9174&page=11.

I inlägget nr 107 där om miniatyrerna verkar det som om jag ville bli 110% säker på Nylund - men helt säkert är dessa hans miniatyrer!

[Rebello]

Det finns en del glas från denna period som påminner om varandra: av Nylund (Strömbergshyttan) resp. Lindstrand (Kosta).
Ett frapperande exempel är den felaktiga angivelse som en glasbod hade nu i höst i en annons i en av de två stora antiktidningarna. Där har man bl a ett par miniatyrer av Gunnar Nylund, med färgkärna i underfång, och med Strömbergshyttans etikett (!) - men man anger att det är Vicke Lindstrand! Jfr min bild med liknande miniatyrer i mitt inlägg nr 105 här: http://www.precisensan.com/antikforu...t=9174&page=11.

Jämför även de s k sommersovaserna här - från Strömbergshyttan - och längre ner också "Willy Johanssen for Hadeland, Norway" - http://www.freeformsusa.com/glass/misc.htm. Nr 10 för $385 är den Nylundvas som inleder den här tråden!
Och av Lindstrand för Kosta nr 12 och 13 här: http://www.freeformsusa.com/glass/lind1.htm.

Nu kom ett svar från en av hyttmästarens söner. Han vill inte ge en definitiv attribuering, men håller på Nylund. Han har ett svagt minne av att ha sett Nylunds skisser till denna glasserie hemma i sin fars arkiv.

[på femte våningen]

En få tacke' för infon, Rebello!

Lindstrand var egentligen min ursprungliga tanke men jag blev tveksam rörande Strömberg/Strömbergshyttan (ser å andra sidan nu att annat glas jag har av Nylund är signerat endast Strömberg samt modellbeteckning). Utöver detta så, nej, tyvärr, ingen annan märkning.

Hur som helst känns ju formgivningen inte Lindstand fjärran...

[Rebello]

B 943 är ritad c:a 1955-57. Detta är för sent för att vara Gerda och inte hennes stil, tycker jag.
Gerda flyttade till Växjö efter maken Edvards död 1946 "och ritade därefter ytterst lite nytt".

Men - strax dessförinnan kom Gunnar Nylund som formgivare till Strömbergshyttan; 1954 - 1967.
Frågan är om det är GN eller Asta S?
Problemet är, som tidigare nämnts, att katalogerna inte anger formgivare!
Jag har sänt en blänkare till "de mina" i västra Glasriket . . .

I den bok som jag refererat till i inlägg nr 215 - där skriver man: "Glaset signerades aldrig före 1954.
Då blev det Strömbergshyttan, artikelnummer och formgivarsignatur: GN (Gunnar Nylund), AS (Asta Strömberg) och RS (Rune Strand)."
Men - du har alltså inte någon av dessas signaturer på din vas? Det hände att man inte skrev ut den.

Hälsn. Rebello
/"utvandrad" från Strömbergshyttan 1955/

[på femte våningen]

Asta eller Gerda? Blomglas 943

Den här riktigt tunga pjäsen mäter 132 mm i höjd och 130 mm i diameter. Min stilla undran är det är Asta eller Gerda som ligger bakom?

M.v.h.

[Rebello]

Gerdas tunna glas på Strömbergshyttan

Gerda Strömberg hade varit disponentfru på Orrefors – upptagen av familjeliv och med mycken representation under Strömbergs tid där 1918 – 27. Då hade hon bl. a. mött de tunnväggiga Graalglas som Knut Bergqvist blåste i samverkan med Simon Gate och Edward Hald – dessutom de ytterst tunna Slottsglasen från 1923 av Simon Gate och Knut Bergqvist. Gerda blev emellertid inte aktiv som formgivare av glas förrän paret Gerda och Edvard hade flyttat till Eda 1927.

Det var under slutet av den Strömbergsepok på Eda, som sträckte sig från 1927 till 1933, som Gerda blev erkänd som en av landets främsta formgivare av glas. På Eda hade hon ritat en del tunna och odekorerade glas, t.ex. serviserna Fylgia och den optikblåsta Bielke. (Kan avnjutas på det fantastiska Eda glasmuseum nära den norska gränsen!)

För mästarna Knut Bergqvists och Hilding Strands verkstäder på Strömbergshyttan utvecklade hon sedan en rad glas i tunt och skirt gods. Knut har berättat att bland de glas Gerda ritade, hade han en speciell favorit: en liten tunn driven efterrättsskål på ben och fot med omvikt kant och en liten hänkel (M 14 från c:a 1940) samt med en tillhörande assiett (A 15), också den med en tunn omvikt kant. Han framhöll alltid att detta var de svåraste glas han någonsin gjort. Och ändå hade han gjort tunna pokaler i venetiansk stil som experimentglas på Orrefors 1915 - och sedan graalarna och slottsglasen.

Några andra exempel på dessa tunna glas är serviserna S 2 Haga (enligt Ricke i Glas in Schweden ritad redan 1932 – gjordes den även på Eda?) och S 42 Swing (1936), ljusstaken P 12 (sent 1930-tal), karaffen E 131 (1943) och skålen T 212 (c:a 1950). Några av dessa tunna glas ges här i bild. Den första bilden har bättre glans i glaset och på den andra ser man storleksförhållandet mellan de fyra servisglasen.

Från vänster i bild: Karaff E 131, glas ur servisen S 2 Haga (starkvin, rödvin, vitvin och selters) samt Ljusstake P 12 med manschett P 13. Assietten A 15 är med men tyvärr inte den tillhörande efterrättsskålen M 14 - som jag dock minns från Asta Strömbergs dukade festbord på Strömbergshyttan. Den visas här på en ritningsbild.

[Rebello]

Ytterligare en stämningsbild från Bergdalahyttan

Den här oljemålningen har som modell en av uppblåsarna på Bergdala glasbruk, och den målades av Åke Bergqvist vid mitten av 1980-talet.
Jag tycker att den mycket väl avspeglar Åkes intention, att bilderna skulle få det ljusdunkel och sken som är så typiskt för en sådan hytta med rundugn.

Det glasbruk där Åke växte upp - Strömbergshyttan - hade också en sådan rundugn - men den släcktes ju för gott 1979 - så det fick bli motiv från Bergdala i stället.

[Rebello]

Tack rebessin för den bilden!

Åke har berättat för mig att han valde motiv från Bergdala glashytta när han gjorde några av sina målningar - "Bergdala som jag använde som förlaga mest för att de fortfarande använde rundugn och bilderna fick det ljusdunkel och sken som är så typiskt för en sådan hytta. Jag har inte eftersträvat någon porträttlikhet utan som sagt velat studera hur skenet från ugnen föll på kropp och kläder."

Det passar in på den här tråden om Strömbergshyttan, att ägna lite utrymme åt Bergdala. Orsaken har berörts på tråden Olika tekniker för framställning av konstglas, i inlägg nr 58 på sid. 6 där: "Lindefors glasbruk var föregångaren till Strömbergshyttan. Periodvis före och efter sekelskiftet 1900 hade Lindefors och Bergdala glasbruk gemensam ägare. Tillverkningen förlades vissa år till det ena och andra år till det andra av de båda bruken." Och - avståndet mellan dessa båda bruksorter är endast knappt en mil. Dessutom kan noteras att Studioglas Strömbergshyttan - som vi också har behandlat här på tråden - de finns sedan något år tillbaka på Bergdala.

Det nuvarande Studioglas Bergdala omfattar både förutvarande Bergdala Design och Studioglas Strömbergshyttan. Där finns i dag mästarna Håkan Gunnarsson och Mikael Axenbrant och formgivarna Lars Sestervik, Astrid Gate och Ulla-Carin Bergqvist. De två senare är barnbarn till Simon Gate resp. Knut Bergqvist - graalens legendarer på Orrefors. Här finns en artikel med tillhörande kommentarer om detta: http://www.smp.se/nyheter/lessebo/as...la(1285344).gm. Det blåses i dag graalglas även på Bergdala - av denna kvartett av glasblåsarmästare och formgivare i samverkan - och t o m i Astrids, Wilkes och Mickes vidareutvecklade tekniker dubbel- och trippelgraal . . . . . Eller: är det fortfarande Wilke och Micke som blåser dem på Pukeberg?