Gerdas drivna öl- och likörglas
Förre hyttmästaren vid Strömbergshyttan fann på 1970-talet några sådana här Gerdaglas i en bortglömd lagerlåda på Strömbergshyttans glasbruk.
Vet någon som är försedd med kataloger, om sådana glas gjordes både på Eda och på Strömbergshyttan? Vilket namn gav hon dem?
Det lilla har höjden 80 mm och det stora 130 mm, volym 20 cl.
Pålagt ben och fot och kanten är klippt och driven vid mästarstolen.
Glasmassan är den bruna, som Strömbergs hade med från Eda - och som t o m finns än i dag på Edas från början dotterbruk Magnor - i den nu populära "Kongleservisen" från Magnor Glassverk. (Vilken känd svensk skald har en vårdikt där det förekommer "kongler"?)
Allmänt meddelande
Collapse
No announcement yet.
Strömberg/Strömbergshyttan
Collapse
X
-
Ingen rundugn kvar
Fram till i somras hade vi denna unika glasugn kvar på Bergdala glasbruk. Det var inte så gammal tid - den fanns fast just i år! Och det var levande historia. Vill bara påpeka att vi som var där fick uppleva något alldeles unikt för Glasriket. Inget går upp mot att få uppleva verkstäderna runt en sådan ugn - där hade man alla glasblåsarna mitt i hyttan.Ursprungligen postat av Sladden Visa inlägg- - - Vi får aldrig den gamla tiden tillbaka men kan bevara de gamla prylarna!
På bilden från november 2006 spettar man loss frontstenen från Bergdalas rundugn och ska ta ut de deglar som då hade varit i bruk sedan midsommar 2005. I sommar rev man så hela ugnen och uppförde en helt ny typ av ugn - för att spara energikostnader.
Leave a comment:
-
håller med föregående talare utan reservationerUrsprungligen postat av Sladden Visa inläggÄr bara att inse att det gamla måste ge plats för det nya. Jag jublar inte!
Mammon styr och historien får väl finnas på pränt, bild och i "gammelsamlarnas sinnen".
Vi får aldrig den gamla tiden tillbaka men kan bevara de gamla prylarna!
Leave a comment:
-
Är bara att inse att det gamla måste ge plats för det nya. Jag jublar inte!Ursprungligen postat av Rebello Visa inläggNu finns det inte längre någon sådan rundugn i Glasriket! Brev från "rebessin" i dag:
"Måste också meddela något lite vemodigt. Rundugnen på Bergdala är nu riven och för några veckor sedan ersatt med en ny ugn på sidan i hyttan. Det var den sista som därmed försvann. Men det var driftskostnaderna som ledde till detta beslut. Sorgligt men en realitét för att få ner kostnaderna ytterligare."
Energiskatterna är höga - på gasolen här - men varför låta det drabba våra glasbruk?
Mammon styr och historien får väl finnas på pränt, bild och i "gammelsamlarnas sinnen".
Vi får aldrig den gamla tiden tillbaka men kan bevara de gamla prylarna!
Leave a comment:
-
Nu finns det inte längre någon sådan rundugn i Glasriket! Brev från "rebessin" i dag:Ursprungligen postat av Rebello Visa inläggBergdala är den hytta i Glasriket som har behållit trävirke i golv och väggar - då den byggts upp igen efter två bränder! Den har dessutom en sådan genuin rundugn som jag feriejobbade vid på 1940-talets Strömbergshyttan.
"Måste också meddela något lite vemodigt. Rundugnen på Bergdala är nu riven och för några veckor sedan ersatt med en ny ugn på sidan i hyttan. Det var den sista som därmed försvann. Men det var driftskostnaderna som ledde till detta beslut. Sorgligt men en realitét för att få ner kostnaderna ytterligare."
Energiskatterna är höga - på gasolen här - men varför låta det drabba våra glasbruk?
Leave a comment:
-
Den tomt där Eda glasbruk låg - med glashytta, sliperi etc - det är inte där som "Eda Supermarket" ligger, strax nordväst om museet. Glasbruket låg på andra sidan om den lilla älven Växan - nordost om museet - och där alldeles intill riksväg 61 är också supermarknad i form av godisbutik, leksaksvaruhus m.m.Ursprungligen postat av harley Visa inläggjo jag har varit lite överallt uppe i EDA och supermarket ligger inte långt från parken och glasmuseet
Först talades det om att bevara hyttan på Eda och bygga varuhus i anslutning till den, men så blev det tyvärr inte. Tänk, så väl man har bevarat den jättestora glashyttan på Pukeberg från 1800-talet: där är en flott konserthall nu! Körer från hela Europa kommer t ex dit till Pukeberg i juni månad varje år och har stor gemensam konsert. Och en krögare serverar lunch varje dag där i den nyare hyttan, vid Mäster Micke Johanssons värmande glasugn, vägg i vägg med konserthallen. Det är sinne för kultur hos politiker som öppnar för sådant!
På bilden sjungs Värmlandsvisan i konserthallen på Pukeberg i maj 2007 - av vår kör som reste i Mäster Knuts fotspår. Atmosfären från gamla tiders glasblåsning sitter i väggarna!Last edited by Rebello; 2008-09-01, 09:12.
Leave a comment:
-
jo jag har varit lite överallt uppe i EDA och supermarket ligger inte långt från parken och glasmuseet jag vet inte riktigt vilken bok han menade jag visste att han skulle ge ut en ny bok nu en kompis till mig har besällt 10 st om det är samma bok som ges ut på ICA vet jag inte jag har inte sett den än dom andra har jag redan. man kanske skulle ta sig en tur till museet i karlstad där kan man väl fotografera av om man hittar några bra bilder på gerdas pjäser utan upphovsrätter o dyl.
Leave a comment:
-
Gunnar ringde mig för en vecka sedan. Den nya boken heter "Färgat glas" och ges ut på ICA-förlaget. Den borde gå att köpa i bokhandlarna. Därefter har han ytterligare en bok på gång i den serien - den första heter "Gammalt glas".Ursprungligen postat av harley Visa inlägghej rebello jag har varit i arvika i dag och fick en pratstund med gunnar lersjö och han har skrivit en ny bok som jag ev kan köpa ett par ex av dom flesta var tydligen redan beställda
Gunnar nämnde att det är lite speciellt med arkivet från Eda glasbruk. I och med att det förlades till flygelbyggnaden till herrgården (dvs. vid disponentvillan, på andra sidan älven) så har det varit förskonat från brand i över 100 år - ett komplett arkiv! Annars brann arkiven ofta i samband med alla hyttbränder som har varit. Från Eda har man t o m arkivböcker från 1800-talet och inbundna i skinnband, berättade Gunnar. Dessa handlingar finns på Värmlands museum i Karlstad. På bilden sitter Gerda och Edvard Strömberg i salongen i Eda glasbruks herrgård. Tavlan i bakgrunden med Edvards far biskopen i Strängnäs - den minns jag hängde på samma sätt i bruksvillan på Strömbergshyttan.
Av hyttan och sliperiet på Eda finns intet kvar - där har man för något år sedan byggt supermarket för alla köpglada norska besökare. Eda glasbruksförening har gjort ett enastående ideellt arbete med sitt glasmuseum och upprustning av ett par av de stora husen med arbetarbostäder.
Leave a comment:
-
hej rebello jag har varit i arvika i dag och fick en pratstund med gunnar lersjö och han har skrivit en ny bok som jag ev kan köpa ett par ex av dom flesta var tydligen redan beställda köpte en del fint glas oxå
Leave a comment:
-
Atmosfären i Bergdala - en glashytta med rundugn
Lindefors glasbruk var föregångaren till Strömbergshyttan. Periodvis före och efter sekelskiftet 1900 hade Lindefors och Bergdala glasbruk gemensam ägare. Tillverkningen förlades vissa år till det ena och andra år till det andra av de båda bruken. Då gick flyttlassen mellan dessa små bruks-orter! Bergdala hade ingen vattenkraft och deras slipning av glas förlades till Lindefors.Ursprungligen postat av Rebello Visa inlägg- vilken lycka att kunna gå direkt från frukost på Bergdala Wärdhus och in till den förtrollande atmosfären i glashyttan!
Bergdala är den hytta i Glasriket som har behållit trävirke i golv och väggar - då den byggts upp igen efter två bränder! Den har dessutom en sådan genuin rundugn som jag feriejobbade vid på 1940-talets Strömbergshyttan.
Bild 1: vår manskör (med sina medföljande damer) inne hos Mäster Ola i maj 2007. Mäster i bildens mitt, vid värmugnen - värmer in en skål, som han häftat an vid sin puntel, för att därefter klippa och driva den. Tack Ola för att du och Johan jobbade för oss den förmiddagen! Vi rådde om hela hyttan - och sedan hyttsill och glasblåsning till kvällen - gissa om manskören sjöng inspirerat för sina damer.
Bild 2: degelbyte på Bergdala i september 2006. Tänk att råka komma in just den dagen då man bytte de deglar som tjänat ut efter drygt ett års användning! Den uttjänta degeln rullas ut till tippen - från den drygt tusengradiga hettan i glasugnen. Inte tappa den på trägolvet, tack!
Bild 3: det blev fiasko vid kvällsblåsningen efter hyttsillen. Dock inte så illa, ty Vicke Lindstrand berättade vid en vernissage i Lunds konsthall på 1950-talet, att fiasko helt enkelt betyder flaska på italienska. Vicke kallade en installation av stora glasbubblor, ingående i hans utställning där i Lund, för Fiasko - vad som blir resultatet om glasblåsaren låter bubblan rinna ner.Last edited by Rebello; 2008-08-30, 23:41.
Leave a comment:
-
Mäster Håkan Studioglas Strömbergshyttan - drivtekniken
Här sitter Mäster Håkan sommaren 1990 och driver en skål, som har invälsade färgsträngar som mönster. Jag sköt från höften med en enkel turistkamera.Ursprungligen postat av Rebello Visa inläggStudioglas Strömbergshyttan. Denna lilla studiohytta låg på orten Strömbergshyttan, 200 meter väster om det nedlagda glasbruket Strömbergshyttan, där Orreforskoncernen i dag har försäljning av sina produkter.
Studioglas Strömbergshyttan startades 1987 av glasblåsarmästarna Håkan Gunnarsson, Leif Persson och Mikael Axenbrant. Nu har man flyttat tillverkningen till Bergdala glasbruk.
Bild 1: klipper bort den nu överflödiga anslutningen till blåsarpipan.
Bild 2: lägger på en smal färgsträng vid skålens mynning - med hjälp av Mikael med puntelspiken.
Bild 3: drivningen avslutas med ett fuktat tidningspapper - dessförinnan har drivningen påbörjats med skärsax och pinnsax, se bild 4 och 5 med Mäster Ola på dagens Bergdala glasbruk, dit mäster Håkan nu har flyttat.
Ola ställde upp och jobbade på klämdagen vid Kr him f helgen 2007 för den manskör jag hade med mig då till Glasriket - vilken lycka att kunna gå direkt från frukost på Bergdala Wärdhus och in till den förtrollande atmosfären i glashyttan!
Leave a comment:
-
har inte du äjth en frostad buddah som du visade i en trådUrsprungligen postat av Äjth Visa inläggSer jag rätt, som ser en Buddhafigur i glasblocket?
Leave a comment:
-
Vi får se om Ulla-Carin har tid att ge oss en beskrivning. Förfrågan per e-post har sänts. Hon har mycket annat att stå i - undervisning vid Växjö design och konstskola och formgivning för Studioglas Strömbergshyttan m.m.Ursprungligen postat av Äjth Visa inläggSer jag rätt, som ser en Buddhafigur i glasblocket?
Leave a comment:
-
Hälsning från norska Magnor och svenska Eda
Ett glasbruk som har en viss koppling till Strömbergsepoken på Eda glasbruk 1927-33 är Norsk Glassverk. Ja, så hette det bruk på Magnor som återstartades 1934 och då tog emot en del av de glasarbetare som blivit arbetslösa på Eda 1933, då Strömbergs flyttade åter till Småland.
I norska Magnor, mellan Kongsvinger och Arvika, en halvmil från svenskegrensen – där hade Eda Glasbruk startat en filial 1896. Man var då utsatt för ett motstånd mot svenska produkter i den tid då unionsupplösningen ryckte allt närmre. Det upprättades norska skyddstullar mot bl a Edaglaset. Med detta Geijersfors Glassverk försökte man kringgå dessa motverkande krafter. Bruket fick namn efter släkten Geijer emedan dess styrelseordförande blev Carl Axel Geijer, som varit styrelsemedlem på Eda.
Geijersfors blev emellertid ingen försäljningssuccé och lades ner 1917. Glasbruket på Magnor återstartades 1934 och fick då namnet Norsk Glassverk. Idag heter det Magnor Glassverk och har formgivare som Ari Behn, Per Spook, Astrid gate m.fl.: http://www.magnor.no. Här en liten dagsfärsk hälsning därifrån med en skyddsängel till nabolandets PES-surfare! Design gro eriksson. Har varit där i dag med en grupp seniorer och njutit av den värmande atmosfären vid glasugnen. Magnor har i dag en verkstad för munblåst glas – drivglas och sprängglas, samt en verkstad för gjutet och pressat glas. Banden med Värmland har knutits inte bara med utbyte av glasblåsare, utan även på så sätt att Magnors gjutformar och vissa blåsarformar har tillverkats i samarbete med det stora gjuteriet vid Arvikaverken.
Efter Magnor blev det ett besök i Eda Glasmuseum: http://www.edaglas.com. Vid vår fikapaus där kåserade jag om Eda glasbruk: från 1830 års byggstart - ett av de tre stora bruken i Sverige med 300 anställda vid sekelskiftet 1900 (gissa vilka de övriga två var!) - elegant slipade kristallpjäser under början av 1900-talet, samtidigt med pressat glas – samt storhetstidens kulmen med Gerdas glas under Strömbergsepoken 1927-33. På detta museum finns magnifika konstglas och hushållsglas – helt i klass med det bästa från Kosta och Orrefors, vill jag hävda – och harley har ju också lovordat Gerdas glas här på PES!
Medan Orrefors och Kosta lyfte fram sina glaskonstnärer, kanske allt för starkt, så höll Edvard Strömberg på Eda sin Gerda i bakgrunden pr-mässigt och betonade i stället lagarbetet med alla sina skickliga arbetare vid bruket.
Leave a comment:
-
Ser jag rätt, som ser en Buddhafigur i glasblocket?Ursprungligen postat av Rebello Visa inläggStudioglas Strömbergshyttan har kvar sin försäljningslokal – t o m upprustad - på bruksorten Strömbergshyttan, fastän man har flyttat glasblåsningen till Bergdala glasbruk, knappt en mil norrut. Försäljningslokalen var privat affär på 1930-talet och på 40-talet drev Kooperativa föreningen i Hovmantorp en filialaffär där.
När Studioglas startade 1987 hade man byggt till med en glashytta och ett sliperi i anslutning till det befintliga utrymmet.
Utanför dessa lokaler har man varje år en skulptural och illuminerad ring med gjutna glaspjäser. Den här bifogade är från 2006, formgiven av Ulla-Carin Bergqvist. I bakgrunden en del av studiohyttan.
Leave a comment:
Leave a comment: