FB Stenbäck Trelleborg

[Gideon]

Du sniffar då upp alla befintliga Stenbäckare i landet, Polsson!
Det blir snart inget över till "oss andra"...
Men det är en vacker vas!
Typsnitt och storlekar på stämplarna kanske kan ordnas upp kronologsikt? Du har ju den första från 1888.

Tänkte på, tidigare också i andra sammanhang, att fotoarkiven kan vara mer behjälpliga än numera försvunna dokument, som föremålsförteckngar på utställningar och resenscioner samt korrespondensbrev.
Varför inte beta av geografiskt relevanta arkiv med specifika förfrågningar, ur exempelvis den här listan:

http://www.kultur.nu/Film_och_foto/Fotoarkiv/index.asp

Jag tror att det finns en bildskatt att hämta, som detaljfoton av utställningsmontrar från 1909-års Stockholmsutställning, Baltiskan 1914 etc etc.
Flera av dem är säkert inte publicerade, eftersom de kanske bedömdes som ointressanta för allmänintresset? Ge det ett försök.

Hemslöjden - att gå vägen via chefredaktören på Hemslöjden kan ge snabbare resultat, som jag gjorde ang Gränsforstråden. Det bör ligga i deras intresse att medverka i informationsutbyte och kanske får de nya uppslag till att skriva om något "nytt"?

[Rosa]

"Körsbärshjärta"

Nu har jag tagit fram en gammal ärvd vas i ljuset. Som jag nämnde för trådskaparen har den stått ouppmärksammad tills jag råkade se denna intressanta diskussion och vände på vasen.

Kan bara konstatera att den är vackrare i solljus med grönska i bakgrunden än i ett nordvänd fönstersmyg.

Jag har inte laddat upp bilder här förut så vi får se hur det går.

[Polsson]

Nu har jag tagit fram en gammal ärvd vas i ljuset. Som jag nämnde för trådskaparen har den stått ouppmärksammad tills jag råkade se denna intressanta diskussion och vände på vasen.

Kan bara konstatera att den är vackrare i solljus med grönska i bakgrunden än i ett nordvänd fönstersmyg.

Jag har inte laddat upp bilder här förut så vi får se hur det går.]

Det gick ju hur bra som helst att ladda upp bilder, Rosa. Formen och dekoren (hjärtat) på vasen känner jag igen, fast inte tillsammans. Pricken över i:et är emellertid numreringen. nr 12, vilken jag inte sett tidigare. Ditt namn på vasen, körsbärshjärta, tyder på en poetisk ådra vilken inte är alla förunnad.

[Rosa]

Tusen tack Polsson! Kul att kunna bidra till din kunskapsbank. Jag har inte fått grepp om vad numreringen står för, men jag kanske inte har läst alla inlägg så noga. Är det modellen, dekoren eller den som har tillverkat föremålet? Eller är det fortfarande höljt i dunkel?

[Polsson]

Tusen tack Polsson! Kul att kunna bidra till din kunskapsbank. Jag har inte fått grepp om vad numreringen står för, men jag kanske inte har läst alla inlägg så noga. Är det modellen, dekoren eller den som har tillverkat föremålet? Eller är det fortfarande höljt i dunkel?

Enligt min mening är det formen och dekoren som som har fått modelnummer
12. Hade dekoren varit på en vas av annan form, hade den haft ett annat modellnummer och detsamma gäller om formen haft en annan dekor. Däremot
är det så att lergods med samma form, fast i olika storlekar, men med samma dekor har samma modellnummer. Hoppas jag inte krånglade till det.

Om du kollar på vasen i inlägg 62, ser du en del av "din" dekor på en annan vas.

[Rosa]

Tack, jag förstår vad du menar. Fast jag tycker inte dekoren på vasen i inlägg 62 är inte speciellt lik min, men strunt i det. Lycka till i ditt forskande!

[Polsson]

F B Stenbäck kunde sin historia

"INTE BARA UNDERSÅTE UTAN OCKSÅ BORGARE
De skånska stadsinnevånarnas identitetsbruk 1658-1685

Skåne blir svenskt?
År 1658 övergick Skåne i svenska händer. Det är troligt att livet för den skånska befolkningen till en början fortsatte som vanligt. Kyrkoskicket och rättskipningen var fortfarande desamma som tidigare och man talade och skrev på danska. De riktigt stora förändringarna skedde inte förrän på 1680-talet då svenskt kyrkoskick och svensk rättskipning infördes. Man kan undra hur denna övergångsperiod uppfattades av den skånska befolkningen."

Ovanskrivna citat kommer från en uppsats av Andreas Olsson i boken "Rörelser, möten och visioner i tid och rum" Öresundsgränser Centrum för Danmarksstudier, Lunds Universitet utgiven av Makadam Förlag.

Att årtalet på bringaren åsyftar samma händelse som ovanciterade, tvekar jag inte en sekund över, men vad menade F B Stenbäck med dekorationen?
Kan kronan symbolisera att en ny kung (Karl X Gustav) tog över styret (ratten) efter Fredrik III?

Ytterligare en "ny" FBS är denna bringare som är 15 cm hög och vars öppning har diametern 8 cm. Även denna inhandlades från Stockholms-trakten vilken har bidragit med ett flertal FBS-alster i min samling. Något modellnummer finns inte på undersidan men däremor årtalet 1910 inristat.

[Gideon]

Ännu ett fint tillskott i den Stenbäckska samlingen, Polsson.

1658 var ett händelserikt år, vilket framgår av denna Wikipedialänk:

http://sv.wikipedia.org/wiki/1658

Övertagandet av Skåne det året, är en mest trovärdig manifestation.
Likväl återstår att ta reda på vad de åtta sektionerna i hjulet står för. Hur många områden att räkna med, hade kungen under sig? Symboliserar de något annat, som freden i Roskilde, samma år, då inte endast Skåne blev svenskt, utan också Blekinge, Halland, Bohuslän, Trondheims län och ön Bornholm?
Det är intressant.

I korta drag om Karl X Gustav:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Karl_X_Gustav

[prylsnubben]

Lite annorlunda........

Fantastisk kulturhistorisk dokumentation, tack Polsson.Själv samlar jag på det mesta.
Här en Stenbäckare av det lite "beigare" slaget.
Prylsnubben

[E.B.]

Häftig dekor och form på den bleka, en riktig höjdare i mina ögon.

[Polsson]

Unik Stenbäckare

Fantastisk kulturhistorisk dokumentation, tack Polsson.Själv samlar jag på det mesta.
Här en Stenbäckare av det lite "beigare" slaget.
Prylsnubben

Tackar för det positiva omdömet. En sådan Stenbäckare har jag aldrig sett och jag har sett många. Har sparat bilden i FBS-mappen då datorn. Gällande det "beiga" slaget, engobe, visar jag två pjäser som tidigare visats på denna tråd, fast de har tekniken skraffitto, skrapa bort, till skillnad mot din som är glaserad i flera färger ovanpå engoben. Enligt min mening är den ett unikum, för mig!

Törhända har din vas tillverkats samma år som spilkummen vilken har följande bakgrund

I början av år 1922 slutade Stenbäck helt plötsligt med att glasera sitt gods med grön färg. Bakgrunden var följande: Sedan flera år tillbaka bytte han till sig kopparslagg av kopparslagarmästare C U Rappok mot krukor av egen tillverkning. Emellertid hade Rappok råkat ut för missödet att när han skulle bära ut en 10 liters kruka med nysaltad sill till jordkällaren släppte örat från krukan varvid innehållet spilldes ut på den gyttjiga gången. Rappok hävdade att det var fel på Stenbäcks öron och ville ha en ny kruka, men Stenbäck ville inte lyssna på det örat. Han menade bestämt att Rappok hade endast hållit i ett öra på krukan och att han borde förstå att man skulle hålla i båda. Alltså blev det ingen bytesaffär. Några månader senare, den 1 april, löstes konflikten.

[prylsnubben]

Hej Polsson!
Känns onekligen bra att inneha en så`n enligt Dig unik Frans-Bernhard. Den är inköpt mitt på Drottninggatan i Kungliga Huvudstaden i en numera nedlagd loppis för det facila priset av 20-riksdaler. När jag vände på den och såg att det var Stenbäck slog hjärtat lite fortare än vanligt. Den var ju helt olik mina tidigare. Undrar om den varit utställd på SSF-s konstindustriutställning i Stockholm som Stenbäck deltog i 1909 ?

Undrar förövrigt över Din spännande historia avseende kontroversen med kopparslagarmästaren som skulle ha ägt rum vårvintern 1922.
Enligt mina källor dödde Frans-Bernhard 1921, eller ivilket fall upphörde tillverkningen på krukmakeriet detta år.

Mvh Prylsnubben

[Polsson]

Hej Polsson!
Känns onekligen bra att inneha en så`n enligt Dig unik Frans-Bernhard. Den är inköpt mitt på Drottninggatan i Kungliga Huvudstaden i en numera nedlagd loppis för det facila priset av 20-riksdaler. När jag vände på den och såg att det var Stenbäck slog hjärtat lite fortare än vanligt. Den var ju helt olik mina tidigare. Undrar om den varit utställd på SSF-s konstindustriutställning i Stockholm som Stenbäck deltog i 1909 ?

Undrar förövrigt över Din spännande historia avseende kontroversen med kopparslagarmästaren som skulle ha ägt rum vårvintern 1922.
Enligt mina källor dödde Frans-Bernhard 1921, eller ivilket fall upphörde tillverkningen på krukmakeriet detta år.

Mvh Prylsnubben

Om den var med 1909 eller ej, lär vi nog aldrig får veta, men alldeles säkert är hans deltagande vid utställningen en av orsakerna till förekomsten av en hel del FBS-gods i Stockholmstrakten. Har själv köpte en del därifrån.


Visst dog F B S 1921, Prylsnubben. Om du funderar över förnamnet C U och efternamnet Rappok samt kontrollerar vilken dag som ursprungsinlägget skrevs, så förstår du säkert resten. Om inte, hör av dig igen.

[prylsnubben]

Ja ja, tyckte väl från början att det var lite för många öron i storyn. Är man ny som jag på forumet går man på det mesta, men nu är det slut med det.

Mvh Prylsnubben

[Polsson]

Ja ja, tyckte väl från början att det var lite för många öron i storyn. Är man ny som jag på forumet går man på det mesta, men nu är det slut med det.

Mvh Prylsnubben

Jag vet inte om du är ensam om att "gå på det". Gällande namnet på kopparslagaren är ju förnamnet CU det kemiska beteckningen för koppar
och efternamnet Rappok är ordet koppar skrivet baklänges.