FB Stenbäck Trelleborg

[Polsson]

FBS Bladampel

Denna dök upp på Tradera. Det "konstiga" med den är att den har tre hål för upphängningsanordning, med andra ord är det en ampel. Men då borde inte den vara platt i botten på utsidan, utan spetsigt ampellik. Kanske någon PES:are har någon teori. För övrigt är den som synes grön, signerad men nummerlös.

[Polsson]

Kronbringare - nyttogods - F B S

Inte ofta, men enstaka gånger, använde F B S sin gröna glasyr även på
hushållsgods. Bringaren nedan är 18 cm hög, i fantastiskt skick och rymmer 1,8 liter. Har hört eller läst att i samband med kungabesök brukade krukmakare hylla monarkerna med "kungadekor" på sitt gods. Oscar II besökte Trelleborg 1890, men bringaren förefaller inte så gammal.

[Polsson]

Lambrekängkruka FBS

Dekoren med "hängande kläde", lambrekäng, finns i olika varianter. Enl. Illustrerat Antiklexikon av B Tunander, är "Berlinbården" och "Danska bården"
två av dessa varianter.

Många krukmakare använde sig av denna dekor, och eftersom F B S följde med sin tid, använde även han denna på sin krukmakarjugend. Av tre krukor i samlingen, två gröna och en "vitengoberad", är de förra stämplade "Trelleborg" medan den senare även har med "F B Stenbäck".
Modellnumret lyser med sin frånvaro. Höjden är 11 och diametern 13,5 cm.

[Polsson]

Löpandehundvas

Samma dekor som på FBS modelnummer 3, men annan form. Dekoren användes också ofta av Bergmans i Kristianopel. Höjd 9 cm, stämplad "Trelleborg". Tror att jag köpte den i Degeberga för något år sedan.

[Polsson]

FBS 116 Drakkrus

Kruset som sannolikt var med vid Baltiska Utställningen i Malmö 1914, är 17 cm högt. Det införskaffades i Lund för några år sedan och är sprucket i botten, men eftersom jag inte hade för avsikt att sätta blommor i kruset eller hälla i starka måltidsdrycker, införlivades det i samlingen. Jag har för mig att dekoren kan liknas vid "fornnordisk stil", rätta mig om jag har fel.

Är inte helt säker på att det är no 116 p.g.a av sprickan.

[Polsson]

Filebunke/Filebunka-skål

På något sätt blev rubricerade lergods något av FBS adelsmärke. Här finns dessutom det "mesta" , dvs vågad kant, engobe, skraffitto, kopparoxid och över alltihopa transparent (genomskinlig) blyglasyr.

Filebunken tillverkades för män - en är maskulinum medan Filebunkan förfärdigades till kvinnan - an är femininum.

Innerdiameter 15 cm. Jag tror att dekoren ska föreställa ett körsbär.
Modellnummer okänt.

Bergmans i Kristianopel tillverkade snarlika F-bunke/a-skålar.

[Polsson]

Bladrankeskål h.10 cm diam. 15,5 cm

Dagens Stenbäckare är den billigaste hittills. Sonen handlade någon möbel på Claeshallen i Malmö för något år sedan och frågade då vad skålen kostade. - Den får du på köpet, blev svaret.
Naturligtvis skänkte han skålen till sin fader. Heder åt sådana söner!

Skålen är signerad "Trelleborg", har inget modelnummer och några glasyrsläpp.
Ovanför "Trelleborgsstämpeln" står det skrivet kr 1.15 med blyerts. Kanske var det priset.

[Polsson]

"Trelleborg var en av Skånes viktigaste krukmakarstäder."

Rubricerade citat är taget ur Antik&Auktion nr 5 maj 2009 från artikeln "Skånsk allmogekeramik TROLLERI MED LERA & ELD" av Christina Linvall-Nordin. För en allmogefantast visar artikeln inget nytt under stjärnorna,
men det finns ju andra mer "normala" som säkerligen har stor behållning av den. "Åt envar efter behov." Som i all keramiklitteratur finns det åtminstone ett sakfel i artikeln. "Krukan från sent 1700-tal......" (bild sid. 37) är ett sakfel eftersom Trelleborgs första krukmakare dök upp först på 1820-talet.

Om någon krukmakare har satt Trelleborgs namn på lergodskartan, så är det självklart Frans Bernhard Stenbäck, men han drejade inte bara prydnadsgods
utan även bruksgods. En enda gång har jag sett bruksgods av FBS signerat med "F B Stenbäck Trelleborg", i alla andra fall är det endast "Trelleborg" och
då stämplat på och inte under godset.

[Polsson]

FBS 3 liters kruka, höjd 21 cm, diameter 14 cm

Storleken är i stort sett identisk med gårdagens fläckakruka. Manganoxiden har gått sin egen väg, men det gör samtitidigt krukan mer "levande".

Typsnittet på "Trelleborg" är detsamma som på fläckakrukan vilket i sin tur är detsamma som på en kruka som Trelleborgs museum köpt av Stenbäcks dödsbo. Stor överensstämmelse har det också med "Trelleborg" på en del prydnadsgods. Observera att detta är okända "forskningsresultat" för allmänheten fram till att det skrives nu. Väntar med spänning på att någon ängelholmare gör detsamma med krukmakarsignaturerna därifrån.

Jag tror att krukan är tillverkad i början av 1900 (FBS dog 1921). På auktioner och samlarmässor hade de säkerligen sagt: I slutet av 1800-talet.

[Polsson]

FBS -nu grönskar det igen

Tidigare har jag visat en flaska med "löpandehunddekor" och en vas med
"flaggdekor". Idag blir det en kombination av de båda, med andra ord en "flaggflaska".

Märkena på undersidan kommer av "trefötter" ett slags underlägg av bränd lera som skulle hindra eventuell glasyr från att bränna fast godset i underlaget i ugnen. Eftersom FBS inte har tagit bort glasyren på undersidan, skymtar signeringen svagt. 12,5 cm hög är flaskan.

[Polsson]

FBS - linjeskål höjd 7 cm diameter 8 cm

F B Stenbäck, som blev 63 år gammal, gjorde även mindre arbetskrävande dekorer vilket framgår av bilderna. Skålen som är en gåva från min svärmor för flera år sedan, är mycket väldrejad, dvs vikten "stämmer" när man håller i den. Eftersom glasyren inte är borttagen från botten, syns signeringen svagt.
Hade FBS inte använt trefötter, hade han förmodligen aldrig fått loss skålen från ugnen.

[Polsson]

FBS prickmugg

FBS var son till krukmakaren Karl August Stenbäck och hade två äldre systrar.
Den ena av dem föreföll vara med i verksamheten, åtminstone gällande försäljningen. Tyvärr fick Frans Bernhard och hans Anna inga barn varvid verkstaden upphörde 1821. Om barnlösheten hade samband med hanteringen av bly, eller om barndödligheten var större hos krukmakare, är inte vetenskapligt bevisat.

Prickmuggen som är visad tidigare i "Allmogekeramik", är det senaste tillskottet i samlingen. Den är 12,5 cm hög och rymmer 0,5 liter, och inte bara det! Om man häller i 0,5 liter lättöl i muggen, smakar den som starköl. Kanske är det blyutfällningen som förhöjer smaken.

En bringare med samma dekor fanns tillsammans med ett flertal Kristianopelalster och några andra pjäser på en stadsauktion i Stockholm, tror jag att det var. Naturligtvis blev man överbjuden! Faaaaaan!

[Polsson]

FBS - Tallriksmodellen ej talrik i produktionen?

Högst sällan dyker det upp fat/tallrikar från FBS verkstad. Sannolikt tillverkade han sådana liksom andra krukmakare, men kanske är det så att bruksfaten är förbrukade medan väggfaten hänger kvar på väggarna hos respektive innehavare.

Stenbäcks kyrka 1908 missade jag på Tradera för något år sedan och dito 1911 lyckades komma undan min sons falkögon på Älvsjömässan (tror jag att det var) i år. Emellertid var det en keramikvän från kungliga huvudstaden som hade ögonen med sig, och inte bara det, jag erbjöds att köpa det. Heder åt sådana keramikvänner!

Om man studerar de båda faten, kunde man kanske leka leken "Finn fem fel".
Stämpeln är på undersidan av 1908-fatet och får anses vara den senaste stämpeln. Samtidigt funderar jag så här: Tänk om FBS hade kommit på ideén att göra årstallrikar, som tex Kunglig Dansk, med olika motiv. Eftersom mycket av krukmakarprydnadsgodset var influerat av tidens strömningar, borde årsfat med olika motiv ha strykande åtgång.

Stenbäcks skyltfat vilket var uppsatt på utsidan av hans hus som reklamskylt,
tillhör Trelleborg museums samlingar. Foto: Ylva Moritz
I sammanhanget kan jag berätta att TRbgs museum inom ett års tid ungefär
kommer att flytta till Stortorget från offside-läget i Östra stadsdelen.

Gällande prickmuggen ovan skall årtalet för verstadens upphörande vara 1921 och inget annat.

[Polsson]

Svart - men F B Stenbäck

Glasyrrecept
Axel Elfstrand Sjöbo

SVART GLASYR (NR 4)
12 mått blyaska
12-14 mått sandsten
3 mått kopparaska
2 mått brunsten
slimp (bindemedel som gjordes av rågsikt som kokades till en tunn välling)

I finska Östkarelen använde krukmakarna tjära som bindemedel istället för slimp. Ett annat bindemedel var avkok från islandsmossa.
All fakta ovan från krukmakare och kakelugnsmakare av Tom Möller.

FBS recept för svart glasyr, skiljer sig sannolikt inte så mycket från Elfstrands.
Krukan som har vertikala öron (de flesta krukmakarkrukor hade det till skillnad mot Höganäs, Vallåkra, Helsingborg och Raus), rymmer 3 liter, är 20,5 cm hög och har diametern 15 cm. Även i fråga om glaseringen är den krukmakartypisk, dvs på insidan och från kanten och ned i området kring örats nedre fästpunkt. Att inte krukan helglaserades, förklaras i keramiklitteraturen med att den oglaserade delen sög upp fukt vilket gjorde att innehållet höll sig kallare.

[Polsson]

FBS horisontella öron

Kommer precis från audionomen och jag fortsätter nu på samma tema.
Här visas en sliten svart 4,5 -literskruka med höjden 23 och diametern 18 cm sannolikt tillverkad i FBS verkstad någon gång kring årsskiftet 1800/1900. Som gårdagens kruka är den "brunstensglaserad" och stämplad Trelleborg.
Eftersom FBS fader Carl August Stenbäck levde till 1884 skulle krukan kunna vara från den tiden, men eftersom ingen vet om fadern signerade sitt gods,
får det vara ett frågetecken. Den äldsta av mig kända årtalssigneringen från Stenbäcks är från den 8/3 1888 (burken dekorerad med eklöv/ollon).
30- på undersidan är inte priset vid tillverkningsåret utan långt senare.

Hur öronen såg ut på krukan, tillverkad av FBS, som kopparslagarmästare C U Rappok klagade på vet man inte. Det enda man vet är att ett av öronen lossnade.