FB Stenbäck Trelleborg

[Polsson]

FBS oglaserad kakelugnsmodell

Någonstans på Trelleborgs museum befinner sig denna kakelungsmodell,
Som synes har FBS lagt ner mycket arbete på den. Om stilen ska kallas nyrenässans eller ej, kan de lärde kanske tvista om. Om inte minnet sviker mig, donerades ugnen till museet. Foto: Ylwa Moritz Trelleborgs museum

[Polsson]

FBS antikpratvas

Ämnar berätta en sann historia där F B Stenbäck medverkar. Min frus farmor berättade att en skitförnäm dam i Trelleborg bjöd hem sina vänninor för att kunna briljera. Hon hade varit på Stockholmsutställningen 1909, men ville inte
säga det rakt ut. Därför placerade hon en vas som hon köpt på utställningen på sådant sätt att väninnorna inte kunde missa den. Och det gjorde de inte!
- Vilken vacker vas du har!
- Ja, den köpte jag på Stockholmsutställningen.
Väninnan tog tag i vasen och vände på den och sade:
- Jamen, det står ju F B Stenbäck Trelleborg under den!
Det blev ridå direkt för den skitförnäma damen som inte visste vad hon hade köpt. I de kretsarna var det väl Rörstrand eller Gustavsberg som var comme-il-faut.

Den sista bilden på FBS-gods kopierade jag från Antikprat för något år sedan.
Den där upphovsmannarätten gäller väl bara om det är pengar inblandade?
Eller? Än en gång en "ny" dekor!

[nisse 8]

FBS Rönnbärsvas 44

Lägger ut min Rönnbärsvas här också.

[Polsson]

Nisse 8 ett föredöme

Lägger ut min Rönnbärsvas här också.

Du har fattat galoppen, Nisse. När jag startade denna tråd, efterlyste jag Stenbäckslergods som var numrerat. Du är den första "utomstående" som lämnar ett bidrag. Om du kollar noga på rönnbären, kommer du att upptäcka att de inte är glaserade utan oljemålade.

[Tingeling]

Nr 42 G?

Tittade igenom tråden och såg att detta nr och dekor saknades, inköptes idag för några guldpengar. Om det är något som saknas för dig Polsson så är den din men den har sprickor.Den har ju tistelblad så tistelvas är väl ok namn för den?

[Polsson]

Stenbäck?

Var i Degeberga idag. Hittade inte mycket intressant, men denna mästerligt drejade krukmakarjugendvas fångade mitt öga. Höjden är 17 cm och som synes är undersidan liksom övriga vasen väldigt Stenbäcklik. Någon signering syns inte till. Mitt hopp står nu till någon som har eller har sett en likadan signerad vas. Finns det det?

[Gideon]

Mer trelleborgiana

Det är svårt att sluta förundras över den vackert gröna glasyren hos krukmakare som Stenbäck, Elfstrand och många andra samtida.
Och inte minst över själva tråden.

Är den här vasen en Stenbäckare? undrar en samlarvän till mig, som jag hoppas blir aktiv på forumet längre fram.

[Polsson]

Linjevas Trelleborg

Det är svårt att sluta förundras över den vackert gröna glasyren hos krukmakare som Stenbäck, Elfstrand och många andra samtida.
Och inte minst över själva tråden.

Är den här vasen en Stenbäckare? undrar en samlarvän till mig, som jag hoppas blir aktiv på forumet längre fram.

Efter att ha studerat typsnittet på Trelleborgs-krukmakarnas (5 st) signeringar, är jag benägen att svara ja på frågan.

Linjevas med signering som är visad tidigare på tråden.

[Gideon]

Tänkte väl det. Osäkerheten kommer sig av storleken på stämpeln, i jämförelse.
Och visst är den ju likadan som Din vas i inlägg 53.

"Också en retorisk fråga: Om FBS gods endast stämplades med "Trelleborg", var det då någon annan än han själv som hade förfärdigat godset? En gesäll kanske?"
frågade Du då.
Det är en bra fråga. Varför skulle Stenbäck inte ha stämplat med sitt namn också, även om det var serieproduktion? Utförd av just gesäller, vars arbeten han inte nändes ta äran ifrån?
Han kanske var en sådan person, ödmjuk och snäll? Det vill jag gärna tro.

[Polsson]

Vem stämplade?

Tänkte väl det. Osäkerheten kommer sig av storleken på stämpeln, i jämförelse.
Och visst är den ju likadan som Din vas i inlägg 53.

"Också en retorisk fråga: Om FBS gods endast stämplades med "Trelleborg", var det då någon annan än han själv som hade förfärdigat godset? En gesäll kanske?"
frågade Du då.
Det är en bra fråga. Varför skulle Stenbäck inte ha stämplat med sitt namn också, även om det var serieproduktion? Utförd av just gesäller, vars arbeten han inte nändes ta äran ifrån?
Han kanske var en sådan person, ödmjuk och snäll? Det vill jag gärna tro.

Det kan också vara tvärtom, att gesällen inte ville stämpla med mer än "Trelleborg" eftersom det inte var Frans Bernhard som hade drejat den.
Sedan är ju frågan om det alltid var drejaren/gesällen/mästaren som stämplade godset. Pratade en gång med en gammal dam som hette Stenbeck
och som trodde att hon var släkt med FBS, men det var hon inte, men det berättade jag inte för henne. Hennes släkting bodde på Friheden 100 m från Stenbäcks verkstad, men knappast 10 m från Magnus Perssons verkstad.
Enligt damen hjälpte släktingen till med att stämpla krukmakargodset, men var för övrigt inte på något sätt "lertam". Sannolikt var det M Persson som fick hjälp. Höganäsdrejarna fick ju sitt gods stämplat, men det var inte för att
"hylla deras arbete" utan för att hålla koll på hur mycket de arbetade. Kanske var det likadant hos Stenbäcks. En lärpojke fick kanske direktiv av mäster själv. Det var ju inte ovanligt att gesällerna fick betalt efter hur mycket de drejade, dvs en form av ackord.

[Gideon]

Den sista teorin låter mest vettig och logisk, så det köper jag.

[Gideon]

Inte ofta, men enstaka gånger, använde F B S sin gröna glasyr även på
hushållsgods. Bringaren nedan är 18 cm hög, i fantastiskt skick och rymmer 1,8 liter. Har hört eller läst att i samband med kungabesök brukade krukmakare hylla monarkerna med "kungadekor" på sitt gods. Oscar II besökte Trelleborg 1890, men bringaren förefaller inte så gammal.

I en annan tråd (Bergmans i Kristianopel) kom vi in på hur tidigt den gröna glasyrfärgen egentligen kunde ha använts, men frågan om vilka och hur många krukmakare som använde denna gamla typ av blyglasering, runt förra sekelskiftet, har vi inte berört.
Den här lilla kannan är ostämplad och saknar tillstymmelse till signering, och jag hoppas bli förlåten för att ha dragit in den som en eventuell katt bland hermelinerna.
Bruksgods märktes inte ofta, mycket för att tillverkningen skedde en gros - möjligen därför.
Likheten går dock igen i glaseringen och rinningen på insidan, och det är möjligt att vi kan identifiera krukmakaren ändå, genom sättet att forma och fästa handtaget, samt linjeringen ovanför buken. Har vi oglaserade, stämplade exemplar av Stenbäck att jämföra med, så kanske vi har hittat honom.
Har Du andra exempel, Polsson?

[Polsson]

Två bringare

I en annan tråd (Bergmans i Kristianopel) kom vi in på hur tidigt den gröna glasyrfärgen egentligen kunde ha använts, men frågan om vilka och hur många krukmakare som använde denna gamla typ av blyglasering, runt förra sekelskiftet, har vi inte berört.
Den här lilla kannan är ostämplad och saknar tillstymmelse till signering, och jag hoppas bli förlåten för att ha dragit in den som en eventuell katt bland hermelinerna.
Bruksgods märktes inte ofta, mycket för att tillverkningen skedde en gros - möjligen därför.
Likheten går dock igen i glaseringen och rinningen på insidan, och det är möjligt att vi kan identifiera krukmakaren ändå, genom sättet att forma och fästa handtaget, samt linjeringen ovanför buken. Har vi oglaserade, stämplade exemplar av Stenbäck att jämföra med, så kanske vi har hittat honom.
Har Du andra exempel, Polsson?

Här har jag två kannor/bringare vilka skiljer sig åt ganska mycket. Det de har gemensamt är att de är osignerade och gröna. Den första har viss likhet med din ovan, Gideon, men hänkeln är slarvigare påsatt. Den andra, helglaserade,
tycker jag är ganska ointressant och är sannolikt av senare datum än den första.

[Gideon]

Viss likhet? Jag tycker att sannolikheten är rätt stor för att det är samme krukmakare, som drejat Din första kanna.
Om man tänker på egenarten hos till exempel Tillinges terrinhänklar (treradigt snittade) visavi de andra fabrikernas, så är bearbetningen mer tydlig och därmed identiferbar, utan att fördenskull vara allmängiltig.

Visserligen har krukmakaren satt samman rullade längder till en hänkel på min vas, medan Din, som har djupt ristad hänkel, kan vara något senare och därmed rationaliserad i tillverkningen, men båda har linjer ovanför buken.
Det kan vara något att tänka på, och hålla i minnet tills ett signerat syskon dyker upp.
Din andra kanna däremot, får mig att tänka på Danmark och, i såväl form som stänkglasyr, på Hammershöi - men kan lika gärna vara från Forsbergs 1920-30tal. Det finns flera kandidater att välja på, och är inte oäven för det, utan snygg faktiskt.

A ja, nu håller vi oss till signerade exemplar, av Stenbäck!
Längtar efter att få se mer av vad hans händer format!

[Polsson]

Vegetativ F B S-vas

A ja, nu håller vi oss till signerade exemplar, av Stenbäck!
Längtar efter att få se mer av vad hans händer format!

På tal om signerade exemplar av Stenbäck, höll jag på att glömma det senaste tillskottet i min samling. Än en gång dök det upp en för mig okänd Stenbäcks-vas, denna gång hos Lauritz i Stockholm. Funderar så här: Kan det tänkas att den har varit i Stockholm ända sedan 1909 års utställning då Stenbäck deltog? Om så är fallet är det ju 100 års jubileum i år. Eftersom Trelleborgsstämpeln på vasen förefaller vara samma som 1888 års Trelleborgsstämpel, borde antagandet vara rimligt. Den andra stämpel "F B Stenbäck Trelleborg" känns på något sätt vara av senare datum. Har ytterligare en fundering till, har förresten presenterat den tidigare: Kunde/fick utställningsbesökarna köpa lergods under själva utställningen eller fick de vänta med att hämta ut godset efteråt?

Om nu Hemslöjden i Sverige hade svarat på mail, hade man kunnat fråga dem, eftersom den hade mer än ett finger med i utställningssammanhangen.