Strömberg/Strömbergshyttan

[Rebello]

Studioglas Strömbergshyttan

Studioglas Strömbergshyttan har kvar sin försäljningslokal – t o m upprustad - på bruksorten Strömbergshyttan, fastän man har flyttat glasblåsningen till Bergdala glasbruk, knappt en mil norrut. Försäljningslokalen var privat affär på 1930-talet och på 40-talet drev Kooperativa föreningen i Hovmantorp en filialaffär där.

När Studioglas startade 1987 hade man byggt till med en glashytta och ett sliperi i anslutning till det befintliga utrymmet.

Utanför dessa lokaler har man varje år en skulptural och illuminerad ring med gjutna glaspjäser. Den här bifogade är från 2006, formgiven av Ulla-Carin Bergqvist. I bakgrunden en del av studiohyttan.

[Rebello]

Här är en karaff med etikett från Strömbergshyttan. I auktionsbeskrivningen tillskrivs den Höglund. Har han varit på Strömbergshyttan?

Ballonggreven - på etiketten på din karaff står det ”Studioglas” med mindre bokstäver ovanför ”Strömbergshyttan a b”. Lika etikett som på snapsglas och karaff här. Min karaff är designad av Anna Örnberg, hyttarbetad av mästarna Håkan Gunnarsson och Leif Persson. Den är signerad ”A Ö 9214 St Strömbergshyttan 35/200”. (Innehåller för tillfället porsbrännvin, smaksatt med porsblad från en myr i Värmlands glasrike!)

Även Erik Höglund designade glas för Studioglas Strömbergshyttan. Denna lilla studiohytta låg på orten Strömbergshyttan – 200 meter väster om det nedlagda glasbruket Strömbergshyttan, där Orreforskoncernen i dag har försäljning av sina produkter.

Jag har skrivit om förväxlingen av dessa båda glasbruk på http://www.precisensan.com/antikforu...5921#post55921

Här återtas ett utdrag ur avsnittet om Strömbergshyttan där:

”Dagens Studioglas Strömbergshyttan startades 1987 av glasblåsarmästarna Håkan Gunnarsson, Leif Persson och Mikael Svensson (fel - ska vara Mikael Axenbrant - ändrat av mig nu i dagens inlägg). "Studioglas Strömbergshyttan" har flyttat sin tillverkning från den lilla studiohyttan på orten Strömbergshyttan och till Bergdala Glasbruk (en glasugn drar mycket energi och i Bergdala fanns det plats vid en redan uppeldad stor rundugn, min anm. i dag.).

Familjen Strömbergs glasbruk "Strömbergshyttan" lades ner 1979 och det var ett helt annat glasbruk med stor hytta, sliperi och gravörverkstad.”

[cjf]

Sant, alegni, det borde man kanske förtydligat...

[alegni]

Var inte Höglund på Studioglas Strömbergshyttan?

http://www.designarkivet.se/eh1.htm

http://www.studioglas.se/historia2.html

[cjf]

Jajamen!

http://www.erikhoglund.com/biografi.html

[Ballonggreven]

Här är en karaff med etikett från Strömbergshyttan. I auktionsbeskrivningen tillskrivs den Höglund. Har han varit på Strömbergshyttan?

[harley]

vågar man ta bilder ur boken utan att skada forumet.men här är en ganska typisk vas signerad. strömbergshyttan E 8 S Å 6766. jag är inte säker på E 8 S Å. men jag tycker det står så väldigt svårt att se. vasen är 11 cm hög och i tjockväggigt lite gråblåtonat glas typiskt strömbergshyttan

[Bruce]

Efter ett tips från medlemmen alegni är denna tråd nu en dokumentationstråd.
Här finns mycket textinformation. Fyll gärna på med bilder.

[Rebello]

Edakoloni på Strömbergshyttan

Förstår våra glasvänner värmländskan här? - - - Det låg mig i fatet att jag var uppväxt med min mors fôlkmål från Eda glasbruk.

. . . uppväxt på Lindefors/Strömbergshyttan.

Edvard Strömberg förde 1933 med sig ett tiotal glasarbetare till Lindefors från Eda glasbruk. Både Lindefors och Eda hade drabbats av 1930-talets ekonomiska kris och man tvingades tillfälligt lägga ner driften och byta ägare. Vid Eda återupptogs driften igen - det blev den s k arbetarepoken från 1935 - 40. De flesta i smålandskolonin stannade dock där nere, men ett par av dem flyttade så småningom tillbaka och arbetade på Magnor Glassverk i grannkommunen till Eda på norska sidan gränsen.

Edaborna bildade ungefär halva befolkningen på det lilla bruket Strömbergshyttan. Dessa glasblåsare och slipare från Eda blev tillsammans med smålänningarna, med mäster Knut i spetsen, ett gott team. I ett lagarbete med de duktiga glasarbetarna lyckades paret Strömberg ge sitt nya bruk ett mycket aktat namn i glaskretsar!

Edaborna förde också med sig musikkulturen från Västra Värmland. Mästerblåsaren och violinisten Ivar Lindgren grundade det livaktiga Lessebo Musiksällskap. Då han flyttat tillbaka till Eda övertogs denna musikaliska ledning av glassliparen och violinisten Ragnvald Karlsson som även dirigerade Lessebo Manskör. Denne hade haft nära kontakt med Folkliga Musikskolan Ingesund, utanför Arvika, och ”spelat där vid många festliga tillfällen”. Och vem hade underhållit på hans bröllop – om inte självaste Lille-Bror Söderlund.

[Rebello]

inte helt rätt rebello. de ordner sej och gör de inte de så ordner de sej ändå. eller man kan gå bet men inte dretbet

Förstår våra glasvänner värmländskan här? Att "gå bet" är väl ok - men "dret-"? Skit samma, men jag drar en liten grej om det ordet. En av mina lärare i folkskolan i Hovmantorp var Sixten Wennerstrand från Klässbol i Västra Värmland. Då var han kantor och blev senare direktör på Johansfors glasbruk. En dag i skolsalen råkade han spilla ut kaminens aska. "Det är så dreten far över gôlve´", sa han. Jag var den ende i skolsalen som skrattade - och fick uppsträckning därför i enrum på rasten! Det låg mig i fatet att jag var uppväxt med min mors fôlkmål från Eda glasbruk.

[Rebello]

Nylundvas från Strömbergshyttan

Gello - här är en vas för att övertyga dig mer om den attribuering som rebessin och jag gjorde för din vas i våras på denna tråd. Det är en vas från Strömbergshyttan där man anar samma formgivare som för din vas: Gunnar Nylund.

Signering: B 701 C 539 GN Sh.
Höjd 29 cm (en bamsevas). B står för blomvas eller vas. C står för Nylunds mönsterfigur som här har graverats av Ragnar Bergqvist. Blåst och driven av mästaren Kjell Andersson. Glasmassan är den för Strömbergshyttan typiska svagt gråblåtonade "engelska" kristallen.

[harley]

inte helt rätt rebello. de ordner sej och gör de inte de så ordner de sej ändå. eller man kan gå bet men inte dretbet

[Rebello]

Bilder på Gerdas Edaglas

Gunnar Lersjö vill inte ha scannade bilder från sin bok, hit till PES.

Jag har skrivit till Eda Glasbruksförening och bett dem lägg ut några av dessa Gerda Strömbergs praktglas, som harley berömmer. Lägga ut dem på Eda Glasmuseums hemsida http://www.edaglas.com. Där finns nu 12 bilder med glas ur museets kollektion - men inget av dessa Gerdaglas.

Visserligen är Strömbergsepoken endast 6 år av Edabrukets över hundraåriga historia - men den perioden borde väl ändå visas med några Gerdaglas på hemsidan! (I praktverket Glas in Schweden 1915 - 1960 har tyskarna lagt in uteslutande sådana Gerdaglas för att representera Eda!) Vi får se om de med hjälp av sin fotograf gör något åt detta angelägna ärende därborta vid norska gränsen. I västra Värmland säger man: det ordner sej - och om det inte ordner sej så kvetter dä. Så man vet aldrig . . .

Förresten: disponent Edward berättade på Strömbergshyttan, att värmlänningarna sa detta om att det ordner sej - men att det aldrig blev gjort. "Här nere i Småland säger ni, att det gaor aldrig att göra detta - men nästa dag har smålänningen gjort det i alla fall!"

[Rebello]

Nils Bergqvist om Lindefors

Tack Rebello för intressant information! Var har Nils Bergqvist skrivit om Lindefors 1929-1931?

Nils Bergqvists uppsasts om sin farfar Knut Bergqvist: "Från Orrefors till Lindefors - Strömbergshyttan" är inte publicerad.

Jag själv jobbar med en illustrerad uppsats: "Mästerglasblåsaren och formgivaren Knut Bergqvist, 1873 - 1953, skaparen av Orrefors glasbruks Graalglas." Där behandlas också Lindefors 1929 - 1933 och tiden därefter vid Strömbergshyttan. Håller just på att skriva in de minnesanteckningar som KB skrev klart 1950 om sina år på Kosta och på White-Mills. Knuts avsnitt om Orrefors och graalens födelse finns redan i en bok från Raster förlag: Kärlek till glas - Agnes Hellners samling av Orreforsglas. I min uppsasts belyser jag KB:s insatser för svenskt glashantverk - utifrån den litteratur som finns och från hans egna berättelser. Speciellt om graalens födelse och vidareutveckling konstnärligt.

Notiser utgående från den uppsatsen finns på Wikipedia - se en ny litterturlänk här på PES om Orrefors glasbruks historia och om dess tekniker och formgivare. Om graalglas och om Knut Bergqvist. Dessutom finns notiser där om överfångsglas, ariel m.m.

[CBA]

Tack Rebello för intressant information! Var har Nils Bergqvist skrivit om Lindefors 1929-1931?