Strömberg/Strömbergshyttan

[Rebello]

Studioglas Strömbergshyttan i ny dräkt

Under ett par år har man länkats till en insomnad hemsida när man har googlat på Studioglas Strömbergshyttan. Det gällde då den hemsida man hade under tiden på orten Strömbergshyttan. Här på tråden har tidigare noterats att Studioglas släckte ugnen i Strömbergshyttan och flyttade till Bergdala och ingår i Bergdala Studioglas, men behöll butiken i Strömbergshyttan, förutom den som finns på Bergdala.

Bergdala Studioglas har nu en nydesignad hemsida: http://www.studioglas.se/ .

Formgivarna och deras unikat: http://www.studioglas.se/webb/?page_id=112 .
Man finner där Ulla-Carin Bergqvist, Björn Ekegren, Håkan Gunnarsson, Lars Sestervik, Astrid Gate och Anna Örnberg.

Bilden: en vy i tidig förvintermorgon mot det gamla mästarebostället på Bergdala och med glasbruket i fonden.

[Rebello]

Avses P 12 och P 17 med manschett P 13?

Sladden, du skrev så här på flasktråden här om dagen om Knut Bergqvists insats på Strömbergshyttan:

"Verkar ha varit en trevlig karl.
Hans arbete tillsammans med Gerda eller Asta Strömberg (kommer inte ihåg vem) tycker jag bevisar hans storhet så det räcker.
Ta bara ljusstakarna, som finns i 2 storlekar, från Strömbergshyttan! Vackra , luftiga och skira. Det är klass det!"

Jag svarade: "Jo, Gerda var det - och ändå var detta under senare delen av hans bana. Knut var 60 år när Gerda och hennes Edvard 1933 kom tillbaka till Småland efter deras 6 år på Eda. Sedan jobbade Knut till 74 års ålder där i mästarstolen på Strömbergshyttan. I hans drivglasverkstad gjorde de det mesta av Gerdas drivna glas: allt från servisglas med ben och fot och driven kant till de skira och optikblåsta faten och ljusstakarna, de tunga skålarna och vaserna samt en del unika pjäser. I hans "verkstad" (utökad med mästarna Hilding Strand och Kjell Andersson) gjorde de restaureringen av kyrkkronan från 1700-talets Ekeberga (samt tre repliker av den, varav en på glasmuseet i Växjö) och den kandelaber och de ljusstakar (P 19-21 och P 27) som Gerda ritade, inspirerad av kyrkkronan. Samt - för att återvända till denna flasktråd: Gerdas kristallkaraffer av olika form."

Knut Bergqvist arbetade alltså i sin mästarstol i samarbete med formgivaren Gerda Strömberg från 1933 till 1947, då han övertog uppgiften som hyttmästare efter disponenten Edvard Strömberg som hade avlidit 1946.

Sladden, menar du någon av dessa ljusstakarna i katalogbilden?
Jfr din tråd (som ledde mej första gången till PES via Google): http://www.precisensan.com/antikforu...das+tunna+glas
och flera av de tunna glasen i #220 här: http://www.precisensan.com/antikforu...las#post123267

P 17 har jag inte sett i verkligheten eller på fotobild - vore kul om någon kan visa sådan bild!

[Rebello]

Skål Gerda eller Asta eller Gunnar? Och funderingar om ett glashantverk från förr.

Denna skål är tillverkad 1960. Jag minns inte om det är en av Gerda Strömbergs modeller som fortfarande tillverkades då, samma år som hon dog - eller en av Asta Strömbergs. Asta var verksam med att rita glas från 1950-talet, och även Gunnar Nylund var där. Skålen finns inte med i min museikurant.

Här är den i kombination med en vas från Strömbergshyttan, som står kvar med sitt påskris.

Skålen är osignerad, opticblåst samt med vågformad kant klippt och driven i mästers hyttstol, höjd 180 mm och övre diameter 205 mm samt vikt 2,1 kg.

Skönt med en manuellt hyttarbetad, driven skål i sin stilrena enkelhet att vila blicken på - som omväxling mot alla de sprängda och slipade (i och för sig i många fall vackra de också) - eller de maskincentrifugerade presentskålarna från det stora bruket.

Men den olivslipade skålen, signerad Kosta LS 2735, andas också ett njutbart konsthantverk och gör sig flott som salladsskål på ett festbord. Färgen är ganska lik den från Strömbergshyttan. Svår at fotografera med alla reflexer, ljusbrytningar och avbildningar som uppstår i glaset.

Lever detta hantverk kvar med sådana slipare på Kosta i dag? Enligt rapport på fotobloggen här så verkar det i vart fall inte som att det finns kvar på Orrefors. Scrolla långt ner här till Blog 88-85/En kväll på glasbaren...

http://www.fotosidan.se/blogs/graal-blog/index.htm?date=2010-03-01

[Rebello]

Har dubbelkollat med Glasriket: Det finns inte något annat sådant fat än L12 250 mm i kuranten. Det gjordes väl en del i denna modell med större mått: som det här 280 mm.

Kanske samma förhållande som med det tunna och drivna fatet L 2 av vilket mäster Knut gjorde sig ett exemplar som är större än vad det är angivet som det största i kuranten. Se inlägg 214-215 här http://www.precisensan.com/antikforu...t=9174&page=22 .

[Rebello]

Fatet L12 i kuranten

Fick i dag en morgonhälsning per e-post från en släkting i Glasriket. Han har en fullständig kurant från den tidens Strömbergshyttan.

I kuranten skriver man om detta fat L12: "Drivet tjock kant opt. 2400 gr 250 mm 29kr."

Att jämföra med mitt något större exemplar som har vikten 2800 gram och diametern 285 mm samt kostnad 00 kr.

[Rebello]

Reklam för Strömbergshyttan

Kaptenen lade i går in en ny tråd på Övrigt glas: Dokumentation: Reklam för Strömbergsyttan. Där visar han en bild ur "Nationalmusei utställningskatalog nr 102, okt-nov 1944, Från barkbåt till eget hem: En utställning i Carl Malmstens regi". http://www.precisensan.com/antikforu...ad.php?t=21678

Den bilden visar i svart-vitt foto Gerda Strömbergs klassiskt stilrena fruktfat L12 ritat 1941.

Fatet med exempelvis frukter på är inte något som man utan vidare tar med en hand och bjuder till någon. Det är ett tungt fat att handskas med - diametern är 285 mm och vikten 2,8 kg! Man hade blymönja i kristallen på den tidens Strömbergshyttan.

Här visas en bild på fatet där jag har eftersträvat samma kameravinkel som hos katalogbilden. Detta exemplar är drivet av min far ungefär vid den tidpunkt då bilden togs in i utställningskatalogen. 1944 var han 71 år och arbetade som vanligt i hyttstolen till 74 års ålder - på samma sätt som han hade gjort ända från att ha blivit mästare på Kosta 1894.

[Rebello]

Bild 3 med gravyren undertill på det stora askfatet H 21: uppblåsaren må vara förlåten att han inte klippte bort denna lilla blåsa i örnens högra vinge, när han jobbade med välsskopan och saxen före uppblåsningen.

Den lilla luftblåsan kan vara en illustration till vad Harry Martinsson har med i librettot till operan Aniara, dvs. i eposet med samma namn. Rymdskeppet som kommit på drift i världsrymden rör sig som en blåsa i Guds andes glas. Den naturvetenskapligt intresserade Martinsson kommenterar att glas är en amorf massa och att en blåsa där lär röra sig med en liten förflyttning på något tusental år.

Det kan väl passa med en örn - nu när Hirvi har en länk på Lungan till det ruvande örnparet i Estland. Bilden kan vara en hyllning till dessa örnar som många följer med förväntan att få se de nykläckta örnungarna!

[Rebello]

Tänk vad man rökte och gjorde askfat under Strömbergshyttans period på 1930-70-talen.
Under en guidad tur i Stockholms stadshus fann jag t.o.m. ett stort askfat från Strömbergshyttan på det stora bordet i sammanträdesrummet för kommunens styrelse - det har väl inte använts på många år nu!

Askfatet längst till höger på bild 1 är ritat av Asta Strömberg och är väl "släkt med" hennes diamanter från sent 50-tal.
Det största och det minsta är ritade av Gerda Strömberg.
Det stora på skärmen, H 21 från c:a 1940, har diameter 22 cm och de två mellanstora 14 cm.
Askfatet till vänster på bild 1 (höger bild 2) är H 26 från 1947 och ritat av Gerda eller Asta - stilmässigt vill jag attribuera det till Gerda. Lite för tidigt för att vara Asta men dock viss osäkerhet p.g.a. Märta Holkers uppgift i Antikvärlden 2008, nr 2:

"Edvard Strömberg avled 1946, varvid sonen Eric tog över ansvaret för driften. Gerda flyttade nu till Växjö. Hyttan fortsatte att producera hennes kraftfulla glas, men hon ritade ytterst lite nytt. - - - Den 15 februari 1960 gick hon ur tiden, och samma år dog även hennes son."

Det lilla drivna fatet med omvikt kant är 77 mm och dessa dukade man festbordet med. T.o.m. jag gjorde så på 1960-talet medan det i dag råder rökförbud här hemma! Askfatet kombinerades exempelvis med de odekorerade serviserna Haga eller Sving.

[Rebello]

Hej. jag har en vas som jag fått efter min mormor. den liknar vasen längst ner till höger, fast min är graverad med en blomstjälk. det står strömberg B 104661086 el.56 vore himla roligt om någon vet något om vasen.

Välkommen till forumet!
Din vas bör vara signerad B 1046 C 1086 och vara ritad av Asta Strömberg under andra hälften av 1960-talet. B står för modellen blomvas och C anger det graverade mönstret.

[smålänningen]

Rubus Arcticus och jag har nu i dagarna haft en dialog om vaser med färgad kärna i underfång - från Strömbergshyttan.
Tråden heter Fråga: Strömbergshyttan och finns här: http://www.precisensan.com/antikforu...ad.php?t=16338.

Vi kom där in på att många av vaserna från Strömbergshyttan gärna kan användas till att sätta blommor i.
Före modellnumret har de ju en bokstav B som står för blomvas!

Här visar jag ett knippe sådana vaser från 1960/70-talen.
Vasen längst till vänster med en pålagd blomma i glas är dock från 1940-talet och designad av Gerda Strömberg.
De övriga är troligen av Asta Strömberg.

Med buketten av vintergäck, snödroppar, snöklockor och scilla i den lilla vasen,
hälsar jag alla pesare en Glad Påsk !
Blåsipporna baktill har inte satts i vas - de står i sin tuva - ditplanterad av myrorna.

Hej. jag har en vas som jag fått efter min mormor. den liknar vasen längst ner till höger, fast min är graverad med en blomstjälk. det står strömberg B 104661086 el.56 vore himla roligt om någon vet något om vasen.

[Bruce]

Testar.

[Rebello]

Gunnar Nylunds sommerso på Strömbergshyttan

På tråden "Hjälp med två underfångsvaser", http://www.precisensan.com/antikforu...ad.php?t=20657,
frågar isalu om två somersovaser (med kärna i färgat underfång). De beskrivs så här av isalu:

"Båda är osignerade, varför jag inte kan googla mig fram. Den lila är ungefär 22,5 cm hög och bredare framifrån än från sidan. Den med mörkblått underfång är väldigt massiv och tung. Tycker det är väldigt fint att underfånget är format som en flaska på det sättet. Öppningen är väldigt trång i den."

Jag har på den tråden gjort bedömningen att det är två av Gunnar Nylunds sommersovaser från hans period 1954 - 1967 på Strömbergshyttan.

Detta grundar jag på en jämförelse mellan sommersovaser av GN och andra forgivare: på Kosta, Orrefors, Hadeland och Iittala - länkar till dessa glas finns på den angivna tråden. Den blåa vasen hos isalu stämmer överens, vad gäller det tunna klarglasskiktet på stor del av höjden, med Freeformsvasen från Strömbergshyttan, Nr 5 här: http://www.freeformsusa.com/glass/misc.htm. (Freeforms anger ett för lågt nummer: "Engraved "Stromberg B89A". Det skall säkerligen vara ett tresiffrigt åttahundratal, utan A.)

Så gott som alla Nylunds skisser samt en kopia av hans anställningskontrakt räddades undan containern efter nedläggningen 1979. Där framgår att en del av ersättningen var att ta ut sekunda (osignerat) glas till ett ganska ansenligt värde – men utan att konkurrera med bruket. Det kan kanske vara ett par sådana glas som visas här? Men det förekom också en försäljning av andrasortering på den s.k. sekundavinden på bruket.

Här visas en bild på isalus vaser och fyra Nylundvaser från Strömbergshyttan. Den utan färgkärna har höjden 10,5 cm, och även den har en viss förträngning i mynningen. De tre miniatyrerna har höjd från 3,5 cm till 12 cm.

[Rebello]

Bilder från Strömbergshyttan 1950-tal

Tack Rebessin! En fin bild på glasblåsarmästaren Kjell Andersson och vasen ritad av konstnären Gunnar Nylund - en vas som Kjell just har klippt och drivit i mästarstolen. Dessa glasarbetare behöver också lyftas fram - ack så nödvändiga för att glaskonstnärernas konstverk ska ta form i hyttan. Just Kjell A och medarbetarna i hans verkstad berömde formgivaren och bruksägaren Asta Strömberg i sitt svar till mig om den vas som är upphovet till den här tråden: "Den asymmetriska vasen med färgkärna är ritad av Gunnar Nylund. Blåst av Kjell Andersson och hans skickliga team."

Nu i januari månads blogg 88/68 har Rebessin lagt in flera av hyttmästaren (tillika min storebror) Puttes bilder som dokumenterar arbetet i glashyttan under 1950-talets Strömbergshyttan: http://www.fotosidan.se/blogs/graal-...ate=2010-01-01 .
När dessa bilder togs gjorde jag rekryten vid Kronobergs regemente i Växjö och stod i begrepp att lämna Glasriket för gott. Det är dessa glasarbetare och deras arbetsmiljö som jag har i kärt minne och förknippar med ett äkta konsthantverk - när jag skiljer sådant glas från alla dessa billiga maskingjorda som i dag finns på marknaden.

Bland hyttbilderna på Rebessins blogg vill jag särskilt peka på de två med det drivna glasets mästare Hilding Strand. Han var far till glaskonstnären Rune Strand som vi har haft tillfälle att uppmärksamma tidigare på den här tråden. Liksom hans mästarkollega i hyttan, Knut Bergqvist, hade Hilding skolats på Kosta Glasbruk; dock 20 år senare än KB. Via bruk som Hjärtsjö och Gadderås samt Glimåkra och Elme, kom HS till Strömbergshyttans föregångare Lindefors Glasbruk 1929. Det kan också nämnas att HS under en period verkade på det danska Kastrups Glasbruk, dit familjen Strand flyttade i augusti 1935. Man återvände till Strömbergshyttan hösten 1937 - i god tid för att slippa undan de svåra år som följde under den tyska ockupationen av vårt grannland. Redan under åren i Danmark hade Rune visat upp en begynnande talang som konstnär: han vann första pris för skolbarn i en teckningstävling om kaffereklam och blev uppmärksammad för en skulptur i snö och is av "den lille havfrue"!

De båda konstnärerna Valliens och Höglunds öden och äventyr i luftballong över Strömbergshyttan (!) skildras sedan i blogg nr 88/67 på den angivna länken. Nisse berättar om hur de två glaskonstnärerna gick ner för landning på Hyllsjöns is - på den sjö som var energimagasin för vattenkraften till Lindefors och Strömbergshyttans glasbruk.

[rebessin]

Kjell Andersson vid sin mästarstol på Strömbergshyttan 1956!

Eftersom det här är en dokumentationstråd om Strömbergshyttan lägger jag in en bild fotograferad av min far Sven-Erik Putte Bergqvist 1956. Mästaren Kjell Andersson har just drivit ut en av Gynnar Nylund designad och tidstypisk vas. Putte arbetade som hyttmästare på Strömbergshyttan och själv var jag ett år fyllda vid tiden för bilden. Han fotograferade en hel del och tillsammans med Kjell A på bilden samt några kompisar startade de Lessebo Fotoklubb 1952/53. Fantastiskt att diabilden fortfarande är så pass välbehållen efter över 53 år. Att jag är så säker på bildens årtal kring 1956 det kan du läsa om i länken och dess kommentarer här:

http://www.fotosidan.se/blogs/graal-blog/40565.htm

[prylsnubben]

Jag tror det är jag, UNDERBART. Tack återigen Rebello!!