Strömberg/Strömbergshyttan

[Rebello]

Gerda Strömberg på Eda

Det kom en bild från Eda Glasbruksförening till mig i dag. Man har på runda bordet i museet dukat upp några av Gerda Strömbergs glas från perioden 1927 - 33 :

[wasistdas]

Stort Tack Rebello. Informationen du delger är inget man tar för givet, utan uppskattas enormt. Tyvärr kan jag inte bidra med så mycket information då jag helt enkelt är för novis. Försöker däremot att ladda upp så mycket bilder som möjligt för dokumentation när när tillfälle ges. Så ger man ngt tillbaka.

[Rebello]

Tack för de bilderna, wasistdas!
Så bra att de skulle ha platsat som katalogbild - men tiden har runnit ut, så jag kan inte ordna något honorar.

Ja - det är dina ljusstakar som är P 50. På den variant som jag lade in vid påsk för tre år sedan, har man slipat ner manschetten till en åttahörning. Rebessin har berättat att det var sliparen Arnold Abrahamsson som kom på detta - för att rädda en kantstött ljusstake undan skroten. Undras om han fick något honorar?

[wasistdas]

Rebello visar två olika ljusstakar i inlägg #151. Här kommer ytterliggare en variant som även Rebello visat från strömbergshyttans sortiment i inlägg #193. Detta ska då vara modell P50. Tänkte det kunde vara bra för dokumentation.

[Rebello]

- - - Jag frågade nog dom gammla mästarna en del på -60 talet medan några var kvar, men jag har flera frågor jag skulle vilja ställa i dag till dom, man hade inte åldern inne för dom frågorna då.
Hirvi

Just så, samma här - jag hade velat fråga om vilket datum graal nr 1 gjordes (nu har jag dock listat ut vilken månad) - om hur han handskades med de första luftbubblorna i graalen - gjorde han flera som kasserades p g a luftblåsor, eftersom han fick in en formulering om ariel i sitt patentkontrakt med Johan Beyer. Hur var det med formgivningen av alla de graalar som har beteckningen "B" resp. "B + G" i Orrefors arkiv - vilket autkionsfirmorna ger blanka fasen i! Och många fler frågor . . .

[Rebello]

[B] - - -Återigen måste jag kommentera bilden. Verkligen stiliga, välklädda Herrar med plommonstop och halmhatt. Det ser ut som att de precis klivit upp från bordet från målningen ”Hipp, hipp, Hurra!" konstnärsfest på Skagen 1888, av Peder Severin Kröyer.

Jag fick i går en fundering om fotot möjligen kan vara taget med den kamera som Knut hade köpt under vistelsen vid glasbruket White Mills i Pennsylvania. I så fall är bilden från 1902 eller strax därefter. Min "storebror" gjorde den papperskopia som jag har skannat in. Hans fotoproffsige son har funnit en samling negativ efter den kameran(väl bevarade och användbara!). Troligen är bildens negativ från den samlingen. Där finns också en bild på Transjöhyttan. Den finns också med i boken; i ett kapitel där Knut berättar om hur man blåste flaskor där (och detta har jag ju faktiskt lagt in här:http://precisensan.com/antikforum/sh...ight=Transj%F6.

[Hirvi]

Kul att du skriver ned Rebello och gör en bok, mycket du tar tillvara är overdelig kunskap
som kommit från mästarnas munnar, att ta upp glas på en inbärargaffel är ju ett sätt att få fyr på kanonen det funkade säkerligen.

Jag frågade nog dom gammla mästarna en del på -60 talet medan några var kvar,
men jag har flera frågor jag skulle vilja ställa i dag till dom,
man hade inte åldern inne för dom frågorna då.
Hirvi

[simco]

Tack för förhandsvisningen Rebello!

Det ser ut att bli en mycket fin bok!

Det är just dessa berättelser från de som varit med som är extra intressanta att läsa, när man har ett intresse för föremålen man äger eller uppskattar.

Återigen måste jag kommentera bilden. Verkligen stiliga, välklädda Herrar med plommonstop och halmhatt. Det ser ut som att de precis klivit upp från bordet från målningen ”Hipp, hipp, Hurra!" konstnärsfest på Skagen 1888, av Peder Severin Kröyer.

[Rebello]

Åter till simcos fråga om att skriva bok

Först: den titel som blev bortskuren här ovan skall vara "Hemma på Kosta". (Jag hörde aldrig under mina kontakter med min farbror och kusiner därifrån, att man sa "i Kosta".)

Det här inlägget med sin bifogade bild borde kanske läggas in på en tråd om Kosta glasbruk, men jag vet inte om det finns någon sådan. Det kan noteras att både Edvard Strömberg och Knut Bergqvist, två huvudpersoner på den här tråden, skolades in i glasets värld på Kosta. Jag har nog nämnt det tidigare här att praktikanten Edvard blev färdig hyttmästare ungefär samtidigt som Knut blev mästare vid Kosta glasbruk.

Och: författaren till nedanstående handskrivna sida har avhandlats en hel del på den här tråden om Strömbergshyttan. Det var också där som han, min far Knut satt 1950-52 och skrev dessa "memoarer"; något år före sin död.

Originalet tror jag finns på Smålands museum. Det är ett petgöra att sitta och läsa från de kopior jag har fått och föra över till maskinskrift, som framgår av den här bifogade sidan. Den handlar om midsommarfirandet på Kosta, någon gång vid slutet av 1800-talet eller ev. början av 1900-talet. Exakt tidsangivelse är inte angiven. Jag har fyllt i en del "krumelurer" där.

Vad säger du om det, Hirvi: att sticka ner en inbärargaffel i en degel och fånga an för att kunna fyra av kanonerna? Men så var det "hemma på Kosta" - något för Glashotellet att ta upp till midsommar för att locka till sig ännu fler gäster!

[Rebello]

Intressanta historier och fina bilder!

Vet inte om du är i farten redan, men jag tycker att du borde skriva en bok!

De gamla svartvita fotona är jättefina! Vilken ordning det var i kabyssen, prydligt uppställt med raden av Kockumsskålar. Härligt perspektiv på fotot med utdragningen av degeln.

Tack igen!

Dessa min brors bilder (och några fler) finns i ett häfte från en studiecirkel som han medverkade i - i serien I Glasriket: Lindefors - Strömbergshyttan 1876 - 1979. Jag fick ett dedicerat ex och har köpt flera andra i serien, från www.antikvariat.net .

Men visst knåpar jag själv på en bok - där både jag (delvis med citat ur litteraturen) och min far berättar om hans gärning i glasets tjänst . . . 69 st illustrerade A4-sidor i manuskript hittills. Skriver just nu in min fars skildringar från Kosta hytta och livet på bruket vid 1880- och 90-talen. Så här börjar det avsnitt där min far berättar (från hans blyertsskrivna minnesanteckningar), se bifogad bild. Vi siktar nu snart mot midsommar - och då kan nämnas att man på Kosta sköt salut med en liten kanon där på hyttbacken. Stubinen tändes på det sättet, att en hyttlu fick springa ut med gulvarmt glas på en inbärargaffel! Och apropå att det ingick särskilda madeiraskålar i serviserna förr: jag har upplevt på Madeira, att man skjuter salut vid midsommarsolståndet - överallt ute i byarna kl. 12.00 för att hylla Sao Giao (om jag nu stavar rätt till Johannes döparen på portugisiska).

[simco]

Intressanta historier och fina bilder!

Vet inte om du är i farten redan, men jag tycker att du borde skriva en bok!

De gamla svartvita fotona är jättefina! Vilken ordning det var i kabyssen, prydligt uppställt med raden av Kockumsskålar. Härligt perspektiv på fotot med utdragningen av degeln.

Tack igen!

[Rebello]

Jag förstår att han har stannat till, och stod nog där ett bra tag och beundrade sin mästares skicklighet . . .

Putte (egentligen Sven-Erik) kom inte så långt som till mästare. Han var uppblåsare, när han fick gå in och efterträda sin far Knut som i sin tur övergått från mästare till hyttmästare, när disponenten Edvard Strömberg gått ur tiden 1946. Edvard hade själv agerat som hyttmästare och lämnade efterhand över rollen som vd till sin son civilingenjören Eric Strömberg. Under en period på Orrefors hade även Knut haft en dubbel roll: dels mästare och dels biträdande hyttmästare till Oscar Landås. Knut hade alltså lärt det yrket också, samt överförde det till sin son vid slutet av 40-talet, när han som mentor för honom slutade sin 65-åriga gärning i glashyttorna. Om hyttmästarens jobb med glassatserna - och med mäster Knut i den hemliga kabyssen i #15 här: http://precisensan.com/antikforum/sh...ght=glassatser)

. . . ty det är något speciellt att se på när mästaren med grepsaxen
tar tag i anfångarens glas som rinner ner från dennes spik
och fäster det vid kannan, klipper av,
låter sin puntel rotera ett varv samt fångar upp ämnet till grepe
och fäster den andra änden vid kannan, samt som här på bilden, formar grepen till en god och slutlig fason !

Det blev mycket - men du utmanade mig att berätta, simco.

Här har Putte (som var något av brukets allt i allo) dragit på overallen
och hjälper Jan Johansson att dra ut en degel som har tjänat ut
och skall bytas mot en ny - som står och väntar i tempererugnen.
Degelbyte i rundugnen på Strömbergshyttan på 1960-talet:

[simco]

Jag har inte sett den tidigare - men visst är det som du säger om likheterna i form.
Och det ska tilläggas: fina bilder som passar en diamant (!) med bra ljussättning och skärpa och fönstret i bakgrunden passar in väl !

Om attribueringar och provenienser. Det har blivit många tillfällen här på PES under en fyraårs tid som jag särskilt mycket har saknat min äldre bror, som inte finns bland oss längre. Han var hyttmästare vid Strömbergshyttan från slutet av 1940-talet och fram till nedläggningen 1979. Där i hans minne fanns det en "katalog" över allt som hade tillverkats under hans tid (och mer därtill) och mycket att berätta om glasens tillkomst (och även om vår fars glasmannagärning). Nu får jag gå kringelkrokiga vägar till halvkompletta kataloger (en digital sådan skänkt från cjf och så den som jag får mejla till i Småland) förutom mitt bibliotek.

Eftersom detta är en tråd om Strömbergshyttan visar jag en bild från 1950-talet där min bror Putte "går ronden" i hyttan. Det är mästaren Kjell Andersson som sätter grepen på en kanna - han som drev den Nylundska sommersovas som inleder den här tråden (enligt vad Asta informerade mig om då när tråden var ny).

Tack så mycket Rebello!

Diamanterna är verkligen dekorativa och tacksamma inredningsförhöjare.
De reflekterar ljus, kastar solkatter och bildar optiska mönster från omgivningen.
Kul att kunna bidra med något som inte visats förut.

Jag förstår att du saknar din bror. Jag måste säga att du gör ett utomordentligt jobb med dokumentationen kring glasbruken, personliga historier från hyttarbetarna och produktionen vid bruken. Det är verkligen hedrande för dem som arbetat där och värdefull information för oss som inte har insikt i historien kring dessa.
De fina miljöbilderna från hyttorna med arbetarna är grädden på moset och gör historien mer levande.

Vad stilig din bror Putte var med skjorta och slipover!

Mvh Simco

[Rebello]

Intressant diamant, simco!

Jag har inte sett den tidigare - men visst är det som du säger om likheterna i form.
Och det ska tilläggas: fina bilder som passar en diamant (!) med bra ljussättning och skärpa och fönstret i bakgrunden passar in väl !

Om attribueringar och provenienser. Det har blivit många tillfällen här på PES under en fyraårs tid som jag särskilt mycket har saknat min äldre bror, som inte finns bland oss längre. Han var hyttmästare vid Strömbergshyttan från slutet av 1940-talet och fram till nedläggningen 1979. Där i hans minne fanns det en "katalog" över allt som hade tillverkats under hans tid (och mer därtill) och mycket att berätta om glasens tillkomst (och även om vår fars glasmannagärning). Nu får jag gå kringelkrokiga vägar till halvkompletta kataloger (en digital sådan skänkt från cjf och så den som jag får mejla till i Småland) förutom mitt bibliotek.

Eftersom detta är en tråd om Strömbergshyttan visar jag en bild från 1950-talet där min bror Putte "går ronden" i hyttan. Det är mästaren Kjell Andersson som sätter grepen på en kanna - han som drev den Nylundska sommersovas som inleder den här tråden (enligt vad Asta informerade mig om då när tråden var ny).

[simco]

Tusen tack för utförligt svar Rebello!

Det som slår mig är att övre delen på min vas är i det närmaste identisk,
bortsett från storleken, med Harley´s ljusstakar. Jag tänker på de sex slipade facetterna
och den "mjuka" kanten. Skulle man kapa min vas och runda av de övre facetterna i underkant, skulle de vara mycket lika.

Spännande att få veta årtal!
Det måste vara så , precis som du skriver, att inspirationen är tagen från
Gerdas tidiga design, om det nu inte var så att man använde sig av gamla ritningar och gjorde en nylansering?

Tack för att du delar med dig av värdefull information!

Diamonds are a girl´s best friend! som Marilyn Monroe skulle ha sagt.