Olika tekniker för framställning av konstglas

[Fireflites]

helt fantastiskt rebello berätta mer mer och mer =)))

[Rebello]

Graalsökarens resa i Glasriket

Den som vill söka upp graalglas i Småland kan börja i Växjö. Innan man går upp till glasmuseet i Smålands Museum, kan man börja med Bertil Valliens altarskåp i domkyrkan. Där är ju markerat det blod på Kristusgestalten som har gett upphov till namnet graalglas. Det flerfärgade mönstret i ett graalglas ligger inbäddat i glaset på ett liknande sätt som Kristi blod skulle ha inneslutits i den Heliga Graal, menade disponent Ahlin på Orefors glasbruk.

Uppe på museet kan man sedan studera sådana etsade överfångsglas som Knut Bergqvist utgick från när han sommaren 1916 tog fram och sedan vidareutvecklade Orrefors graalteknik. Mäster Knuts pokal från december 1916 finns också där – med två tillhörande graalämnen som visar graalmetoden i tre steg. Pokalen skänktes till museet vid dess invigning 1935 och dess lock tillfördes 1990.

En färd österut till utställningshallarna vid Orrefors glasbruk bör väl följa. Där finns den allra första graalen från sommaren 1916 – vid det bruk där graalglaset föddes. En lång rad av inkunabler i form av tunnväggiga graalar finns också där – och i dessa samlingar kan man följa graalens konstnärliga utveckling – ända till nutid. Följa formgivningen hos Simon Gate och Edward Hald och sedan de tjockväggiga graalarna från 1930-talet, då även Vicke Lindstrand och Edvin Öhrström ritade glas i denna teknik. Vidare studera de tekniker som utvecklades ur graal, såsom ariel, slipgraal, kraka och ravenna.

I dag har vi en lång rad glaskonstnärer som har använt sig av graaltekniken och man kan finna prov på dessa glas vid ett flertal glasbruk, glasaffärer, auktioner och museer. Ytterligare ett ”smultronställe” med graalglas är Agnes Hellners samling av Orreforsglas. Den finns donerad till Stockholms Universitet, förvaltas av stiftelsen Kungsstenen och kan beses i villa Spökslottet på Drottninggatan 116. Samlingens 700 exemplar finns dokumenterade i boken Kärlek till glas.

Graalglaset skapades vid glasugnen - och utvecklades där konstnärligt under 1910-talets senare år i samverkan mellan mästerblåsaren Knut Bergqvist och glaskonstnärerna Simon Gate och Edvard Hald: Orreforsgraalen utvecklades till ”den heta teknikens mästerverk”!

En titt in i glasugnens tusengradiga hetta:

[Rebello]

Graalsökningen fortsätter hos Gustaf Fröding

Frödings dikt Sagan om Gral är vad disponent Ahlin på Orrefors hade läst, när han 1916 gav namn åt graaltekniken. Dikten finns i samlingen Stänk och flikar.

Graalsökaren Gustaf Fröding har fått ett särskilt avsnitt i en skrift med titeln Gustaf Fröding, utgiven som nr XXV av Gustaf Fröding-sällskapet och skriven av lektor Göran Lindström (1927-80). Lindström anger att gralbegreppet hade en nyckelställning i Frödings diktning 1896-98. Fröding har själv berättat att han hade hämtat sina kunskaper om Gral från Brockhaus konversationslexikon. Enligt sagan skulle gralen ha fått en undergörande kraft och den omgavs med stor hemlighet. Den förvarades i en borg, dit ingen visste vägen men det var många som sökte den.

Fröding diktar om själva sökandet, och om den som en gång skall göra fyndet. Själva återfinnandet av ”gralsmycket” tänker han sig, enligt förordet till diktsamlingen Gralstänk, som symbolen för ”allförsoningen”. Det är i två strofer i slutet av dikten Sagan om gral, som Fröding anger hur Gralsmycket ska bli funnet! Disponent Ahlin citerade ur den tredje strofen, när han berättade hur han funnit namnet graalglas. Om graalkärlet: "nu kring sin dryck har det helt sig slutit, vinet är vordet rubin."

[Rebello]

Graalsökaren börjar hos Dick Harrison

Citat: harley skrev, riktat till underetcknad, på tråden Bruksglas i all ära:
det är du och INDIANA JONES som letar efter GRAALEN

En graalsökning bör enligt min mening börja med att läsa avdelningen om Josef av Arimataia i Dick Harrisons bok Förrädaren, skökan och självmördaren.

Harrison gör i bokens avdelning ”Graalväktaren” en utförlig skildring av alla de legender som handlar om graaltemat. Han skriver att legenden om den Heliga Graal uppstod omkring 1180 och att den kom att förknippas med några av kung Arturs riddare, främst Sir Perceval och Sir Gawain. Josef av Arimataia införlivades i legenden senare, omkring år 1200 och fick under påföljande decennier en alltmer framträdande plats i graalens historia. Harrison upplyser om att det i Bibeln skrivs om att denne Josef fick tillåtelse att begrava Jesus, men där står intet om att han samlade upp Jesu blod i en skål. Detta och om det under som skulle ha skett – att blodet inneslöts i graalen - det är alltså legender från medeltiden.

Man kan också läsa om Maria Magdalena i Harrisons bok, som en jämförelse med vad romanförfattaren Dan Brown för fram i romanen Da Vincikoden. Harrison framhåller att det som Brown grundar sin framställning på, om det hemliga ordenssällskapet Prieuré de Sion, är en ”väldokumenterad bluff, påhittad av fransmannen Pierre Plantard på 1950-talet och avslöjad sedan länge”!

[Rebello]

Hur vet jag om det är en graal?

Hur vet man att ett glasföremål är en graal och inte någon av de andra typerna av mellanskiktsdekor? Den frågan har jag fått flera gånger, när jag kåserat om graalglasets födelse och utveckling. Visst kan det vara svårt att avgöra detta ibland. Det får väl bli en uteslutningsmetod.

För det första: sålla bort tekniker där man inte har bearbetat ett ”ämne” vid rumstemperatur med etsning, gravering, blästring etc. Sålla alltså bort glas där man har bearbetat den heta posten på glasblåsarpipan – direkt i hyttarbetet. Sådana metoder har beskrivits här på tråden: sommerso, pluttaglas, thalatta, bubbel- eller spindelvävsvaser, glas med invälsade färgsträngar i posten. Vi kan också föra dit tekniken spikoptik där posten har blåsts i en delad fastblåsningsform med piggar. Då blir det en massa håligheter i ett symmetriskt mönster, in i glasytan på posten. Vid anfångning av glas däröver ligger bubblorna inbäddade i glasmassan – men detta är inte ariel!

För det andra: lär känna de tekniker som utvecklats ur Knut Bergqvists ursprungliga tunnväggiga graal. En sådan variant som Halds fiskgraal är ju typisk för dessa teknker, där man bearbetar ett ämne vid rumstemperatur. Vitsen med detta är, att kunna bädda in i glasmassan ett figuralt motiv, som man inte kan åstadkomma direkt på posten i det heta hyttarbetet. Det gäller också att lära känna de övriga teknikerna från Orrefors: tjockväggiga graalar, ariel, slipgraal, kraka, ravenna, mykene. Och så teknikerna med målat motiv på ämnet eller med värmebeständiga dekaler.

Sammanfattningsvis: det handlar nog om att lära känna alla de olika teknikerna med mellanskiktsdekorer! Och här kan man studera sådana:

http://www.smalandsmuseum.se/Glas/glasets_tekniker/glas_tekniker.htm

och här: http://sv.wikipedia.org/wiki/Orrefor...3.A5n_Orrefors.

[Rebello]

Tekniken med invälsat motiv

Nej - dessa glas från Reijmyre med invälsad och insmält dekor - de hade ett mer figuralt ornamenterat mönster än bara "pluttar" och glasbitarna i mönstret låg insmälta på ytan.

Märta Holkers skriver så här: "Dekoren skärs ut ur färgade skivor av glas, som läggs i mönster på ett metallbleck. Därefter fästs het glasmassa på en pipa, och denna post rullas över metallblecket varvid dekoren fastnar och smälter in i glasmassan."
[/B]

Märta Holkers skrev en stor artikel om Reijmyre i Antikvärlden nummer 4/2007. Där finns på sid. 38 en bild på en vas med invälsad dekor - ritad av Ferdinand Boberg och från Reijmyre 1902. Vasen bjöds då ut på Bacchus - "pris efter överenskommelse, men räkna med ett par hundra tusen kronor"!

I den artikeln finns också avbildade glas i etsat överfång "från 1910-talet" och "från 1913". De är formgivna av Alf Wallander resp. Greta Welander - finns på Glasmuseet i Rejmyre.
Ännu ett besköksmål för glasvänner:

http://www.reijmyre.se/Page.aspx?a=1...18412&sm=19098.

http://www.reijmyre.se/.

[Rebello]

Sommerso-teknik

hur ser man skillnad på överfång och underfång och sommerso

Svarade vi egentligen på frågan om "sommerso" som inledde denna tråd?

Vaser från Strömbergshyttan i den tekniken visas t ex på: http://www.freeformsusa.com/glass/misc.htm.

Det gäller alltså sådan underfångs-teknik som även framgår av vasen här på pes: http://www.precisensan.com/antikforu...ead.php?t=9174.

Man klipper på pipan lite färgat glas från en "färgtapp" - blåser upp en liten post - fångar an klarglas däröver osv.

[Rebello]

Graalens blod i altarskåpet - ett etappmål för graalsökaren

Tidigare på denna tråd har berörts den gjutningsteknik som Bertil Vallien arbetar med på Åfors glasbruk. Den teknik som användes när man tillverkade de stora glasblock som bygger upp altarskåpet i Växjö domkyrka. Tekniken beskrivs i det VITRA-projekt som det har getts en länk till i avsnitt 9 här på tråden. Sevärt!!

Det blod som är markerat på Kristusgestalten - i form av en blodsdroppe - och som gav upphov till de medeltida graal-legenderna - det spanade jag in så här i domkyrkan. På ömse sidor är glasblock med motiv ur det Nya resp. Gamla testamentet i Bibeln. Gör som cjf - avnjut det hela på plats i Växjödomen!

En övertydlig kommentar - på begäran - finns i avsnitt 46 här: http://www.precisensan.com/antikforu...t=12423&page=5.

[Fireflites]

lol jag hade nog också föredragit att se mästar action framför pro möte *s*

[Rebello]

- - - du och dom andra riddarna kring runda bordet är/var på en graalquest

bordet hos krögaren i Pukebergs glashytta är inte runt . . .

och rebello var inte med tillbords här, utan pratade med mäster Micke som kom vid lunchtid lördag och skyfflade in pellets-mäng i sin degel

. . . men pippifåglar fanns i rund ring nere i utställnigshallen

[Fireflites]

rebello kanske man kan säga att du och dom andra riddarna kring runda bordet är/var på en graalquest

[Rebello]

Man borde kunna beskåda graalblåsning hos Mäster Micke Johansson på Pukebergs glasbruk. Om jag uppfattade honom rätt i maj 2007, så blåser han och Wilke Adolfsson graalglasen åt Astrid Gate där på Pukeberg. Hans verkstad är i den hytta, där en krögare serverar lunch, alldeles i härheten av glasugnen. Varför inte kombinera ett titt hos Micke med att beställa specialiteten småländska isterband med löksås hos Mattias Ripheden där i hyttan - Gu´ va jag längtar dit!

Allt detta har i dag verifierats från Pukeberg - och jag har just suttit och studerat Mickes hemsida och njutit av hans glas - t o m ett bildspel där han blåser graalglas - praktbilder på hans graalar och arielglas i egen design!

http://www.mickejohankonstglas.se/

Klicka där för att se bildspelet m.m.
Ungefär där fotografen står och har fotat bildspelet, där är Mattias Riphedens lunchbord dukat - supergoda isterband (och mycket annat också) finns att beställa på tel: 0481-16900.

En enastående och pietetsfullt bevarad miljö på Pukeberg - med den nya generationens mästare i arbete - och med hans glas i shopen där!

Det gamla glasbrukets jättehöga skorsten står kvar - och entrén är alldeles bredvid den - in till utställningshallar, shop, glasblåsning och lunchbord i glashyttan och konserthallen i den gamla hyttsalen.

[Rebello]

Det var en sån förevisning jag var på för nåt år sen (dock utan Astrid den gången). Gitzies bilder är verkligen superbra, men det går ändå inte att förmedla känslan av att vara på plats i hyttan, så jag rekommenderar er alla återigen att hålla ögonen öppna efter ett liknande tillfälle framöver...

Man borde kunna beskåda graalblåsning hos Mäster Micke Johansson på Pukebergs glasbruk. Om jag uppfattade honom rätt i maj 2007, så blåser han och Wilke Adolfsson graalglasen åt Astrid Gate där på Pukeberg. Hans verkstad är i den hytta, där en krögare serverar lunch, alldeles i härheten av glasugnen. Varför inte kombinera ett titt hos Micke med att beställa specialiteten småländska isterband med löksås hos Mattias Ripheden där i hyttan - Gu´ va jag längtar dit!

[harley]

jag var i en antikffär och där stod en pjäs som såg ut som bertil valliens konstglasflaskor men i graalteknik otroligt snygg och ett mycket bra pris på den var det, men den var signerad av någon glaskonstnär på MALTA, men den var så snygg så nu idag ångrar jag att jag inte köpte den priset var ett par hundralappar ibland är man dumsnål

[cjf]

Här finns ytterligare en sida, där mästarna Wilke och Micke blåser Astrid Gates graalglas: http://web.telia.com/~u45608536/gate.html.

Det var en sån förevisning jag var på för nåt år sen (dock utan Astrid den gången). Gitzies bilder är verkligen superbra, men det går ändå inte att förmedla känslan av att vara på plats i hyttan, så jag rekommenderar er alla återigen att hålla ögonen öppna efter ett liknande tillfälle framöver...