Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Olika tekniker för framställning av konstglas

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • Rebello
    replied
    Mer om dagens graalmakare

    Här finns ytterligare en sida, där mästarna Wilke och Micke blåser Astrid Gates graalglas: http://web.telia.com/~u45608536/gate.html.

    Leave a comment:


  • Rebello
    replied
    Ursprungligen postat av cjf Visa inlägg
    Är det förresten inte i domkyrkan det finns några fantastiska graverade dörrar/fönster som Palmqvist formgivit också? Och en installation av Göran Wärff? Vill minnas att där finns en hel del att titta på om man är glasintresserad!
    På Wikipedia kan läsas om domkyrkan i Växjö:
    "Utsmyckningar, främst glasmålningar, gjordes under restaureringen 1958-1960 av konstnärerna Bo Beskow, E. Höglund, E. Lundqvist och Jan Brazda. Altaret, predikstolen och dopfunten skapades av Jan Brazda 1959.
    Altarskåpet Fiat Lux "Från mörker till ljus" är gjort av Bertil Vallien och invigdes år 2002."

    Bertil har tipsat mig om:
    http://www.bertilvallien.se/altarskap.htm.
    Och dessa:

    Last edited by Rebello; 2008-09-03, 18:07. Anledning: flera länkar

    Leave a comment:


  • cjf
    replied
    Ursprungligen postat av Rebello Visa inlägg
    Har du varit inne i domkyrkan i Växjö - och beundrat Bertil Valliens altarskåp. Kolla där mitt på Kristusgestalten: Bertil har markerat en blodsdroppe. Det är det blod som finns med i Johannespassionen - där det bl a besjungs hur en soldat stack ett svärd i sidan på den korsfäste Jesus.

    Det blod, som enligt legenderna från c:a år 1200, skulle ha samlats upp av Josef av Arimataia. Och som inneslöts i den Heliga Graal - legenderna San Graal. Och även Bertils hustru Ulrika Hydman Vallien har gjort praktfulla graalglas. Hon har målat ämnena med värmebeständig färg. Jag såg några fantastiska sådan tjockväggiga graalar på Rhösska museet för några år sedan.
    Oh ja, den har jag sett! Även om jag inte precis är ordförande i hans fan club, så tog det mig över en halvtimmes tittande innan jag sett klart på den. Makalöst imponerande!

    Är det förresten inte i domkyrkan det finns några fantastiska graverade dörrar/fönster som Palmqvist formgivit också? Och en installation av Göran Wärff? Vill minnas att där finns en hel del att titta på om man är glasintresserad!

    Leave a comment:


  • Rebello
    replied
    Ursprungligen postat av cjf Visa inlägg
    Minsann! Får nog ta mig ännu en tur, och man upptäcker ju nya saker varje gång man är där!
    Har du varit inne i domkyrkan i Växjö - och beundrat Bertil Valliens altarskåp. Kolla där mitt på Kristusgestalten: Bertil har markerat en blodsdroppe. Det är det blod som finns med i Johannespassionen - där det bl a besjungs hur en soldat stack ett svärd i sidan på den korsfäste Jesus.
    Det blod, som enligt legenderna från c:a år 1200, skulle ha samlats upp av Josef av Arimataia. Och som inneslöts i den Heliga Graal - legenderna San Graal.

    Och även Bertils hustru Ulrica Hydman Vallien har gjort praktfulla graalglas. Hon har målat ämnena med värmebeständig färg. Jag såg några fantastiska sådan tjockväggiga graalar på Rhösska museet för några år sedan. Graalglas av Ulrica:
    http://www.ulricahv.com/glass/index.html.
    Last edited by Rebello; 2008-09-03, 18:48. Anledning: lagt in länk

    Leave a comment:


  • Rebello
    replied
    Pukeberg

    Ursprungligen postat av Fireflites Visa inlägg
    vart sjutton ligger pukeberg *s* jag vill dit nu nu nu nu och nu =))))
    Skriv in Pukeberg på Google. Klicka sedan på det första svaret och du får
    http://www.pukeberg.se/.
    Välj allt möjligt där på hemsidan - bl a "Besök" och "Hitta hit": http://www.pukeberg.se/Vagbeskrivning.htm.

    Du är då i utkanten av Nybro med Pukebergs glasbruk. Gamla hyttan nedlagd men mycket pietetsfullt restaurerad till konserthall. Glascenter med Micke Johanssons glasugn och Glasshop och Utställningshallar (måste beses!). Och därintill Designhögskolan -som sorterar under Kalmar Universitet.
    Last edited by Rebello; 2008-09-03, 16:15. Anledning: Kompletterat med mer om Pukebergs Glascenter

    Leave a comment:


  • Fireflites
    replied
    vart sjutton ligger pukeberg *s* jag vill dit nu nu nu nu och nu =))))

    Leave a comment:


  • cjf
    replied
    Ursprungligen postat av Rebello Visa inlägg
    Jo visst - och då kan du kolla om man nu har satt ut dess signering också på skylten vid montern. Jag var där med en grupp i maj 2007. Gunnel Holmér kallar denna grupp med ämnen och pokal: Graalpokal i tre steg. Knut Bergqvist skänkte den till Smålands Museuem 1935 och 1970 fann sonen Sven-Erik locket och lämnade in det också. Det var förmodligen med avsikt som Knut inte tog med det. Gunnel menar att denna graal torde vara den enda som Knut försåg med ett lock. Men - i viss mån hindrar det ljusskimret i graalen.
    Minsann! Får nog ta mig ännu en tur, och man upptäcker ju nya saker varje gång man är där!

    Leave a comment:


  • Rebello
    replied
    Ursprungligen postat av Fireflites Visa inlägg
    det 'r inget annat än gudabegåvat vacket hantverk... sånt görs inte idag allt ska vara kostnads effektivt,masstillverkat,och experimentlustan får man hålla i styr
    Visst gör man graalar i dag också - och som tar mycken tid att arbeta fram - och som kräver yrkesskiklighet av högsta potens. Men man gör inte dessa tunnväggiga graalar, som på Orrefors 1916 - 29.

    Man kan studera dagens graalmakare på t ex

    och
    http://web.telia.com/~u45608536/gate_johansfors2.html.

    Micke Johansson berättade för mig våren 2007, att graalblåsningen då hade flyttats till hans ugn på Pukeberg och att han och Wilke Adolfsson där blåser dubbel- och trippelgaraalar i samverkan med glaskonstnären och ämnesgravören Astrid Gate.

    Leave a comment:


  • Rebello
    replied
    Ursprungligen postat av cjf Visa inlägg
    WOW! Finns alltså den högra i uppblåst och färdigt skick på Smålands museum? Den kan jag inte påminna mig om att jag har sett, men jag måste nog dit igen. Ämnet ser oerhört lovande ut!
    Jo visst - och då kan du kolla om man nu har satt ut dess signering också på skylten vid montern. Jag var där med en grupp i maj 2007. Gunnel Holmér kallar denna grupp med ämnen och pokal: Graalpokal i tre steg. Knut Bergqvist skänkte den till Smålands Museuem 1935 och 1970 fann sonen Sven-Erik locket och lämnade in det också. Det var förmodligen med avsikt som Knut inte tog med det. Gunnel menar att denna graal torde vara den enda som Knut försåg med ett lock. Men - i viss mån hindrar det ljusskimret i graalen.

    Leave a comment:


  • Fireflites
    replied
    det 'r inget annat än gudabegåvat vacket hantverk... sånt görs inte idag allt ska vara kostnads effektivt,masstillverkat,och experimentlustan får man hålla i styr

    Leave a comment:


  • cjf
    replied
    Ursprungligen postat av Rebello Visa inlägg
    Bilden visar två graalämnen. Det vänstra har blåsts av mäster Knut och har flera färgskikt. I det högra har Heinrich Wollmann etsat in ett mönster. De finns på Smålands Museum, Sveriges glasmuseum, Växjö. Knut Bergqvist tillfogade dessa ämnen till en pokal, för att visa tekniken med ämnen. En praktpokal som har samma mönster och är signerad: ”Orrefors i dec. 1916, modell och arbete av Knut Bergqvist, mönstret av Fritz Blomqvist. Utförd i den s.k. graalglastekniken uppfunnen av Knut Bergqvist.”
    WOW! Finns alltså den högra i uppblåst och färdigt skick på Smålands museum? Den kan jag inte påminna mig om att jag har sett, men jag måste nog dit igen. Ämnet ser oerhört lovande ut!

    Leave a comment:


  • Rebello
    replied
    Knut Bergqvist utvecklade sin graalteknik i tre steg

    Sommaren 1916 visade mästerblåsaren Knut Bergqvist vid Orrefors glasbruk den idé han hade om ”att göra ämne” till en mellanskiktsdekor. Han gjorde detta ämne av en redan färdig vas i etsat överfång. Se avsnitt 42 här ovan – om den Graal nr 1 som finns i Orrefors utställningshall.

    Hösten 1916 gjorde han graalämnen med två färgskikt – det ena som underfång och det andra som överfång - och med ett lager klarglas däremellan. De blåstes enligt den traditionella teknik för överfång som Knut hade med sig från sin tid på Kosta - se avsnitt 3 här ovan.

    År 1917 ville man göra graalar med flera färgskikt. Då utvecklade mäster Knut det tredje steget i sin graalteknik. Han har berättat om detta i den del sina minnesanteckningar som finns i boken Kärlek till glas. Där avslöjas alltså hemligheten med Orreforsmetoden att blåsa ämnen för tunnväggiga graalar med fler än två färgskikt! Den tekniken hade emellertid Knut överlämnat till sin yngre bror, mäster Gustav, när Knut 1929 flyttade från Orrefors till Lindefors. Tekniken har sedan spridits vidare till följande generationer av glasblåsare – både vid Orrefors och andra glasbruk. Dock blåser man inte så som Knut Bergqvist gjorde, nämligen tunnväggiga graalar med flera färgskikt – jfr sonen Sven-Eriks kommentar här nedan!

    Knut Bergqvist berättar att ämnena blev för tjocka för att kunna genometsas, när han skulle bygga upp dem med flera färgskikt. Det låg nämligen ett lager klarglas emellan varje färgskikt – enligt den konventionella metoden. Knut skriver: "Dessutom var den tjocka reliefen svår att smälta ner i invärmningen, för ämnet måste vara absolut slätt, annars blir det blåsor emellan vid anfångningen." (Han hade alltså redan här upptäckt det som kom att kallas arielblåsor!)

    Vidare berättar Knut hur han löste problemet: han blåste tunna kulor av respektive färg (liknande en glödlampskolv) - färg som hade klippts på pipan. Han krängde kulorna över varandra och utan något lager klarglas emellan. Den slutliga kulan, som kunde ha ända upp till fem olika färgskikt, drevs så över en iordninggjord post. Den posten var oftast av klarglas, men han gjorde också en del graalar med färgat glas i grundposten. En sådan är graal nr 286 från 1917 och som har grönt glas i grundposten.

    Mäster Knut har berättat för sin son hyttmästaren Sven-Erik, att det glas som låg Knut ”varmast om hjärtat” var det tunna, skira glaset. Det var också de tunnväggiga graalglasen han vurmade mest för - samt de s k Slottsglasen från 1923. Sven-Erik har skrivit om dessa graalglas, i en av studiecirklarna i Glasriket: ”Jag tror knappast att någon kan göra dem i dag. Det var ett mycket skickligt arbete med ämnena och att få alla färglagren att gå över varandra – men också det efterföljande arbetet med mönstret – samt till sist med att lägga ett tunt lager klarglas däröver. Numera har man i regel bara en eller två färger i graalämnet där mönstret graveras eller blästras – och med många anfångningar av klarglas formar biten så stor och tjock som möjligt.”

    Bilden visar två graalämnen. Det vänstra har blåsts av mäster Knut och har flera färgskikt. I det högra har Heinrich Wollmann etsat in ett mönster. De finns på Smålands Museum, Sveriges glasmuseum, Växjö. Knut Bergqvist tillfogade dessa ämnen till en pokal, för att visa tekniken med ämnen. En praktpokal som har samma mönster och är signerad: ”Orrefors i dec. 1916, modell och arbete av Knut Bergqvist, mönstret av Fritz Blomqvist. Utförd i den s.k. graalglastekniken uppfunnen av Knut Bergqvist.”
    Bifogade filer
    Last edited by Rebello; 2008-09-03, 14:59. Anledning: Bild med bättre kvalitet.

    Leave a comment:


  • Fireflites
    replied
    föreslår admin att uppgradera rebello till glasgud och graalgud =)

    Leave a comment:


  • Tingeling
    replied
    Måste tacka Rebello för att han delar med sig av sin kunskap! Läser med intresse allt som skrivs.

    Leave a comment:


  • Fireflites
    replied
    det kanske är alltihop en del namn är fyndiga utan att det är meniingen... till exempel sveriges mest anonyma företag....Findus...Find-us =D

    Leave a comment:

Working...
X