Olika tekniker för framställning av konstglas

[harley]

Thalatta en förenklad variant av Ariel-tekniken, där ämnet aldrig kyls ned utan bearbetas i hyttan vid samma tillfälle (genom att man trycker eller ritsar i ämnet). Edenfalk är mycket riktigt upphovsman.

Även om de prismässigt ju inte alls når upp till Öhrströms höjder så brukar de vara riktigt populära på SAVs konstglasauktioner.

ja man inte bara trycker och ritsar utan man blåser helt enkelt in luft så att man får luftspalterna för att sedan blåsas upp igen

[cjf]

Thalatta en förenklad variant av Ariel-tekniken, där ämnet aldrig kyls ned utan bearbetas i hyttan vid samma tillfälle (genom att man trycker eller ritsar i ämnet). Edenfalk är mycket riktigt upphovsman.

Även om de prismässigt ju inte alls når upp till Öhrströms höjder så brukar de vara riktigt populära på SAVs konstglasauktioner.

[harley]

harley - jag fick följande svar på Google:
"Din sökning - thalattaglas - matchade inte något dokument. "

Vad syftar du på? Förlåt en novis på detta!

bengt edenfalk gjorde konstglas på kosta som enligt mig påminner mycket om ariel och han kallade det glaset thalatta

[Rebello]

Då kan man säga att THALATTA glaset är en snegling på ariel och graal glas och egentligen inget nytt

harley - jag fick följande svar på Google:
"Din sökning - thalattaglas - matchade inte något dokument. "

Vad syftar du på? Förlåt en novis på detta!

[harley]

jo det är märta holkers/folke holmer som skrivit boken jag läste om öhrström och ariel glase. jag har boken hald och gate agnes hellners samling ingen dålig samling det. Då kan man säga att THALATTA glaset är en snegling på ariel och graal glas och egentligen inget nytt

[Rebello]

Arieltekniken

sitter och läser om edwin öhrström och det står att öhrströms första pjäser var så tjockväggiga att GUSTAV BERGQVIST fick uppfinna en metod att "DREJA" glaset - - -nånting som är nytt för mig i alla fall är att VICKE LINDSTRAND tillsammans med öhrstöm tar fram arieltekniken

Jag har pratat en del för något år sedan med Märta Holkes om detta. Hon har skrivit en bok: Edvin Öhrström - skulptör i glas. Där skriver hon, att det var Edvin Öhrström som i samarbete med Gustav Bergkvist arbetade fram denna arielmetod och gjorde det allra första arielglaset. Denna första ariel gjordes enligt Märta Holkers på nyåret 1937 - och hon skriver, att den ariel som är signerad nr 1, blev av misstag signerad Vicke Lindstrand.

Vicke själv hävdar i boken Legend i glas, att det var han och mästaren Knut Petersson, som var först med ariel!

Jag hävdar att Knut Bergqivst var först - med grunden för ariel - och han har fått med detta i ett köpekontrakt med Orrefors Glasbruk från 1950. Där säljer KB rätten till Orrefors att söka patent på "graal- och arielglas, vilka förfaringssätt löstes i princip och praktiskt av Eder vid Eder anställning hos oss.” Undertecknat av Johan Beyer vd för Orrefors.

I min kommande uppsats om KB visar jag en bild på Graal nr 1, nyligen tagen av fotograf på Orrefors Glasbruk, och där framgår det att det finns luftbubblor redan i denna Orrefors allra första graal, skapad av Knut Bergqvist sommaren 1916! Knut Bergqvist ville inte ha dessa bubblor och han tog därför fram en speciell överdrivningsmetod, för att kunna kränga flera tunna och olikfärgade glasskikt över varandra i gralämnet - utan att dessa luftbubblor kom med i de tunnväggiga graalarna. Detta har KB redogjort för i sina minnesanteckningar, se bifogad bild. Han skriver bl a: "- - - för ämnet måste vara absolut slätt annars blir det blåsor emellan vid anfångningen. detta löste jag på det sättet - - -

Den teknik där Orrefors utnyttjar luftbubblorna, namngivet efter luftanden Ariel hos Shakespeare, den utvecklades vidare i ett samarbete på Orrefors mellan Gustav Bergkvist och konstnärerna Hald, Öhrström och Lindstrand, 1936-37. Man sandblästrade i ämnet för att få fördjupningar som förstärkte bubbeleffekten, medan Knut Bergqvist hade välsat ämnet extra noga för att få det jämnt och på så sätt undvika blåsorna.

Faktum är att redan i ett experimentglas från 1936, som finns avbildat i boken Kärlek till glas, där finns arielblåsor! Agens Hellner har skrivit i sitt kartotek: "Ariel. - - - vågräta linjer med luftblåsor." Den är signerad av Hald och Gustav B. 12 sept. 1936!

Som med så många andra uppfinningar, så var de tydligen flera om att utveckla arieltekniken på Orrefors. Men Knut Bergqvist fick bonusbetalt därför av bruket - och graaltekniken var han alldeles ensam om att ta fram!

[harley]

sitter och läser om edwin öhrström och det står att öhrströms första pjäser var så tjockväggiga att GUSTAV BERGQVIST fick uppfinna en metod att "DREJA" glaset och att den första pjäsen är en flat drejad skål med en halv decimeter tjock rundad kant med fördjupningen är så liten att bara en apelsin kan få plats vilket får hald att skrattande lova att göra ett annonsblad på, vilket han oxå fick göra. nånting som är nytt för mig i alla fall är att VICKE LINDSTRAND tillsammans med öhrstöm tar fram ariel tekniken

[Rebello]

Tillbaka till frågan om överfång och underfång

Tråden började med Fireflites fråga om hur man ser skillnad på överfång och underfång. Kanske dags att jämföra två bilder:

Bild här: Orrefors glasbruk 1915 - Vas i överfång, 29x12 cm. Nr 21 i Agnes Hellners samling av Orreforsglas. Signerad ”Orrefors” i dekoren. Form och glasblåsning: Knut Bergqvist. Mönster, etsning, gravyr och syramattering: Heinrich Wollmann. Att det ligger brunt glas som överfång i ytan framgår tack vare det etsade mönstret. Tekniken här är just den som Knut Bergqvist har beskrivit, se inlägg nr 3 på sid. 1 här.

Bättre bild och en utförlig beskrivning av denna överfångsvas finns i boken Kärlek till glas på Raster förlag - men allra bäst är att besöka Stockholms Universitets samling av Agnes Hellners glas i villa Spökslottet. Oj oj vad fina Orreforsglas där finns!! Spökslottet: Drottninggatan 116, Stockholm – stiftelsen Kungsstenen – kontakt för visning: tel. 08-16 47 07.

Bild på vas i underfång: Gellos vas från Strömbergshyttan, signerad Strömberg B 894. Design Gunnar Nylund, formgivare vid Strömbergshyttan 1954 – 1967. Hyttarbete: mästaren Kjell Andersson, Strömbergshyttans glasbruk. Se tråden: http://www.precisensan.com/antikforu...ead.php?t=9174.

Den gulbruna färgen i underfånget har inte fångats an (!) ur en separat degel med glas-smälta i sådan färg. Ändå kallas det underfång. Oftast gör man precis som här, att man först klipper på pipan en del av en uppvärmd färgtapp. (Man behöver inte en hel degel med färgat glas som står och tar upp plats i ugnen.) Mäster blåser sedan ut den till en liten kula och fångar an klarglas däröver, blåser upp i form, häftar an på puntel, samt klipper och driver vasen. (Alla dessa tekniska moment är nu både beskrivna och illustrerade här på tråden!)

[Rebello]

Att blåsa upp en glas-skål

Bild 1: uppblåsaren Johan på Bergdala glasbruk förbereder posten med sin träskopa före uppblåsningen i en form. Skopan är svarvad i aleträ.

Bild 2: förarbetar posten med skärsaxen.

Bild 3: blåser upp skålen i en form som har blötts i vattenbad. Numera har uppblåsaren en automat. Från äldsta tider och fram till min tid med feriearbete på 1940-talet, så fick en person sitta och blöta formen och hålla den, dvs stänga den och slutligen öppna formen, när uppblåsaren trampade till med sin ena trätoffel. Formen kan vara svarvad i aleträ eller vara av gjutjärn. Förr hade varje större glasbruk en formverkstad där en snickare hade fullt upp med att svarva formar - träformarna slits ut efter hand.

Bild 4: uppblåsaren lyfter upp den färdigblåsta skålen ur formen. Det går inte åt så mycket lungkapacitet att blåsa en sådan skål. Luften expanderar nämligen i den varma glasbubblan. Mellan formens väggar och glaset bildas ett skikt av vattenånga, som minskar friktionen.

[cjf]

Ämnet uppgraderat till dokumentationstråd. Eftersom jag inte bara är moderator, utan även glasnörd, känner jag att jag måste utbrista: MERA!

[Rebello]

Att med puntelspik häfta an en blåst skål

Ytterligare bilder från Bergdala glasbruk som illustrerar några tekniker i hyttarbetet.

Bild 1: mäster Ola häftar an vid sin puntel det ämne till skål, som uppblåsaren Johan är klar med. Johan nyper loss skålen från glasblåsarpipan med sin skärsax (ett pincettliknande verktyg). Skärsaxen hålls i Johans högra hand.

Därefter går mäster till värmugnen och värmer in skålens mynning - se bild 2 - så att det går att klippa bort överflödigt glas. (Klippning och drivning har visats i tidigare avsnitt: http://www.precisensan.com/antikforu...5521#post75521.)

Till höger i bild 2 ses luckorna till början av det s k kylröret, där de färdigarbetade glasen härdas. De placeras där inne på ett löpande band, i vars början glasets temperatur höjs med c:a 200 grader, för att under transporten till kylrörets mynning ute i glaskammaren ha svalnat till rumstemperatur - en svalningsprocess som tar ett fåtal timmar för tunnare glas. Utan denna härdning skulle glaspjäsen spricka - eller rent av pulvriseras vid viss beröring!

Bild 3: mäster vid kylröret med den färdiga skålen - han trampar just på pedalen för att öppna luckorna till kylröret.

[Rebello]

Observera den röda färgen på färgsträngen på mäster Olas skål. Vid påläggningen var den gul av den höga temperaturen - - -

Bifogas bild från Bergdala glasbruk 2007, där mäster Ola lägger på en sträng av blått glas, som vid denna höga temperatur strålar med gul färg.

(Jämför med stjärnornas färger: de hetaste är blåvita, de mindre heta är gula - som vår sol - och de ännu mindre heta är röda - som jättestjärnan Betelgeuze överst till vänster i Orion.)

[Rebello]

Fotobilder på drivglastekniken

Mina bilder på metoden med klippning, lägga på färgsträng, driva med fuktat tidningspapper eller att driva glaset med skärsax och pinnsax - de bilderna finns nu på
http://www.precisensan.com/antikforu...5521#post75521 , sidan 57 där.

Observera den röda färgen på färgsträngen på mäster Olas skål. Vid påläggningen var den gul av den höga temperaturen, sedan har den svalnat till röd färg här på bilden - för att vid rumstemperatur anta den för Bergdala karakteristiska blå kantfärgen. Jämför med den färdiga skålen bakom mäster Ola!

En av mina bilder på degelbyte i glasugn, se sidan 58 på samma tråd.

[Rebello]

http://www.smalandsmuseum.se/Glas/glas_frameset.htm
Smålands Museum, Sveriges Glasmuseum.
Länken glasets tekniker visar det mesta.

Bra påpekande , Kolmårdstrollet! Jag har ju varit där många gånger, men nu "gaor det ente" att hitta länken från den citerade adressens sida på museets hemsida! Tydligen en ny layout där. Finner inte länken "glasets tekniker" som förr.

Här kommer man direkt till "Glasets tekniker" på Smålands Museum, Sveriges Glasmuseum:
http://www.smalandsmuseum.se/Glas/gl...s_tekniker.htm .
(blev inte dretbet - googlade fram adressen - är jag dôven, harley, eller . . .)

[Kolmårdstrollet]

http://www.smalandsmuseum.se/Glas/glas_frameset.htm

Smålands Museum, Sveriges Glasmuseum.
Länken glasets tekniker visar det mesta.