Ursprungligen postat av Rebello
Visa inlägg
Allmänt meddelande
Collapse
No announcement yet.
Olika tekniker för framställning av konstglas
Collapse
X
-
Eftersom tråden utvecklat sig till att handla om betydligt mer än bara över- och underfång så har jag uppdaterat rubriken så att den nu täcker konstglastekniker allmänt.
//cjf
Leave a comment:
-
Lika trist som då Knut Bergqvists och Orrefors Graal nr 3 gick i golvet på 1920-talet vid barnlek i hemmet: http://www.fotosidan.se/blogs/graal-...ate=2008-01-01.Ursprungligen postat av Rebello Visa inläggNär Knut plockade fram ett stort och praktfullt, men sprucket graalfat, ur kylugnen - då darrade hakan och tårarna var där.
Mäster Knuts sonson Nils visar där sina fotobilder på skärvan av Orreforsgraalen nr 3, som hans far återfann för några år sedan. Även bild på signeringen "S/Graal Orrefors K.B. 28 juli 1916 No 3". Dessutom beskriver Nils hur Orrefors graalglas skapades sommaren 1916.
Leave a comment:
-
Här finns lite videoklipp från Corning museum of glass.
Mycket spännande för oss amatörer att titta på. Speciellt i den andra länken.
Leave a comment:
-
det måste vara underbart att ha sånna minnen. slår sockeplast och rubrikskub med hästlängder
Leave a comment:
-
Och som tack för dessa upplevelser och många andra, så skriver jag in i en uppsats vad mäster Knut har berättat i handskrift om Kosta från 1880-talet och fram till graalens födelse i Orrefors 1916 - och sammanställer, kommenterar och illustrerar vad som skrivits om honom i konsthistorisk glaslitteratur - via guldmedalj i Paris 1925 för samarbetet med Gate och Hald och fram till konungens Vasamedalj, utdelad 1948 i Strömbergshyttan.Ursprungligen postat av harley Visa inläggimponerande intressant du har sett en mästare in action live
Leave a comment:
-
Ja, första gången jag såg graalblåsning var i 11-årsåldern. Klockan fem en morgon före det ordinarie arbetet - i det magiska skenet från glasugnen i Strömbergshyttan. Fader Knut hade plockat fram några graalämnen från tiden på Orrefors. Värmt ett av dem över natten i värmugnen - häftade an och jobbade fram en rödbrunskimrande, tunnväggig graal, med sonen Sven-Erik som assistent. Tyvärr sprack de flesta. Förmodligen p g a spänningar mellan de olika glassammansättningarna i det 20 år gamla ämnet från Orrefors och klarglasskiktet från Strömbergshyttan. När Knut plockade fram ett stort och praktfullt, men sprucket graalfat, ur kylugnen - då darrade hakan och tårarna var där.Ursprungligen postat av cjf Visa inläggSåg Micke och Wilke blåsa en dubbelgraal formgiven av Wilke på plats för ungefär ett år sedan, och det är sannerligen en imponerande syn! Rekommenderas för alla som råkar stöta på ett tillfälle där de gör detta inför publik!
I de pojkåren satt jag också en hel förmiddag hos farbror Gustav Bergkvist i Orrefors och beundrade hans handlag med pipa, puntel och verktyg i hyttstolen, när han blåste Halds tjockväggiga graalglas.
Verkligen bra att vi har mästare som Micke och Wilke som för detta glashantverk vidare och dessutom utvecklar det!Last edited by Rebello; 2008-08-29, 09:27. Anledning: tillägg om tunnväggig graal jämförd med tjockväggig
Leave a comment:
-
Såg Micke och Wilke blåsa en dubbelgraal formgiven av Wilke på plats för ungefär ett år sedan, och det är sannerligen en imponerande syn! Rekommenderas för alla som råkar stöta på ett tillfälle där de gör detta inför publik!
Och stort tack för länken Rebello, detta ska utforskas det är ett som är säkert!
Leave a comment:
-
Glasteknik på VITRA
I fjol träffade jag Mäster Micke på Pukeberg och vi fann ett gemensamt intresseområde: den teknik min far tog fram på Orrefors 1917, när han skulle göra graalämnen med mer än två färgskikt. Mästerblåsaren Knut Bergqvist har själv beskrivit denna metod och den finns återgiven i boken Kärlek till glas. Det gäller tekniken att kränga ända upp till fem tunna färgskikt över varandra. Nu framgick det av samtalet på Pukebergs glasbruk att Mäster Micke och Wilke Adolfsson använder i stort sett samma teknik, när de blåser ämnena till Astrid Gates dubbel- och trippelgraalar. Dock underlättas deras arbete av att det inte är tunnväggiga graalglas som under perioden 1916-29, utan tjocka graalpjäser.
Jag fick också kontakt med den kursansvarige för glasdesign Ole Victor vid Designhögskolan på Pukeberg. Han har i samarbete med Gunnel Holmér på glasmuseet i Växjö samt formgivaren Astrid Gate, medverkat i ett EU-projekt VITRA.
http://www.e-vitra.eu/vitra-technics..._v_148-l4.html .
Utan att logga in sig, med användarnamn och kod, på detta forum, kan man läsa ”beskrivning” och ”historik” för tekniker som Graal, Ariel, Sandgjutning, Reticello, Incalmo, Pâte de verre m.m.
Det är främst hantverkare som har möjlighet att logga in sig och då även kunna se demonstrationsfilmer för dessa tekniker! Mästarna Micke och Wilke samt glaskonstnären Astrid Gate medverkar i filmavsnitten om Graal och Ariel. Bertil Valliens team på Åfors medverkar i filmen om ”sandgjutning”. VITRA är ett fantastiskt fint projekt! Administrerat av universitetet i Nancy.
Leave a comment:
-
En tråd på PES där det i första inlägget finns några länkar till litteratur om glas som ger svar om tekniker, t ex från Glasforskningsinstitutet och ett "lexicon" där tekniker radas upp:Ursprungligen postat av Fireflites Visa inlägg- - - finns det fler tekniker som nån kan berätta om???
finns så mycket man vill löra sej och så få som kan, att sprida sin kunskap gör att det hålls levande =)
http://www.precisensan.com/antikforu...ght=glasteknik.
Leave a comment:
-
Nu är länken till Graal(glasteknik) här ovan rättad.
Bilder på skärvan av och signeringen av Knut Bergqvists Orreforsgraal nummer 3 och en berättelse om den - även om tillverkningstekniken för de tre första graalarna - finns på http://www.fotosidan.se/blogs/graal-...ate=2008-01-01. Agnes Hellner har berättat om denna graal - i boken Kärlek till glas - att den hade ett mönster av "vita svanor som visst fått vingarna något klippta vid sin tillblivelse".
Leave a comment:
-
hirvi; det är därför jag frågar för det var utspritt och jag fick inget grepp om det alls.
btw. är du glasblåsare?
Leave a comment:
-
tusen tack
detta borde bli temalänk
eftersom det är ren information
Leave a comment:
Leave a comment: