Upsala-Ekeby till 1000! Tidiga föremål fram till slutet av 20-talet.

[Lars M]

1587/1502

Härliga former och färger men lite för mycket nagg för att få följa med hem dock ett foto för dokumentation.
Dekoren verkar ju vara samma som Retromarcia visar och modellen är 1587 med vågig kant på öppningen.

[Retromarcia]

Härliga former och färger men lite för mycket nagg för att få följa med hem dock ett foto för dokumentation.
Dekoren verkar ju vara samma som Retromarcia visar och modellen är 1587 med vågig kant på öppningen.

Ja, det verkar ju som sagt vara samma dekor. Men här har de lyckats undvika att få färg på undersidan.
Båda har numret 1502 gemensamt. Jag antar att det är en beteckning på dekoren. Finns det någon som har försökt göra en förteckning över de beteckningarna?

[Kolmårdstrollet]

Första siffekombinationen är modellen den andra dekoren.

[Retromarcia]

Första siffekombinationen är modellen den andra dekoren.

Jo, så långt är det ju klart. Min vas har till och med ett "D" före numret, för att förtydliga.
Vad jag undrade var om det finns något system i dekornumreringen eller om någon har försökt göra en förteckning över de olika dekorerna.
Tydligen har inte alla föremål dekornummer heller. Var det någon speciell (känd) anledning att en del har dekornummer? Gjorde man det under en viss tidsperiod eller var det bara de speciellt exklusiva dekorerna?

[Gideon]

Harald Östergren

Den här 22 cm breda skålen har inget nummer alls, men hoppas att få vara med i tråden ändå, för att den minsann tror att den är en 1920-talare.
Signaturen står för: http://www.upsala-ekeby.com/gallery_347.html

Lite Edvin Larsson, lite skånskt allmoge, lite sgrafitto, ja hela köret ser man överallt på den.
Sex smarriga bilder att frossa i...

[prylsnubben]

Vacker skål Gideon, men pass på så Du inte råkar ut för HÖTAPP, Du vet man blir snuvad på konfekten.

[Gideon]

Den snuvan har jag hört talas om, men jag är bättre bekant med HÖ-tjugan som låter sig väl smakas. Vill Du prova?

[Retromarcia]

Ue 1336

Det här är mitt för närvarande äldsta UE-föremål. Enligt listorna tillverkades den här vasen 1920 - 1924.

[Gideon]

Den är riktigt häftig, Retromarcia!

Utan att titta på undersidan, skulle man vid första påseendet lätt kunna tro att det är en vas i starkeldsgods från A&J i Höganäs.

[Retromarcia]

Den är riktigt häftig, Retromarcia!

Utan att titta på undersidan, skulle man vid första påseendet lätt kunna tro att det är en vas i starkeldsgods från A&J i Höganäs.

Vad innebär starkeldsgods? Jag har hört talas om starkeldsfärger. Vad skiljer dem från de vanliga färgade ämnena, som man brukar blanda i glasyren men även kan måla med?

[Gideon]

Vad innebär starkeldsgods? Jag har hört talas om starkeldsfärger. Vad skiljer dem från de vanliga färgade ämnena, som man brukar blanda i glasyren men även kan måla med?

De citerade styckena förklarar det bättre, än jag själv kan göra:
"Benämningen starkeld användes gärna under det tidiga 1900-talet för att markera skillnaden mellan det praktiskt betingade stengodset och det konstnärliga, som alltså döptes till starkeldsgods."
"Svensk 1900-tals keramik", Helena Dahlbäck Lutteman, sid. 24.

"De första alstren var vaser i enkla modeller, som Karl Andersson senare uttryckte saken. Ganska tjockväggiga, mycket anspråkslösa och nästan naiva till sin karaktär. Glasyrerna skiftar i flera färger och ger ett levande och spontant intryck.
Sammansättningen av glasyren, receptet, är så pass självklar att man gärna förbiser att det faktiskt är hur själva glasyren används som ofta är det mest avgörande. En vid denna tid förekommande benämning på det konstnärliga stengodset var starkeld.
Elden är nyckfull, och allteftersom den uppeldade värmen stiger ökar antalet överraskningar i bränningen. Eldningen, ugnssättningen (placeringen av godset), temperaturen, syrehalten, bränningstiden - allt påverkar resultatet."
"Höganäs keramik", Marie Rehnberg, sid. 13-14

Vi har också rinnglasyr (rikligt påförd glasyr som fick rinna okontrollerat), men den ska vi inte jämföra med i samma betydelse, för Din vas kan egentligt räknas som rinnglaserad.

[Retromarcia]

De citerade styckena förklarar det bättre, än jag själv kan göra:
"Benämningen starkeld användes gärna under det tidiga 1900-talet för att markera skillnaden mellan det praktiskt betingade stengodset och det konstnärliga, som alltså döptes till starkeldsgods."
"Svensk 1900-tals keramik", Helena Dahlbäck Lutteman, sid. 24.

OK, så starkeldsfärger är inga speciella färger utan bara en beteckning på färgglatt dekorerat gods.
När det gäller den här vasen är mitt intryck att det kanske är ett försök till marmorering. Med de valda färgerna påminner den en del om kolmårdsmarmor.

[simco]

Tack för era oerhört vackra bidrag!

Jag tycker mig se ett mönster i typsnittet på de senast visade alstren av Bengt H och Retromarcia så fort jag får tid ska jag sammanställa ett kollage.

Gideon; Harald Östergren-skålen är verkligen speciell! Mycket tid nerlagd och jag undrar om det verkligen finns så många fler tillverkade av denna, eller om det rent av rör sig om ett unikat av Harald Östergren. Jag tror på det senare.

Retromarcia; Din senast visade vas är verkligen superläcker! Vackra bilder. Om man inte hade fått se undersidan hade man lätt kunnat dra paralleller till Ragnhild Godenius eller G.H. Eriksson i St. Mellby, även om färgpaletterna skiljer sig lite åt.

[harley]

här är foto på ekeby nummer 75 finns inte med i grödinge/uppsala ekeby boken en stor skål 34 cm i diameter sannolikt av einar luterkort

[simco]

Tack för bidraget Harley!

En riktigt stor fin skål! Kul att den inte finns med i Grödinge-boken på nätet men att den nu kan dokumenteras.