Äldre Höganäs

[Trojan]

Höganäs

Denna pjäs följde med mig hem igår kväll,underbart vacker...
Men vad är det för ngt? blomkruka eller...
Tydligen från 1832 om jag läste signaturförteckningen rätt

[Andres]

Den ser utan tvekan lovande ut! Hur stor ar krukan och vilka initialer i botten, bilden alldeles for dalig. Ar det ett hal i botten som ar pluggat? Ny bild eller forklaring.

[Trojan]

Ursäkta dålig bild(den ena blev ju hyffsad iaf
Krukan är 18cm på höjden,hålet upptill 15cm.Litet hål i botten
med en kork i knappt 1cm är hålet.
Märkt: M N HÖGANÄS I

Mvh Trojan

[Andres]

MN, Magnus Nilsson, arbetade pa Hoganas 1832. Jag har tittat lite i priskuranter fran tiden, hittar den inte exakt men dessa urnor saldes i regel med ett fat att ha under. Jattefin, grattis!!!

[Polsson]

Höganäskruka 1 K sign A

Införlivade denna 1 K Höganäskruka i dag från Claeshallen i Malmö. Samlingen innehåller nu 3, 2, 1, 1/2 och 1/4 K. Slog upp drejarsignaturerna från Höganäs och kunde konstatera att det fann två arbetare (av någon konstig anledning kallas de arbetare i Hfl för Höganäs medan de i Vallåkra titulerades drejare). Anton Ahlberg född 1874 anställd 1887-1947 var den ena som hade signaturen A och Anders Andersson född 1811 och anställd 1824 den andra. Drar slutsatsen att det måste vara Anders A eftersom Anton inte anställdes från 1887, 13 år gammal, och knappast hann lära sig att dreja en sådan kruka på två år.

[Lars M]

Crème de la Crème

Ja, fint folk använde väl (och kanske gör det fortfarande) crèmekoppar. Jag vet inte ålder men sätter in dem under rubriken "äldre Höganäs". Någon eller några PES:are vet säkert ålder och om det finns någon servis med detta mönster.

[Gideon]

Ja, fint folk använde väl (och kanske gör det fortfarande) crèmekoppar. Jag vet inte ålder men sätter in dem under rubriken "äldre Höganäs". Någon eller några PES:are vet säkert ålder och om det finns någon servis med detta mönster.

Såklart att Dina koppar, som idag skulle kunna användas till chokladmoussé eller citronfromage (?) mer än väl platsar här. Gott, gott, gott-i-gott!
Dekoren är mycket Böckmansk och tillverkad före 1926.

För några år sedan, uppkom en ganska lång och stundtals hetsig diskussion på Antikprat, angående vaser som satt ihop i en klump.
Trådstartaren hävdade bestämt att de kom från Höganäs och vid denna tid var det svårt att hitta stöd i litteraturen eller motsvarigheter ute på nätet.

Idag har vi bättre besked, trots att fenomenet inte avbildas i paret Weimarcks bok om Höganäsbolaget.
De upptråder ensamma, i par, i grupp och jag har till och med sett någon ovanpå också. Kanske är det inte heller ovanligt utomlands.

Här är ett leende, okynnigt par, som varit oskiljaktiga ända sedan de kom ur brännugnen för drygt 115 år sedan. Tidiga smileys.
Stämplat M, vilket borde stå för Martin Svensson, anställd 1890-1938. Modellnumret 1306 anger formgivningstiden till 1902/03, enligt Weimarck.
Men jag inte blir klok på rundstämpeln ovanför, med ett stort R i.
Någon som vet vad den står för?

[prylsnubben]

Är det verkligen ett R, ser mer ut som ett P tycker jag. P, som i par.

[luchur]

P, som i par.

Skönt att du skrev det jag tänkte

[Kaptenen]

Fantastisk parvas! Egen självständig Höganäsdesign eller finns det utländska förebilder? Jag har aldrig sett P-stämpeln tidigare. Känslan man får när man ser undersidan på vasen är hur ålderdomligt allt ter sig och det känns som det är stick i stäv med formgivingen.

Jag kommer för övrigt ihåg diskussionen om "klustervaserna" och jag undrar om den intresserade inte finner den på Antikprat.

[Gideon]

Är det verkligen ett R, ser mer ut som ett P tycker jag. P, som i par.

Skönt att du skrev det jag tänkte

Bara för er skull, hämtade jag luppen och gick efter för att syna en gång till.
Och visst, det står inte R som i Risto, utan P som i Petimäter med punkt.

Är det möjligt att Martin samarbetade med Henrik Persson (1864-1940), som inte har anställningsår angivna, men satte P för sina jobb?

[Gideon]

Jag kommer för övrigt ihåg diskussionen om "klustervaserna" och jag undrar om den intresserade inte finner den på Antikprat.

Stötte på de här vaserna i en avslutad traderaauktion, och det visar sig att jag minns fel.
Det var denna typ av "klustervaser" som hett diskuterades på AP, och här har vi verkligen Höganässtämpeln.
Intressant jämförelse med parvaserna ovan, så man kan fråga sig vilken av dem som kom först som idé.

[Kaptenen]

Såg Knut Knutsson på Antikrundan och att han samlade på Böckmans blådekorerade vackrare vardagsvara. Men mönstret på lockurnorna är äldre........ Mina verkar vara av gult Höganäs som fått en utanpåliggande blå glasyr. Stämpeln är inte som på Böckmans tid (ankaret) utan den gamla raka Höganässtämpeln. Hur går detta ihop ?

Eldfast form eller karott (23 x 18,5 x 8,5 cm), 162, rakstämplad, och med formarsignatur IB eller JB.

Prylsnubbens fråga hänger väl lite i luften fortfarande och kan vara aktuell även här, men vem är formaren?


Länk till formarsignaturer: http://www.stawford.se/signa.htm

[Gideon]

Eldfast form eller karott (23 x 18,5 x 8,5 cm), 162, rakstämplad, och med formarsignatur IB eller JB.
Prylsnubbens fråga hänger väl lite i luften fortfarande och kan vara aktuell även här, men vem är formaren?
Länk till formarsignaturer: http://www.stawford.se/signa.htm

162 är ett lågt nummer och då passar Johan Bergman (enligt länken) in.
Kan den ha lagrats i lång tid, precis som Prylsnubbens lockurna (som har nr. 113), innan den glaserades om?
Det här är intrikata och intressanta fråga för den tydligt entusiastiska damen på Höganäs museum.

[prylsnubben]

162 är ett lågt nummer och då passar Johan Bergman (enligt länken) in.
Kan den ha lagrats i lång tid, precis som Prylsnubbens lockurna (som har nr. 113), innan den glaserades om?
Det här är intrikata och intressanta fråga för den tydligt entusiastiska damen på Höganäs museum.

Vill bara säga att numret är lite svårtytt, det ska vara 173, dessutom 172 på en mindre likadan lockurna. Båda dessa nummer ligger ju väl i fas med Kaptenens 162, dock.