Fågelfråga

[TinaSand]

Roligt att du har fått din kamera nu, Kim och jag ser fram emot fler bilder. Skedand är inte helt ovanlig utan finns i södra delarna av landet (sådär upp till ungeär Gävle) samt utmed kusten längre norrut. Att man inte ser dem så ofta kan bero på, att de häckar i näringsrika slättsjöar med tät vegetation - eller i kärr. Kanske inte just den natur man vanligtvis befinner sig i, då det är lite oländig terräng.

Kråkor ja. De brukar ofta trakassera rovfåglar, i synnerhet om de kommer för nära kråkans revir. Idag på eftermiddagen var jag ute en runda i naturen och stod o njöt av anblicken av några kor och kalvar i en hage. Plötsligt såg jag något "lite större" komma farande. Hann kasta upp kameran och fick några "snap shots". Inte kvlitetsmässigt så bra men de visar en "kråkterrorist" som anfaller en vråk. Lite kul positioner i luften

[Kim von Platen]

Hallå Tina,
Hoppas kråkorna försvarar skedänderna också. Tack för dramatiken, som bevisar att storleken saknar betydelse. Fina ögonblicksbilder, tycker jag. So long...

[Hirvi]

Oj då Tina, det måste vara en bivråk du fått på bilden, mycket talar för det,
kolla det långa huvudet mm, ser ut som en hane, dom är på gång nu, jag har ingen sett ännu i år.
Hirvi

[Polsson]

Vråk?

Fick denna rovfågel i siktet när jag var på spaning efter rådjur. Bilderna blev inte de bästa delvis på grund av min upphetsning och delvis av min bristande kamerateknik. Såg att Hirvi artbestämde Tinas rovfågel tidigare i tråden. Har kollat i Durangos bok Fåglarna i Färg, Fågelguiden och Europas fåglar, men kommer inte fram. Är detta också en bivråk?

P.s "Min" rovfågel blev attackerad av en tofsvipa.
D.s

[TinaSand]

Polsson, din rovis är en brun kärrhök. Väl så fint som en vråk

[Lars F]

Polsson, din rovis är en brun kärrhök. Väl så fint som en vråk

"Finare, tycker jag.
Kärrhökarna "står högre i kurs" än vråkarna enligt min mening.

Fåglar fotade i flykten är svårt har jag hört. Här har du lyckats P-son.

sigfrid Durangos Fåglarna i färg fick jag som min första fågelbok när jag fyllde tio år 1953, använd och "sönderläst" utan pärmar ligger den i en låda på vinden.

[Polsson]

Polsson, din rovis är en brun kärrhök. Väl så fint som en vråk

Oj då, Tina! De jäkeln lurade mig genom att spänna ut stjärtfjädrarna som en vråk.
Bugar och tackar!

"Finare, tycker jag.
Kärrhökarna "står högre i kurs" än vråkarna enligt min mening.
Fåglar fotade i flykten är svårt har jag hört. Här har du lyckats P-son.
sigfrid Durangos Fåglarna i färg fick jag som min första fågelbok när jag fyllde tio år 1953, använd och "sönderläst" utan pärmar ligger den i en låda på vinden.

Ja, ja, Lars! Lyckats och lyckats! Lägg till preffixet "halv" så håller jag med. Min Durango är i mycket bättre skick, men så inhandlades den också 15 år senare än din.Bilden: Bilden som lurade in mig på vråkspåret.

[Kim von Platen]

Hallå fågellyssnare,
Vi har sedan någon tid hört mystiska ljud från innertaket vid entrébyggnaden med plåttak.
Ljud som påminner om fåglar som flaxar och slår vingarna mot trästommen. Vi trodde första att det var skraken som sökte boplats i närliggande skorsten.
Men se, idag avslöjades snyltgästen. En ekorre med stor tuss av gammalt lin i käften som han snott i det timrade huset bredvid.

Hur kom då kanaljen in mellan inner och yttertak? Jo, genom ett hål i en takbräda som ilskna getingar tuggat upp och som jag hjälpligt satt igen med vävtejp i somras.

Härligt att leva med naturen och hellre korrar på loftet än getingar i saften.

Har någon hört på maken? Var bör man göra åt saken?

So long.....

PS.

Visst kan korrar flyga. Glidflyga, minst 30 meter från toppen av en hög tall. Sker dagligen när våra taxar har morgongymnastik.

Hallå,
Minnesgoda kommer nog ihåg våra korrar på loftet. Två lämnade boet idag, den första flygfärdiga fick ett varmt mottagande av vår kanintax som fick en kick i rumpan och ungen klarade sig. Nu är dom två som häckar under en trätrappa och jag lyckades fånga en nyfiken på bild. So long... nu får vi hålla koll på taxarna en tid framöver...

[Lars F]

Hallå,
Minnesgoda kommer nog ihåg våra korrar på loftet. Två lämnade boet idag, den första flygfärdiga fick ett varmt mottagande av vår kanintax som fick en kick i rumpan och ungen klarade sig. Nu är dom två som häckar under en trätrappa och jag lyckades fånga en nyfiken på bild. So long... nu får vi hålla koll på taxarna en tid framöver...

Trevligt Kimmen!
Att ekorrarna fick bo kvar. Som du säger så får ni väl hålla jyckarna kopplade tills korrarna har flyttat.
Kul bild med framkikande "Kurre".

[TinaSand]

Lärkan drillar högt i skyn

Så gullig bild, Kim, på en av dina små hyresgäster Det ska nog gå bra med hundarna och ekorrarna, när de senare får växa till sig lite och bli snabba(-re) än taxarna.


Jo, nog är det svårt att få flyktbilder på fåglar. Men i torsdags hade jag lite hjälp på traven i form av hård vind. Det gjorde att lärkan blev nästan stillastående på sin väg uppåt och jag fick några halvskapliga bilder.

[Polsson]

Jo, nog är det svårt att få flyktbilder på fåglar. Men i torsdags hade jag lite hjälp på traven i form av hård vind. Det gjorde att lärkan blev nästan stillastående på sin väg uppåt och jag fick några halvskapliga bilder.

Instämmer med svårigheten att ta flyktbilder, Tina, men om jag hade kommit så långt som du så jag hade möjlighet att fotografera den, hade jag varit nöjd. Har hört, lärkan, göken och grodorna, men har inte sett dem. Jag lär kanske göra det så småningom.

[TinaSand]

Luftlekar

Samma dag som jag mötte rådjuret (bild i annan tråd) hörde och såg jag en hel del fåglar också – förstås.
De flesta var totalt engagerade i att jaga o leta mat till sina ungar och med näbbarna fulla, hade de bråttom till boet.
En mås och en gås kom också i min väg.

Strax efter rådjursmötet, fick jag det härliga nöjet att se inte mindre än fem ormvråkar, tillsammans med två envist förföljande kråkor. Kråkorna kraxade, vråkarna skriade och de förra gjorde vad de kunde för att jaga bort de senare. ”Luftstriden” dem emellan varade i säkert 10 minuter, kanske mer. Tiden står liksom stilla när man är helt uppslukad av skådespelet, vilket jag var, och det till den milda grad att jag höll på att dratta baklänges i mina försök att dokumentera det hela på bild. De var högt upp i luften, så bilderna blev just bara det – dokumentationsbilder, dvs ingen hög kvalitet på dem.
Så småningom gav kråkorna upp eller kanske de tyckte att vråkarna kommit tillräckligt långt bort för att inte längre utgöra ett hot. Vråkarna var dock så uppspelta efter bataljen, att de fortsatte leka med varandra under ungefär 15 minuter till. Allt medan jag fortfarande stod på vägen och kände nackspärren närma sig. Det var värt varenda värkande sena i halsen att ha fått ta del av detta.

[Lars F]

Även här har sommaren börjat anlända.
Jag hyser en viss avund när jag ser era bilder, P-son och Tina.

Dock får jag som vanligt nöja mig med bilder från vännerna i öster, som också fått sommar.


Lövsångaren med sin mjuka vemodiga lilla melodislinga har just anlänt.
(Visste ni förresten att lövsångaren är jämte bofinken Sveriges vanligaste fågel).

En silltrut och en fiskmås får ett skrovmål av renset från dagens strömmingsfångst.

Några ådor och gudingar vilar en stund på bådan. foto G.N.

[Polsson]

Härliga bilder på fåglarna, Tina. Du skriver "luftstrid" och som gammal värnpliktig trådsignalist, tänker jag på luftstriderna mellan de allierade och Tyskland under andra världskriget. Fast fågelstriderna är betydligt angenämare eftersom det sällan är någon som störtar.

Även här har sommaren börjat anlända.
Jag hyser en viss avund när jag ser era bilder, P-son och Tina.
Dock får jag som vanligt nöja mig med bilder från vännerna i öster, som också fått sommar.
Lövsångaren med sin mjuka vemodiga lilla melodislinga har just anlänt.
(Visste ni förresten att lövsångaren är jämte bofinken Sveriges vanligaste fågel).
En silltrut och en fiskmås får ett skrovmål av renset från dagens strömmingsfångst.
Några ådor och gudingar vilar en stund på bådan. foto G.N.

Även bilder från vänner i öster är stimulantia för naturintresserade, Lars! Att lövsångaren är Sveriges vanligaste fågel, känner jag till, men att bofinken även stod på 1:a platsen, det visste jag inte. Bilden på truten och måsen med renset i luften är makalöst bra.

************************************************** ************************************************** ****

Fick ett telefonsamtal från en svägersta, boende 300 meter från mitt hem, i morse. På sin morgonpromenad med hunden hade hon upptäckt en uggla sittande i ett träd. Snabbare än Texas snabbaste var jag på plats, men ugglan föreföll bortflugen och svägerskan störtbesviken över att "ha lurat mig". Efter någon minut sade hon glatt: "Där sitter den. Den har flyttat sig." Så här presenterar jag nu en stadsuggla, en hornuggla tror jag.

[Lars F]

Även bilder från vänner i öster är stimulantia för naturintresserade, Lars! Att lövsångaren är Sveriges vanligaste fågel, känner jag till, men att bofinken även stod på 1:a platsen, det visste jag inte. Bilden på truten och måsen med renset i luften är makalöst bra.

************************************************** ************************************************** ****

Fick ett telefonsamtal från en svägersta, boende 300 meter från mitt hem, i morse. På sin morgonpromenad med hunden hade hon upptäckt en uggla sittande i ett träd. Snabbare än Texas snabbaste var jag på plats, men ugglan föreföll bortflugen och svägerskan störtbesviken över att "ha lurat mig". Efter någon minut sade hon glatt: "Där sitter den. Den har flyttat sig." Så här presenterar jag nu en stadsuggla, en hornuggla tror jag.

Tror jag också P-son.
Hornugglor dyker upp då och då i stan även häruppe.
De är roliga när de "gör sig smala" och sitter helt stilla för att de tror att de inte syns.

Kul möte kan jag förstå P-son.

Kom på en Harald Wiberg-illustration av hornugglan i min gamla Rosenbergbok.