Fågelfråga

[TinaSand]

Hallå Tina,
Suveränt, har inte ens sett skådespelet i verkligheten trots spettarnas närvaro i vår lilla urskog där alla gamla döda träd får stå kvar. Undrar på vilket avstånd du plåtat och under hur lång tid fåglarna lekte. Och kan det vara som så att fåglarna blir mindre skygga under parningen? Någon som vet....?
So long...

De båda hannarna, som jagade varandra från träd till enbuske, höll nog på ca 10 minuter, vilket är lång tid när man obeserverar fåglar. Vanligvis rör det sig om sekunder eller på sin höjd någon minut. Jag stod på ca 25 - 30 meters avstånd.
Parningakten mellan båda som gjorde flera små stora hackspettar var över på uppskattningsvis 20-30 sekunder. Här var avståndet ca 40-50 meter och som jag skrev, var det mängder med grenar i förgrunden. Tur att det fanns en liten glipa, som jag kunde sikta in mig på.
Du får postera dig, eller sakta strosa, i din lilla urskog, utrusta dig med tålamod, tid och hoppas på det bästa. Fast visst måste man ha lite tur också och var apå rätt plats vid rätt tilfälle. Oftast är man på rätt plats - men då är fåglarna någon helt annanstans. Och tvärtom. Det är nog det vanligaste, faktiskt.

[Kim von Platen]

Korrar på loftet....

Hallå fågellyssnare,
Vi har sedan någon tid hört mystiska ljud från innertaket vid entrébyggnaden med plåttak.
Ljud som påminner om fåglar som flaxar och slår vingarna mot trästommen. Vi trodde första att det var skraken som sökte boplats i närliggande skorsten.
Men se, idag avslöjades snyltgästen. En ekorre med stor tuss av gammalt lin i käften som han snott i det timrade huset bredvid.

Hur kom då kanaljen in mellan inner och yttertak? Jo, genom ett hål i en takbräda som ilskna getingar tuggat upp och som jag hjälpligt satt igen med vävtejp i somras.

Härligt att leva med naturen och hellre korrar på loftet än getingar i saften.

Har någon hört på maken? Var bör man göra åt saken?

So long.....

PS.

Visst kan korrar flyga. Glidflyga, minst 30 meter från toppen av en hög tall. Sker dagligen när våra taxar har morgongymnastik.

[Kim von Platen]

De båda hannarna, som jagade varandra från träd till enbuske, höll nog på ca 10 minuter, vilket är lång tid när man obeserverar fåglar. Vanligvis rör det sig om sekunder eller på sin höjd någon minut. Jag stod på ca 25 - 30 meters avstånd....

Hallå Tina och tack,
Underbart är kort. Och snacka om förspel... so long...

[Lars F]

Hallå fågellyssnare,
Vi har sedan någon tid hört mystiska ljud från innertaket vid entrébyggnaden med plåttak.
Ljud som påminner om fåglar som flaxar och slår vingarna mot trästommen. Vi trodde första att det var skraken som sökte boplats i närliggande skorsten.
Men se, idag avslöjades snyltgästen. En ekorre med stor tuss av gammalt lin i käften som han snott i det timrade huset bredvid.

Hur kom då kanaljen in mellan inner och yttertak? Jo, genom ett hål i en takbräda som ilskna getingar tuggat upp och som jag hjälpligt satt igen med vävtejp i somras.

Härligt att leva med naturen och hellre korrar på loftet än getingar i saften.

Har någon hört på maken? Var bör man göra åt saken?

So long.....

PS.

Visst kan korrar flyga. Glidflyga, minst 30 meter från toppen av en hög tall. Sker dagligen när våra taxar har morgongymnastik.

Ohoj Kimmen!
Låt dom hållas. Förmodligen har de hittat ett utmärkt ställe att bo på och att där föda upp en liten ekorrfamilj.
Trevligt med nya grannar?

Bättre med korrar på loftet än tomtar i alla fall.


Så har mysigt kan det se ut på ditt loft så småningom. foto från Google

[TinaSand]

Åh, så ljuvliga små ekorrar!

Nattarbetet gör att det inte blir mycket gjort dagtid. Man måste ju ha lite sömn också men även mat. Innan lunch idag tittade solen fram lite och jag passade på att gå över i andra trappuppgången för att fotografera kråkan, som häckar i ett träd på gården. Hon låg där så fint nerbäddad. Hannen jagade bort en fiskmås och blev därpå så sprudlande övermodig. Landade på ett grannhus ett hundratal meter bort och satt där spanande mot boet.

Ett koltrastpar häckar i buskaget längst bort på gården och ”Herr Kolis” kom medan jag fotograferade kråkan. Satte sig på en gren några meter ovanför boet, där honan fanns. Han sjöng för henne, såväl som för kråkan, vilken jag hoppas uppskattade hans vackra sång och inte enbart det fina i kråksången.
Också en lite gråsparv anlände, på en gren lite ovanför koltrasten.
Allt detta inom loppet av några minuter på min bakgård. En helt vanlig torsdag. Visst är livet härligt ibland.

[Polsson]

Allt detta inom loppet av några minuter på min bakgård. En helt vanlig torsdag. Visst är livet härligt ibland.

Visst är livet härligt ibland, Tina! Tänk så många minuter det har gått som man inte har ett enda minne av, också helt plötsligt inträffar det händelser på din bakgård vilka förevigas för gott. Än en gång fina bilder ackopanjerade med fyndig text.

[Hirvi]

Fina bilder Tina, det är bara att njuta och le
Hirvi

[Lars F]

När man ser dina bilder på ruvande koltrast och kråka, så ser man hur utsatta deras bon är innan lövsprickningen. Men jag förmodar att den inte är allt för långt borta hos dig.
Om jag jämför med "mina" skator på gården, som bygger mitt inne i en bollpil med ordentligt skydd av grenverk. Och dessutom med "tak" på "huset".

Inväntar med spänning fortsättningen på kråkornas bosättning och eventuellt ungar.
Tack Tina.

[TinaSand]

På gård, i skog o vid å

Ledig solig dag och jag har varit på en liten skogstur.
Innan jag åkte iväg fick ”mina” fåglar lite mat. Det är ganska mörkt på gården då inget solljus når dit så bilderna blir inte så bra. Men tog ändå ett par av de små på gården.

Skogsturen bestod i häckningsinventering av kattuggla i ett par valda områden. Förra året var katastrofalt i så motto, att det inte var många häckningar alls, än färre ungar. Men i år har vintern varit avsevärt mildare och därmed har fler ugglepar lyckats med sin häckning. I en holk fanns sex ungar, stora nog att snart lämna sitt trygga krypin. Ett par av dem sprang iväg på marken när vi skulle ringmärka dem. Det var första holken som vi kollade och tyvärr lät jag kameran ligga kvar i bilen, så jag fick inga foton på dessa pigga småttingar. Kanske lika bra, eftersom mamman inte var i holken utan ute. Jag såg henne komma närmare och sätta sig på en gren ca 30 meter bort. Hon kunde mycket väl ha anfallit och att få hennes klor i huvudet eller ansiktet är sannerligen inget man önskar.

I en holk var honan kvar och fångades i håven. Hon var redan ringmärkt så det var endast fyra av hennes fem bebisar som fick ringar. Den femte var för liten för att bli märkt. På en av bilderna syns storleksskillnaden mellan syskonen. Och så några bilder på mamma uggla. Hon är så vacker (om än aningen tilltufsad efter att ha fått tillbringa en stund i tygpåse, medan vi märkte, mätte o vägde ungarna).

Färden gick vidare utmed en liten å och plötsligt såg jag något som inte riktigt ”stämde in” i naturbilden. Det var två myskänder som låg utmed åkanten. När vi stannat bilen för att ta några foton såg jag, att en tredje låg en bit bort, för sig själv. De var ett trevligt inslag med sina starka färger.

[Polsson]

Det är minsann inte var dag, har för övrigt inte hänt mig tidigare, man får kika in i kattugglans barnkammare. Den upplevelsen tackar jag för, Tina!

[Kim von Platen]

Hallå Tina,
Myskänder? Finns inte med i min lilla fältbok. Ska kolla på nätet. Men poängen med vårt lilla forum är ju att få upp ögonen för någonting nytt - eller gammalt. Konsten att se är ju att upptäcka.

Kan du inte visa några riktigt dåliga bilder? Man får ju komplex... so long...

[TinaSand]

På begäran

Hallå Tina,
Myskänder? Finns inte med i min lilla fältbok. Ska kolla på nätet. Men poängen med vårt lilla forum är ju att få upp ögonen för någonting nytt - eller gammalt. Konsten att se är ju att upptäcka.

Kan du inte visa några riktigt dåliga bilder? Man får ju komplex... so long...

Här uppfyller jag din önskan Kim, och närsluter ett dåligt foto - ett av de få jag har kvar. De flesta går direkt till datorns papperskorg. Men visst, jag kan lova fler framöver

[Kim von Platen]

Hallå Tina,
Riktigt bra, stärker självförtroendet i väntan på ny kamera.Tack och so long...
PS. Det är väl den enda fågeln baklängelses, med huvudet nedåt, det inger hopp.

[TinaSand]

Gårdagens kvällstur var temperaturmässigt mycket behaglig. Från träden ljöd småfåglarnas underbara serenad och på himlen seglade några glador, vilka tycktes vara mycket glada. Jag kunde glädjas åt deras lek en lång stund. Tyvärr behagade de inte komma ner på tillräckligt låg höjd för att jag skulle kunna få bra bilder på dem. Men det förtar inte upplevelsen

[prylsnubben]

Glad såsom fågeln i morgonstunden hälsade jag de första stararna i går (lördag).
PS Dom ville inte vara med på bild............