Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Kakelugnar

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • Polsson
    replied
    Ursprungligen postat av Bengt H. Visa inlägg
    Här går det att få ta del av en helt fantastisk dokumentation över de gotländska kakelugnsmakarna.

    http://www.sustainableheritage.fi/co...arbete2006.pdf
    Instämmer till fullo, Bengt!

    Leave a comment:


  • Larspeter
    replied
    Delar av kakelugn bortskänkes

    Om någon PESare är intresserad av delar av en vit rund kakelugn (rödaktig lera) så går det bra att hämta gratis enligt denna blocketannons. Kontakta mig via PES i så fall.

    Leave a comment:


  • Bengt H.
    replied
    Gotländska kakelugnsmakare

    Här går det att få ta del av en helt fantastisk dokumentation över de gotländska kakelugnsmakarna.

    Leave a comment:


  • Bengt H.
    replied
    En kakelugn i en något rörig omgivning på en hembygdsgård.

    Click image for larger version

Name:	Resize of Rotation of 2012-08-26 012.JPG
Views:	1
Size:	46,6 KB
ID:	539165

    Leave a comment:


  • Bengt H.
    replied
    Tack för intressant länk, Svärdsfalla!

    Liksom Polsson ser jagt fram emot mer bilder på kakelugnar.

    Leave a comment:


  • Polsson
    replied
    Ursprungligen postat av Svärdsfalla Visa inlägg
    En "komplett" kakelugn var ett av fynden vid en arkeologisk undersökning i Kalmar. http://kvarnholmen.arkeologiuv.se/#post74

    Själv har jag en kakelugn från 1920-talet i mitt missionshus och ännu en i delar som jag räddade från ett öde på soptippen. De är dock inget unika på något sätt.
    Hej, Svärdsfälla!

    Kul att läsa om kakelugnen på Kvarnholmen, min bostadsort (Kattrumpan)1972-74. Oavsett om kakelugnarna är unika eller ej är de visningsvärda, tycker jag.

    Leave a comment:


  • Svärdsfalla
    replied
    Kalmar 1600-tal

    En "komplett" kakelugn var ett av fynden vid en arkeologisk undersökning i Kalmar. http://kvarnholmen.arkeologiuv.se/#post74

    Själv har jag en kakelugn från 1920-talet i mitt missionshus och ännu en i delar som jag räddade från ett öde på soptippen. De är dock inget unika på något sätt.

    Leave a comment:


  • Bengt H.
    replied
    Tack så mycket Sara, för att vi har fått möjlighet att ta del av ditt intressanta material, och då bl.a. artikeln om kakelugnsmakarna von Knorring.

    Leave a comment:


  • Polsson
    replied
    Ursprungligen postat av ssssssara Visa inlägg
    Tyvärr var "min" del av von Knorringarna ingen adelssläkt utan en ointroducerad gren av von Knorrings-släkten. Helt vanligt folk med andra ord alltså, trots namnet...
    Men roligt att det finns någon som uppskattar artikeln!
    /Sara Hedfors
    Hej, Sara!

    Trots att "din del" av knorringarna inte var adelssläkt, duger de mer än väl bland "våra" kakelugnsmakare.

    Leave a comment:


  • ssssssara
    replied
    Ursprungligen postat av Polsson Visa inlägg
    Hej, Bengt!

    Det måste vara ett lyft för kakelugnsmakarna att ha en adelsman i gruppen. Intressant läsning dessutom.
    Tyvärr var "min" del av von Knorringarna ingen adelssläkt utan en ointroducerad gren av von Knorrings-släkten. Helt vanligt folk med andra ord alltså, trots namnet...
    Men roligt att det finns någon som uppskattar artikeln!
    /Sara Hedfors

    Leave a comment:


  • Polsson
    replied
    Hej, Bengt!

    Det måste vara ett lyft för kakelugnsmakarna att ha en adelsman i gruppen. Intressant läsning dessutom.

    Leave a comment:


  • Bengt H.
    replied
    Av en slump hamnade jag på en trevlig hemsida http://www.sarahedfors.se/genealogi/...ial/index.html , och bland allt intressant gick det att hitta en tidningsartikel om kakelugnsmakarefamiljen von Knorring i Orsa.

    Leave a comment:


  • Polsson
    replied
    Intressant till tusen, Bengt!
    Jag roade mig med att jämföra Lilla Garns bästa år 1974 med trelleborgskrukmakarnas tillverkningsvärde:

    1874 Lilla Garns Kakel- och stenkärlsfabrik, Söderberg sterbhusbolag, 2 ugnar, 1 mästare + 2 vid fabriken mantalsskrivne arb. samt 1 under18 år, 1750:
    H C Åkesson 4 anst. värde 2100:- ( 15 ugnar 600:- och 25000 lerkärl 1500:-)
    Marie Eriksson enka 2 anst. värde 2000:- (40 000 lerkärl)
    Nils Nilsson 1 mäst. 1 arbetare värde 600:-
    C A Stenbäck 1 mäst. 1 arb. Värde 800:-

    Med andra ord måste verksamheten vid Lilla Garn, med tanke på att det var en liten ort, varit ganska stor.
    Last edited by Polsson; 2012-07-22, 21:41.

    Leave a comment:


  • Bengt H.
    replied
    Lilla Garns kakel- och stenkärlsfabrik

    Tack för kommentarerna angående de öppna spisarna, Polsson!
    Enligt vad jag fått mig berättat, så skall faktiskt ugnarna/spisarna vara ursprungliga i det för norrländsk del ovanliga stenhuset från 1800-talets början.
    Men visst ser den ena ut att vara betydligt yngre, och kan nog så vara eftersom dokumentationen över byggnaden nog inte är alltför tillförlitlig.


    På en annan tråd visade jag en bild på en kruka/burk från Lilla Garn. Bilden har jag fått från föreningen Klockarborgs vänner, och därifrån har jag också bl.a. fått en bild på en kakelugn som finns i en byggnad på Klockarborg. Denna byggnad uppfördes av familjen Söderberg och har sedan bebotts av familjen i generationer. Mer om detta går att läsa om bl.a. på föreningens hemsida. http://www.klockarborgsvanner.se/
    Troligtvis är därför även kakelugnen tillverkad vid Lilla Garns kakel- och stenkärlsfabrik.

    Jag har skrivit av lite uppgifter från kyrkböcker samt Kommerskollegiums fabriksberättelser för att kunna ge en liten uppfattning om verksamheten vid denna fabrik.
    Angående flyttdatum i kyrkböckerna, så är dom långt ifrån tillförlitliga. Det kunde nog dröja både månader och år innan en flyttning blev anmäld.

    Össeby – Garns kyrkoarkiv, husförhörslängd för Lilla Garn 1861 – 68
    Klockaregården: Organisten Wilhelm Oscar Söderberg f. 23/4 1821 i Garn.
    Hustrun Lovisa Zakrisdotter . 1812 i Kårsta.
    Barnen: Wilhelm Theodor f. 6/10 1845 i Ö. Garn
    Hjalmar August f. 31/4 1847.
    Richard Walfrid f. 14/10 1849
    Dessutom finns där ett flertal pigor och drängar, en snickare, bagarlärling, ett antal bagargesäller, bagare och en djurläkare samt några till. Dock inga kakelugnsmakare.

    1868 -75 Lilla Garn 1/4 mantal Frälse. Ägare: org. Söderberg.
    Kakelugnsm. Carl Gustaf Sundvall f. 12/6 1837 i Daretorp, Skarab.län. Inflyttad från Skövde 24/10 1869. Till Göteborg 28/4 1870.
    Kakelugnsm.arb. August Wilhelm Sundvall f. 25/6 1845 i Skövde. Från Hällestad 24/10 1869. Till Stockholm 18/2 1870.
    Kakelugnsm.arb. Frans Oscar Sandberg f. 19/2 1845 i Skenninge. Från Sigtuna 24/10 1869. Till Jönköping 25/4 1870.

    Klockaregården: Här finns förutom familjen Söderberg ett flertal pigor, drängar, bageriarbetare m.m nu även
    Kakelugnsm. Johan Alfred Holmqvist f. 23/11 i Arvika. Från Stockholm 24/10 1868. Återvände dit 24/5 1869.
    Kakelugnsm.gesäll Oskar Alfred Nilsson Wetterholm f. i Linköping. Inflyttad därifrån 30/9 1871. Till obest. Ort 13/8 1875.
    Kakelugnsm.lärl. Karl Alfred Johansson f. 9/9 1854 i Lomaryd, Jönköpings län.
    Kakelugnsm. Johan Fredrik Öberg f. 30/3 1834 i Järfälla. Inflyttad den 30/9 1871 från Linköping tillsammans med hustrun Carolina Almberg.
    Fosterson till Öberg, Oskar Fredrik Andersson f. 29/9 1863 i Stockholm.
    Dessutom fanns där några gesäller, dock utan anteckning om det är bagare- eller kakelugnsmakaregesäller det är frågan om.

    1876 -80. Kakelugnsmakeriet.
    Mästare Johan Fredrik Öberg med familj, som nu utökats med Öbergs ”oäkta” son Johan August f. 30/11 1876 i Ö.Garn. Familjen uppges ha avflyttat till Össeby 1880.
    I hushållet finns också lärlingen Carl Alfred Johansson som även var boende hos Söderbergs. Avflyttar till obest. ort 1879.
    Gesäll Carl Emanuel Jakobsson f. 27/4 1840 i Norrköping. Från Östhammar 1/12 1877. Till Öster Löfsta 1878.
    Oskar Fredrik Johansson f. 20/6 1860 i Örberga. Från Linköping 1/9 1876.

    Kommerskollegiums fabriksberättelser för Långhundra fögderi.

    Här uppges som drivkraft en häst. Denna häst användes nog till s.k. hästvandring, d.v.s. den stakars hästen fick gå runt, runt och drev då lerkran i vilken leran bearbetades med ett flertal knivar eller liknande.
    Drejskivan drevs troligtvis av kruk/kakelugnsmakarens fötter

    1871 Lilla Garns lerkärlsfabrik. Ägare: W.O. Söderberg. Vid fabriken mantalsskrivna arbetare: 2 st. Tillverkningsvärde: 750:
    1872 Lilla Garns stenkärlsfabrik, Söderberg, mantalsskrivne arb. 2 st. Ej mantalsskrivne: 1 st. Tillverkningsvärde: 650:
    1873 Lilla Garns Kakel- och stenkärlsfabrik, Söderberg, 2 ugnar, 1 mästare + 1 vid fabriken mantalsskrivne arb., 750:
    1874 Lilla Garns Kakel- och stenkärlsfabrik, Söderberg sterbhusbolag, 2 ugnar, 1 mästare + 2 vid fabriken mantalsskrivne arb. samt 1 under18 år, 1750:
    1875, 1876 Lilla Garns Kakel- och stenkärlsfabrik, J.F. Öberg, 2 ugnar, 1 mästare + 1 vid fabriken mantalsskrivne arb. samt 2 under 18 år, 600:
    1877 Do. Tillverkning: Stenkärl och kakel m.m.
    1878 Samma som 1875-76 förutom 2 mantalsskrivne arb. samt 2 under 18 år.
    1879 Samma som 1875-76 förutom 2 mantalsskrivne arb. samt 1 under 18 år.

    Söderberg själv hade nog inga kunskaper om kakeltillverkning så troligtvis bedrevs verksamheten under denna tid av anställt kakelfolk, och då säkerligen åtminstone från 1868 även om den inte finns med i fabriksberättelsen.

    Efter att familjen Öberg flyttat från Kakelugnsmakeriet i Lilla Garn ägnade sig Öberg då troligtvis enbart med kakelugnsuppsättning. Den 12/4 1889 avled Öberg och familjen var då bosatt i Körlinge, Sandvret.



    Eftersom rummet där kakelugnen är placerad är så litet, så går det inte att komma så långt ifån att ugnen den får plats på en bild.

    Click image for larger version

Name:	Resize of Rotation of bild.JPG
Views:	1
Size:	47,9 KB
ID:	538412 Click image for larger version

Name:	Resize of Rotation of bild.JPG
Views:	1
Size:	48,4 KB
ID:	538413

    Leave a comment:


  • Polsson
    replied
    Ursprungligen postat av Bengt H. Visa inlägg
    I brist på kakelugnar, så blev i stället några rejält gamla eldstäder fotograferade.
    Där finns i varje fall en sådan ugn som brukar kallas tegelkakelugn eller rörspis. Samma konstruktion som den vanliga kakelugnen förutom att tegel och putsat kalk- eller lerbruk har fått ersätta kaklet.

    [ATTACH]121378[/ATTACH] [ATTACH]121379[/ATTACH] [ATTACH]121380[/ATTACH]
    Hej, Bengt!

    Öppna spisar har även de sin charm. Den första borde inte vara särskilt gammal jämfört med den andra.

    Leave a comment:

Working...
X