Inte FB Stenbäck

[Gideon]

Vid tolvslaget kanske Du ändrar Dig, med lite skumpa i magen och tjoar glatt: GOAPES!

[prylsnubben]

Nu har jag tagit lite skumpa men jag blev såhär och är resonabel om det mesta..........

[Gideon]

Snygg snubbe, men ser han inte lite nödig ut?
Kuta iväg och ge det magiska svaret på den nya nyårsutmaningen.
Svaret gavs här nyligen, och jag storknar över det långsamma arbetet hos hjärnkontoren här...

[Rosa]

Vad kan det här vara då? Också grön och svart men kanske inte typisk Stenbäckstil på den här heller.....

Skulle kunna vara J.P Bergman, Kristianopel.....

Jag får i alla fall en känsla av att härkomsten är utländsk, persisk. Formen och dekoren tycker jag avviker från det svenska och just formen påminner mig mest om kinesiska skålar med så kallad pie-crust kant.......

....Om en krukmakare från Stor-Britannien (inkl öarna) kan jag tro det. Jag har sett liknande, skönt naiva framställningar av fattiga krukmakare därifrån........

Det är lönt att fråga vidare om skålen i England, för att se om någon deras experter känner igen den som "that was our style in 1840íes!"....

Har inte kommit så mycket längre med att hitta skålens ursprung. Jag har sökt på nätet - utan resultat - och frågat handlaren jag köpte den av. Han har köpt den i Stockholmstrakten, men mindes inte var. Han hade fått en känsla av att den möjligen kunde vara fransk, men hade inget stöd för det. Så skålen får vara ett tag, så kanske det kommer upp någon ledtråd när man minst anar det.

[Gideon]

Jag tror fortfarande att vi ska flyga med Ryanair till England, och strosa runt bland Stroke-on-Trents museer och antikaffärer och visa upp foton av skålen.
De avbildade tekannorna är så engelska de kan bli.

Har Du annars tittat närmare det här fyrkantiga märket, blött den och se om något framträder, som kameran kan se bättre än ögat?

[Rosa]

Man ska inte ge upp så lätt alltså. OK, bokar flygbiljett idag

[Kaptenen]

Bokade du biljett till Marocko, Rosa?
Jag är fortfarande kvar i den muslimska kulturkretsen. Du talar om eventuell fransk härkomst och det är väl inte så långsökt att den kan vara inköpt där, med tanke på Marockos förflutna som fransk koloni.

http://images.google.se/images?hl=sv&rlz=1T4ADBR_svSE299SE299&um=1&sa=1&q=Moroccan+teapot&aq=f&oq=&start=0

[prylsnubben]

Tekannornas ursprung är inget bevis för varifrån keramiken kommer, ta t.ex servisdekoren etruskiskavaser från Rörstrand.

[Gideon]

Tekannornas ursprung är inget bevis för varifrån keramiken kommer, ta t.ex servisdekoren etruskiskavaser från Rörstrand.

I och för sig har Du rätt, men Rosas skål tror jag är från 1840-50talet, och gjord av en lokal krukmakare i England. Rörstrandsserviserna är drygt 20 år yngre.
Jag måste inte hävda England hela tiden, den kan ju kan vara av en svensk förstås, som var stolt över att inneha en så vacker engelsk tekanna och därför vilja avbilda den på eget alster - eller rentav på beställning.
Ändock, min halfpenny ligger satsad på England hos Ladbrokes.com (som inte sponsrat mig i denna fråga...)

Kan Du inte blöta fyrkanten och ta ett foto, Rosa?

[Rosa]

Fyrkanten och fyrkanten... Det är bara ojämnheter, men jag gjorde som du sa Gideon. Inget dolt märke uppenbarade sig för min syn

Fick tyvärr ingen biljett, men däremot ny kraft att gräva lite djupare. Man blir lite slö med så duktiga kamrater som vet svaret på det mesta, men nu ska det bli skärpning (inte perfekt skärpa på bilderna ser jag nu....)

[Kaptenen]

Nej det var inte tekannornas ursprung jag menade, för det är inget bevis i sig. Men att tekannor fortfarande tillverkas av denna traditionella typ i Marocko och min känsla av den här gröna färgen som drar åt det turkosa. Lite Leilas mat-associationer och marockansk kakel.
http://moroccanmaryam.typepad.com/.a...7854970c-800wi.

Jag har aldrig fått en känsla av ålder på denna tallrik och än mindre får jag det nu när jag ser baksidan med hål för upphängning.

[Rosa]

Jag är fortfarande kvar i den muslimska kulturkretsen. Du talar om eventuell fransk härkomst och det är väl inte så långsökt att den kan vara inköpt där, med tanke på Marockos förflutna som fransk koloni.

http://images.google.se/images?hl=sv...=f&oq=&start=0

Tack för länken Kaptenen. De toppiga locken är ju rätt lika, men inte foten. Googlade även på engelska tekannor och hittade en som är lite lik min.

http://www.travel-finds-antiques-collectibles.com/photo/pictures/teapots/o.jpg

Såg ditt nya inlägg nu. Hålen på skålen visade jag första gången jag la in bilder. Den har en liten lagning och glasyren är påbättrad på några ställen, så viss ålder har den. Men sökandet fortsätter

[Kaptenen]

Jag tror att det kan vara farligt att stirra sig blind på modeller av tekannor, vare sig det är Gideons engelska från 1840-talet eller min traditionella marockanska och utifrån dessa bestämma var fatet är gjort. Tekannans modell på fatet är den som är sinnebilden av en tekanna. Be vem som helst att rita en tekanna och jag tror att med stor sannolikhet att den kommer att mer eller mindre likna tekannorna på fatet.

Visst hade du en bild på baksidan, men vinkeln var nog sådan att jag inte la märke till upphängningshålen då.

Googlar man snabbt ser man att den marockanska keramiken av idag är mycket färggrann med mycket geometriska stjärnmönster som byggs på från mitten av faten likt en bild från ett kalejdoskop. Mönstrets konturer kontrasteras med svart mot glasyren.

Fann ett par bilder som kanske kan vara av intresse. Den ena visar en visar försäljning av berberkeramik (se den stora skålen till vänster om P, den har veckad kant) och den andra visar traditionell marockansk keramik.

[Gideon]

Du har rätt på det sättet, Kaptenen, att man inte ska stirra sig blind på den gröna glasyren och glömma bort att andra länder också har sådant recept för sitt lergods - men man kan inte knipa med ögonen inför det faktum att tekannorna på Rosas skål är naivt och valhänt dekorerade.

Det finns fler detaljer, som de svarta, droppformade nopporna runtom kanten. Hur gjorde krukamakaren dem? Satte flödiga punkter och lade sig sedan tillrätta på rygg, för att roat åse hur dropparna stelnade, medan skålen hölls högt av hans hand?
Bara en krukmakare, med gott om tid eller gesäller till hands, skulle ha råd med det.

Eftersom tråden blivit lång, så repeterar vi en av Rosas bilder för den goda lersakens skull.

[Kaptenen]

Jag håller med Dig om att tekannorna är naivt målade, men det är ju i sig inget argument för 1840-talets England eller att skålen är svensk. Mönstret är avancerat så tillvida att det tar lång tid att rista och fylla i det och det avser också dropparna.

Jag har just läst Forsbys uppsats Om Keramik och krukmakare i Ängelholm i Skånes Hembygdsförbund årsbok 1956. Där hon konstaterar att det var ett uppsving under 1830-40-talet, som bröts ca 1860 då dekorerna blev synnerligen enkla och samtidigt sjunker också antalet sysselsatta inom näringen.

Denna nedgång för krukmakarna borde ha börjat långt tidigare i England eftersom industrialiseringen hade pågått i drygt hundra år. Läget för de engelska krukmakarna 1840, borde rimligen vara lika dåligt eller sämre än vad det var för Ängelholms, med få gesäller och lärpojkar och med en mördande konkurrens från finfajanstillverkarna.