Allmänt meddelande

Collapse
No announcement yet.

Inte FB Stenbäck

Collapse
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Show
Clear All
new posts

  • #46
    Vi får inte glömma bort i sammanhanget, att i näringsfrihetsförordningen från 1846 fick alla typer av hantverkare rätt att slå sig ner på landsbygden och där utöva sitt yrke.
    Skråväsendet var i ett slag borta, även om man envist försökte upprätthålla den lokalt i ett par decennier på olika håll i landet.
    Likväl - det var fritt fram att skapa som man ville ha det, konstnärligt eller eller ej - bara det var dekorativt och användbart.

    Forsbys uppsats har jag inte läst, men intill dess att jag gör det, tar jag den som just för vad den är - en uppsats av enskild person, och förlitar mig mer på det antal kakelugnsmakare man kan jämföra med i Ellen Raphaels uppteckningar och vad släktforskarförbundets cd-skivor kan visa fram.

    Att ingen krukmakare under större delen av 1800-talet signerade sina alster, till skillnad från framstående och erkända sådana under 16- och 1700talen, kan säkerligen skyllas på Jantelagen. Den fanns även då.
    Senare blev yrkesstoltheten och självständigheten starkare, och Polsson kan vittna om att flera skåningar blev först med att återigen signera och sedan stämpla sina verk för att därmed säga "Detta har jag gjort".

    Nu kom jag ifrån Rosas anonyma skål, men den sätts i tidsammanhanget tidigare än där Du vill sätta den, oavsett var vi hamnar i geografin, Kaptenen.
    Last edited by Gideon; 2010-01-26, 03:54.

    Comment


    • #47
      Nu byter vi föremål ett tag, tekanneskålen får ligga till sig.

      I en annan tråd presenteras en sejdel från Stockholmsutställningen 1909. Lite Stenbäcksaktig, men .......
      http://precisensan.com/antikforum/sh...ad.php?t=20601

      För att tråden om utställningen 1909 inte bara ska handla om denna sejdel fortsätter vi artbestämningen här. "Vi och vi" förresten, det är ju förmätet att säga, det är ju herrarna Polsson och Gideon som brukar dra det tunga lasset. Men skicka iväg mig till ett arkiv så kan jag göra lite grovjobb, bara jag vet vilket bergrum jag ska bege mig till
      Bifogade filer

      Comment


      • #48
        Ett bergrum, ett hundratal meter ner, eller enkel läsesal där tungt lastad bibliotekarie frambär till Ditt bord det Du beställt och lättad lägger ner en hel del kilo dokument frarmför Dig, får Du säkert uppleva.
        Börja med att prata med folket här:

        KB:s arkiv på Linnégatan har säkert digert material, likaså Riksarkivet - när det gäller korrespondens och personarkiv.
        Men skattsökarkartan får Du från början i SSM:s faktarum.

        God jakt!
        Last edited by Gideon; 2010-02-01, 19:26.

        Comment


        • #49
          Tack! Mot bergrummet!!!

          Polsson, jag återkommer med svar på dina kommentarer i den andra tråden för och emot Stenbäcks-teorin, utifrån vad jag kan se och känna när jag jämför med mina andra objekt i samlingen (2 stycken är väl början på en samling?)

          Comment


          • #50
            Kör samma visa här då också, eftersom det andra blev en utställningstråd.

            Jag är inte säker på att det bara är de utställande företagen som får göra souvenirerna. Jag kan t.o.m. tänka mig att något annat företag fick göra föremål "i Stenbergs art". Det var inte så noga med mönsterskyddet då. Och det är väl likadant nu? Vimlar det inte av Disneyfigurer på allsköns föremål utanför Disneyland? Av skilda härkomster... Ju närmare entrén desto större kontroll. Men närmare turisthotellen kommer de ljusskygga fram.

            Comment


            • #51
              För att förtydliga för nytillkomna tittare så kan ni läsa Polssons inlägg om sejdeln i tråden om Stockholmsutställningen 1909
              http://precisensan.com/antikforum/sh...05&postcount=5

              En något kortare version av inlägget:
              "Det som inte talar för FBS är följande:
              1) Hans sgraffitodekor var som regel mer yta än längd, mer fylld än streck( se dekor filebunka)
              2) Inslaget av svart (manganoxid) var också mer "fylld". (se gröna Vallmovas)
              3) Handstilen på sejdeln stämmer inte överens med FBS stil på annat gods (se Filebunka) eller på brev eller annan text i gesellboksintyg.
              4) Stenbäck hade redan en stiliserad fågel vilken användes på olika alster.

              Vad som talar för FBS är följande:
              1) Det dyker ständigt upp nya modeller, ibland helt olikt de tidigare (se prylsnubbens)
              2) Sejdeln är grön och undersidan väldigt Stenbäcklik.

              Text nedan från Konstindustriutställningen i Stockholm 1909 "Keramik, glas och stenindustri" av Gustaf Upmark:
              "Hit hörde F.B Stenbäck............, vidare Josefine Björnberg, Kvarnbacken, Stora Mellby, som delvis arbetat efter Föreningen för svensk hemslöjd modeller, .........................m.fl. ......Uppsala-Ekeby kakelfabriks A.-B. och A.-B. S:t Eriks lervarufabrik, i Uppsala, båda med vaser o.d i lergods med målad dels sgrafferad dekoration i enkla mönster."
              Kan någon av ovanskrivna passa in på sejdeln? Vem är m.fl?" slut på citatet från Polsson

              Nu har jag bläddrat igenom Stenbäckstråden
              http://precisensan.com/antikforum/sh...ad.php?t=16062 för att se om det finns fler gemensamma drag. Om man tittar på hänklarna/öronen på de kannor och muggar som visas så finns ingen likhet. Däremot en viss likhet med denna oidentifierad kanna:http://precisensan.com/antikforum/sh...0&postcount=73

              Jag har inte sett några ytterligare gemensamma drag vid genombläddringen. När det gäller undersidan så är 1909-sejdeln brun, lite åt mullvadshållet medan Stenbäcks alster oftast är tegelfärgade på de oglaserade partierna.

              En likhet har jag hittat jämfört med de två vaser jag har: Färgen på insidans glasyr är väldigt lik den här vasen, men den glasyren var nog rätt vanlig. (Min andra Stenbäckare är oglaserad inuti så jag har inte så mycket att jämföra med)
              http://precisensan.com/antikforum/sh...3&postcount=94

              Summa sumarum känns den inte som Stenbäck. Vi får se vad ytterligare efterforskningar kan leda till.
              Last edited by Rosa; 2010-02-02, 22:42.

              Comment


              • #52
                Ursprungligen postat av Rosa Visa inlägg
                Nu byter vi föremål ett tag, tekanneskålen får ligga till sig.

                I en annan tråd presenteras en sejdel från Stockholmsutställningen 1909. Lite Stenbäcksaktig, men .......


                För att tråden om utställningen 1909 inte bara ska handla om denna sejdel fortsätter vi artbestämningen här. "Vi och vi" förresten, det är ju förmätet att säga, det är ju herrarna Polsson och Gideon som brukar dra det tunga lasset. Men skicka iväg mig till ett arkiv så kan jag göra lite grovjobb, bara jag vet vilket bergrum jag ska bege mig till
                Kolla denna undersida av ett Stenbäcksföremål och jämför de tre märkena.
                Visst ser det ganska lika ut.......
                Bifogade filer

                Comment


                • #53
                  Jo det håller jag med om, men jag är ändå skeptisk.

                  Comment


                  • #54
                    Jag är ändå fortfarande lite hoppfullt skeptisk.......

                    Comment


                    • #55
                      Ursprungligen postat av prylsnubben Visa inlägg
                      Kolla denna undersida av ett Stenbäcksföremål och jämför de tre märkena.
                      Visst ser det ganska lika ut.......
                      Sådana märken efter tre-fötter eller vad man nu använde som "underlägg" för att lergodset inte skulle brännas vid underlaget vid bränning, kan man hitta på många andra krukmakares gods.
                      p-son

                      Comment


                      • #56
                        Ursprungligen postat av Polsson Visa inlägg
                        Sådana märken efter tre-fötter eller vad man nu använde som "underlägg" för att lergodset inte skulle brännas vid underlaget vid bränning, kan man hitta på många andra krukmakares gods.
                        Ja vet, ja vet......

                        Comment


                        • #57
                          Hej!
                          Eftersom jag som så många andra tänker på PES när jag är ute, kunde jag inte låta bli att köpa dessa två på en loppis. Båda två är djupstämplade 101.
                          Jag hat letat febrilt efter tillstymmelse till annan stämpling, men inte en endaste liten bokstav har jag lyckats hitta. Som tidigare sagts, så fanns det flera som använde den gröna glasyren. Vad tror ni om dessa?

                          Mvh Simco
                          Bifogade filer

                          Comment


                          • #58
                            Djupstämpeln och nummerserien känns UE tycker jag. Se min vas av Ingrid Atterberg med nr 104. Men Dina känns betydligt äldre och iövrigt, alltså frånsett stämpeln och nummerserien finns inga vidare likheter.
                            Bifogade filer

                            Comment


                            • #59
                              Y S T A D.
                              Mer om detta kan Polsson berätta.

                              Comment


                              • #60
                                Ursprungligen postat av Gideon Visa inlägg
                                Y S T A D.
                                Mer om detta kan Polsson berätta.
                                Jag tror att du är bättre skickad, Gideon, för jag har inte mycket mer att komma med än nedanstående länk.


                                p-son

                                Comment

                                Working...
                                X