Pressglas m. puntel.

[Rosa]

Vet inte, Äjth, kanske det retts ut någonstans. Jag har kikat lite i min glaslitteratur (som inte är särskilt heltäckande) men inte hittat någon ledtråd.

[Banden]

Svar på #240

Hei

Litt mer info og fundering på punsjglassene mine i innlegg #240

Det kan være disse fra Hadeland/Høvik priscourant fra 1883;



Banden

[Skogsmänniskan]

Hei

Litt mer info og fundering på punsjglassene mine i innlegg #240

Det kan være disse fra Hadeland/Høvik priscourant fra 1883;
[ATTACH]116846[/ATTACH][ATTACH]116847[/ATTACH]


Banden

Mitt gamla supglas ser ut att vara detsamma som ditt, det du kallar punsjglass. Detta är 6,6 cm högt och 5,2 cm i diameter. Glaset är svagt lilatonat. Vad tror du Banden?

[Banden]

Det ser veldig likt ut, men mitt er ca. 6,7cm høyt (som er omtrent det samme), men ca.5,7cm i diameter, så 0,5cm bredere. Diameter på foten er 3,9cm, din ser smalere ut?

Mitt er i klart glass uten noen farge.

Banden

[Skogsmänniskan]

Hej igen Banden!

Foten på mitt glas är 3,7 cm i diameter, men då ska jag vara ärlig och erkänna att jag låtit slipa bort en liten kantnagg. Tyckte det var värt det eftersom det tillhört min morfar och är mig kärt.

Kan det vara så att den lila tonen i mitt glas är en missfärgning? Har hört att gammalt pressglas kan ändra färg på grund av orenheter i glasmassan.

[Hirvi]

Litet trevlig pressglas!

Glaset ändrar inte färgton med åren.

Förr i tiden var det vanligt att glassattserna var starkt förorenade och då tillsatte dom avfärgningsmedel (oxidationsmedel,) tillsatte dom för mycket av detta för att det var starkt förorenat blev det violettfärgad ton på glaset,
det nämdes som (överfärgat glas).
Hirvi

[Banden]

Det er du som er mesteren Hirvi, men som kjemiker høres det merkelig ut å skulle oksidere noe i smelten som hovedsakelig mestår av oksider.

Forklaringen jeg har lest, og som jeg mener stemmer best kjemisk, er at glass forurenset med jern har en grønntone, derfor tilsetter man lilla (manganfarget) manganoksid. Grønn og lilla er komplimentærfarger og blandet riktig skal dette gi klart glass. Tilsetter man for mye har man overfarget med lilla og denne fargen blir dominerende.

Hadde man oksidert grønne jernsalter (hovedsakelig Fe2+) ender man opp med treverdige jernsalter (Fe3+) som er rustfarget noe man ikke ønsker.

Banden

[Banden]

...den som googler skal få svar, ser ut som vi begge hadde rett

-----
Mangan(IV)oksidet brukes til mange formål. Allerede antikkens egyptere og romere brukte sannsynligvis mangan(IV)oksid til avfarging av glass. Bruken kommer av at når små mengder mangan(IV)oksid tilsettes glassmelten, oksiderer det sterkt grønnfargede jern(II)silikat til svakt gulfarget jern(III)silikat. Den svake gulfargen blir opphevet komplementært av mangansilikatets fiolette farge slik at glassmelten blir fullstendig fargeløs. På grunn av denne anvendelse har mangan(IV)oksid blitt kalt «glassmakersåpe».
-----

Ble veldig off topic dette, menmen...

Banden

[Hirvi]

Ja vi menar nog det samma Banden, jag är dålig på det kemiska området,
inte riktigt min sida om bordet.

Hittade lite text här om avfärgning av glasmassa.
Hirvi

[Skogsmänniskan]

Det är tur att du finns, Hirvi, och delar med dig och rättar en okunnig/felinformerad!

Jag har en liten samling gamla supglas. Har jag fel också i att de stöptes i alrotsformar?

Här är ett glas till i lilatonat glas. Dessutom med "smuts" som ligger inbäddat i glaset, ser nästan ut som hårstrån. Lite lutande är det också. Men fint ändå på något sätt.

[Äjth]

Ja de där sotslingorna i glaset är väldigt fint. Har oxå ett glas som detta.

[Hirvi]

Ja rökslingorna kan ju var vackra att titta på, det var lättare att få sådana i äldre glasugnar, under foten har järnrester från punteln blivit kvar.

Stöpta i alrot har jag aldrig hört, då skulle formarna brinna upp, ditt glas du visar
ser ut att vara pressat i järnform, men många andra formar som man snurrblåste i och hanverktyg för att forma glas så var al ett vanligt trädslag, även bok och äppelträd.
Hirvi

[karve]

Tor pappan går på viagra.

Hei Sladden

Gammelt innlegg fra deg, men fant en slik her i Norge...... Vet du hvem som har produsert denne ?. Jeg mener selv at det er EDA ca 1900. Kan det stemme ? Og hvor lenge ble den evt. produsert ?

Takker for svar....

[Sladden]

Hei Sladden

Gammelt innlegg fra deg, men fant en slik her i Norge...... Vet du hvem som har produsert denne ?. Jeg mener selv at det er EDA ca 1900. Kan det stemme ? Og hvor lenge ble den evt. produsert ?

Takker for svar....

Jag har sett den i en Tysk priskurant från 1880-talet. Bruk har jag glömt, hittar inte heller kuranten. För mycket prylar.......

[prylsnubben]

Ovanlig ljusstake?

Ja, om den är ovanlig vet jag inte, men någon liknande har jag inte hittat på PES i varje fall.