Jag hörde talas om ditt glas från en gemensam bekant. Beskrivningen var att det rörde sig om ett tunnformat glas, så tycker jag inte är fallet. Jag tror heller inte det rör sig om den typen av fastblåsta glas med refflad nederdel som är relativt vanligt förekommande.
Jag är mer inne på teorin att det rör sig om ett glas med opticblåsning, med gondolformad cuppa.
Elisa Stenberg talar om glas som är blåsta i optic, en företeelse som hon placerar till glas från 1880- och 1890-tal. Elisa Stenberg, Svenskt adertonhundratalsglas, sid 79
Nej, den är inte optikblåst. Snarare är det som att formen den är blåst i är sliten så att refflorna har blivit utslätade. Det är tjockare glas i refflorna.
Ju mer man tänker, desto mer inser man att det inte finns något enkelt svar./ Nalle Puh
Bygger på denna tråd med ytterligare några snapsar! Det sista har samma höjd som ett snapsglas på fot men är så grovt och kantigt, måste väl använts till annat än att dricka ur. Samtliga har knäckar i botten utom det sista som är planslipat.
Bifogade filer
Syn, intryck och kunskap ökar när man saktar ner ...
Jaha då är väl Gehlin en duktig formgivare. Hade inte en aning om vem som gjort det. För min del blev glaset inte bättre för att Gehlin gjort det men om man skulle sälja det så kan man ju påpeka och på det viset kan det ju bli bättre.
Äjth du skall inte snöa in på när glaset är gjort, förmodligen runt 1900, vi säger som så att det är tillräckligt bra, tilltalande med denna slipning på foten, var nog droppen som gjorde det till något extra för min del.
Får ta en gammal goding!
Comment