Tweet
Om hur Orreforsgraalen föddes 1916.
Knut Bergqvist var inte trakterad av att helt enkelt lägga klarglas över ett färdigt mönster i etsat överfång. Han ville mera - och tekniken med att fånga an klarglas över ett litet graalämne och blåsa upp det till "den heta teknikens mästerverk" - det kallade Ahlin till att börja med för trollglas, innan han fann namnet graal!
KB har berättat så här: "Disponent Ahlin hade gjort sig en särskild pall för att kunna sitta bredvid mig och studera. Vid ett tillfälle sa han: Kan vi inte få bort den där skarpa reliefen på galléglasen på något sätt?" (Min anm: På Orrefors kallade man de etsade överfångsglasen för galléglas. Man hade försökt på olika sätt: att slipa ner kanterna, att syrabehandla glaset, att värma upp glaset och häfta an vid puntel och värma in så att kanterna smälte bort. Men det gav ändå inte det resultat, som man egentligen ville komma fram till.)
”Då föreslog Ahlin, att när jag hade pjäsen uppvärmd på punteln skulle jag doppa ned den i degeln och få glas över. Jag påpekade att då tränger glasmassan inuti, så att det ej går att utföra. Därför frågade jag i stället om jag fick pröva en idé jag hade med att göra ämne och etsa och sedan värma upp dem och fånga an över desamma. Det kunde han dock ej fatta vad jag menade med att göra ämne. För att demonstrera min idé bad jag om en färdig vas som vi hade framför oss där vi stod i målarverkstaden. Han plockade på mig flera stycken vaser, men jag valde då de tre minsta, som jag värmde upp och häftade an i mynningen på pipnaveln. Sedan skar jag av den på mitten och fångade an över. En av dem står nu på museet i Växjö; den första av dem jag gjorde är det.”
Den vasen är nu återförd till Orrefors Glasbruks utställningshall. Enligt Agnes Hellner fick Simon Gate Graal nr 2 att visa upp i Stockholm. Graal nr 3 behöll KB själv och om dess öde kan man läsa här: http://www.fotosidan.se/blogs/graal-...ate=2008-01-01
Knut Bergqvist var inte trakterad av att helt enkelt lägga klarglas över ett färdigt mönster i etsat överfång. Han ville mera - och tekniken med att fånga an klarglas över ett litet graalämne och blåsa upp det till "den heta teknikens mästerverk" - det kallade Ahlin till att börja med för trollglas, innan han fann namnet graal!
KB har berättat så här: "Disponent Ahlin hade gjort sig en särskild pall för att kunna sitta bredvid mig och studera. Vid ett tillfälle sa han: Kan vi inte få bort den där skarpa reliefen på galléglasen på något sätt?" (Min anm: På Orrefors kallade man de etsade överfångsglasen för galléglas. Man hade försökt på olika sätt: att slipa ner kanterna, att syrabehandla glaset, att värma upp glaset och häfta an vid puntel och värma in så att kanterna smälte bort. Men det gav ändå inte det resultat, som man egentligen ville komma fram till.)
”Då föreslog Ahlin, att när jag hade pjäsen uppvärmd på punteln skulle jag doppa ned den i degeln och få glas över. Jag påpekade att då tränger glasmassan inuti, så att det ej går att utföra. Därför frågade jag i stället om jag fick pröva en idé jag hade med att göra ämne och etsa och sedan värma upp dem och fånga an över desamma. Det kunde han dock ej fatta vad jag menade med att göra ämne. För att demonstrera min idé bad jag om en färdig vas som vi hade framför oss där vi stod i målarverkstaden. Han plockade på mig flera stycken vaser, men jag valde då de tre minsta, som jag värmde upp och häftade an i mynningen på pipnaveln. Sedan skar jag av den på mitten och fångade an över. En av dem står nu på museet i Växjö; den första av dem jag gjorde är det.”
Den vasen är nu återförd till Orrefors Glasbruks utställningshall. Enligt Agnes Hellner fick Simon Gate Graal nr 2 att visa upp i Stockholm. Graal nr 3 behöll KB själv och om dess öde kan man läsa här: http://www.fotosidan.se/blogs/graal-...ate=2008-01-01
Comment