Järnbrist.

[Björn L]

Några till.. (de är mycket större i verkligheten än vad bilden ger sken av)

[LasseC]

Sen sista var mycket speciell., men mycket talande. Det finns mycket vackra gravvårdar på våra kyrkogårdar. Jag tänker på de smidda med löv. Men är detr mest i Dalarna de finns.
mvh DG

[Tingeling]

Plockade fram " Svenska Järnstämplar" och hittade en stämpel som liknande din Hector, sammanskrivet HR

Snarkil Silleruds socken Värmlands län
1830 var stämpeln fastställd för stångjärn iallafall.

[Tingeling]

FBQ, passade på att titta efter ditt ö och det endamed en krona över och i cirkel var från Öfverum Lofta socken Kalmars län 1857 för järnmanufactur.

Tror att årtalen inte är precisa och att bruken kan ha använt märkningarna innan det registrerades.

[LasseC]

OK Tingeling Den hade jag missat. Fast de är väldigt snarlika
Snarkil har en punkt över ena "benet" i H ser jag. Men att härleda HR till snarkil är lite långsökt tycker jag, likaså deras stämpel för järnmanufaktur CTU
Men det kan ju ibland hänföras till en ägare eller en grupp. Men det är intressant med dessa järnstämplar. Jag skall till Jernkontoret bl.a. för att kolla några stämplar.
mvh DG

[Hektor]

Jag tackar! Just att mitt järns stämpel skulle begynna först 1865 kändes inte riktigt rätt för mig. Nu kan det vara nere omkring 1840 och då börjardet likna något som känns bra.
UlfE:s "järnbitar" tillhör den andra hälften av 1800-talet en viss skillnad enl. mitt tycke.

[Hektor]

Städet var ett som varit med lite, Mumsigt.

[Ulferic]

Det bruk som ligger mig varmt om hjärtat är naturligtvis Forsviks Bruk där jag jobbade några år på 60-talet. Är då extra kul att försöka hitta grejor med brukets namn. Ett enkelt sätt att ungefär tidsbestämma pannor och laggar är att titta på handtaget. Före järnspisens intåg i matlagningens ädla konst var skaftet/handtaget rakt. När spisen kom fick handtaget den böj som syns på den övre av bildens pannor. Varför är säkert inte svårt att lista ut. Grovt sett kan man påstå att de raka är före 1800-talets bortre ända. Vädret soligt men kallt. Skall idag placera ut gjutjärnsurnor och annat i trädgården och plantera lite blomster när tempen är stigande.

[FBQ]

Att min stekpanna var från efter 1857 hade jag nog räknat med. Den har klackar och rester efter 3 små fötter, men dessa är mycket väl bortslipade - troligen redan på järnbruket. Kanske gjöts pannorna för såväl järnspis som öppen eld i samma form - för att sedan modifieras efter beställarnas önskemål?

Annars någon som känner igen den här stämpeln från min plättlagg? Det ser ut som BMW, men jag är inte helt säker - den är inte så helt tydlig.

[Hektor]

BMW har jag inte sett tidigare i detta sammanhanget.

Här har vi en Gamling. Fråga min inte vilket som är ovansidan för den är lika platt på vilken som.
Detta är en sådan plåt som mumsig stenkaka bakades på så egentligen är det en nymodighet. Men säg vad som inte har varit nymodigheter?

[Ulferic]

Sökte i järnboken men BMW eller vad det står hittade jag inte.
Spär på tråden med lite trefötter. Två stycken från Forsvik och
en från Bruzaholm BZH. Den största rymmer 18 kannor så det är
en riktig bamsing.

[Hektor]

Aderton kannor är inte dåligt, det är ju nästan att den kommer upp i en Kannap.

[LasseC]

Den här skulle kunnat ligga under någon annan rubrik. Men Ni kan väl gissa på den. Den är inte hel utan det saknas ett stycke som suttit i den smala ändan.
Ganska tung massivt järn med ett hål i. Hittade den i Småland i påskhelgen. Den är förmodligen från 20-30-talet.
DG

[Hektor]

Vi drar till med ett "drag" för toalett med "upphöjd" vattenbehållare, brukar var av porslin på finare tegelbruk men...

[LasseC]

Nej Du. Jag har inte vägt den men ca 2 kg gissar jag. Lite väl tungt för ett drag. Då spolar det nog jämt. Det finns en som skriver här som bör veta vad det är