Skultuna

[Anna-Carin]

FBQ,
Skriv volym och diameter på dina kärl så kollar jag! Spilkummar och bulkrukor har volymen angiven i båda katalogerna, liksom olika te- och kaffekannor. Mjölkflaskor, mjölkbunkar, handfat m.m. har däremot inga storleksangivelser; Skultuna sålde dem efter metallvikten.

Att rulla nitar av mässingsplåt låter besvärligt; kan det vara så att ojämnheterna beror på att det är en manuellt avknipsad massiv mässingstråd? Det borde ge en knöligare nit jämfört med en som är maskinkapad och maskinformad (även om det är samma trådkvalitet).

[FBQ]

Hmm, hade inte tänkt på att mässingsnitar skulle kunna göra annorlunda än kopparnitar. På vissa av mina syns dock delvis skarvar på huvudet påminnande om den klassiska "snigeln" på kopparnitar, så de måste ha gjorts av en plåt som rullats på något sätt.

Mätte de tre mindre spilkumarna. De har en diameter av 13 cm. Rymden är omkring 4 dl. En av dem har svarvspår liknade den. Den har dock en S:B-stämpel. Uppenbarligen har man brukats den stämpeln åtminstone senast på 1850-talet.

Har även en större, vet inte om jag skall blanda in den. Mycket lik Skultunas men helt omärkt. Rymmer ca 1,2 lite och 17 cm i diameter.

Mätte dock även mjölkbunken med raka kanter. Den är ca 28 cm i diameter och rymmer drygt 4,5 liter. Får ta krukan när jag kommer tillbaka.

[Anna-Carin]

FBQ,
När jag häller i 3/8 kanna (9,5 dl) slutar det ca 1 cm från kanten på min spilkum (den rymmer knappt 12 dl upp till kanten), så Skultuna verkar ha räknat med att det ska vara lite marginal ovanpå den angivna volymen. (Den har diameter 17,5 cm och motsvarar alltså din omärkta.)

Om dina tre små har ca 4 dl volym upp till kanten så är de mindre än den minsta i katalogen från ca 1830 (4,9 dl), så de har nog volymen 4/32 (=1/8) kanna. Alltså ca 3,3 dl, med sådär en kvartstums marginal upp till kanten. I katalogen från ca 1860 är den storleken nr 5 räknat från den största, vilket stämmer med din märkning. Den katalogen anger dock storleken på spilkummarna i ordning från mindre till större (den äldre katalogen gick från större till mindre). Därför kan det tänkas att samma storlek skulle heta nr 2 om den var tillverkad senare. Vad jag kan se går uppräkningarna i katalogen ca 1830 alltid från störst till minst; i katalogen ca 1860 ofta från minst till störst (och där finns exempel både på att numren stiger med storleken, och det omvända; kanske höll man på att byta numreringsprincip?).

Helt apropå, här är en spilkum jag råkade se på Tradera nu, i samma storlek som min. Förtenningen är nästan helt bortnött, så svarvspåren på insidan syns mycket tydligt. Den har S:B-stämpel, som din. Niten saknas.





Mjölkbunkarnas storlekar står inte i katalogen ca 1830, och bara delvis i katalogen ca 1860:
"1/4 k:a, 3/8, 1/2, 5/8, 1, och öfrige"; din är uppenbarligen en av de "öfrige". Drygt 4,5 liter är visserligen exakt 1,75 kanna, men om vi utgår från att det ska vara marginal till kanten även här så rymmer den 1½ kanna när det är 1 cm kvar till kanten.

[FBQ]

Ja, jag fyllde ända upp, även om jag antog att det skulle vara marginal men hade svårt att veta hur mycket.

Det skulle vara intressant att veta om det finns andra numreringar på spillkumarna. Jag har tre i din mindre stoleken, alla är märkta med en 5:a. En är märkt med rektangulär stämpel med Skultuna, två med S:B- stämplar (de är inte identiska, en är lite mindre än den andra). Jag har en till som jag tror att jag lagt undan, den var ganska bucklig. Jag skall se om jag kan hitta var kan jag lagt den när jag får tid.

Jag ser det som en möjlighet att man infört ett nummersystem för storlekarna som man sedan hållt fast vid oavaett hur de redovisats i priskuranten. Vissa verkar ju dock sakna nummer, de skulle ju kunna vara de äldsta. Men det skulle nog i så fall behövas fler jämföreseexemplar. Jag vet också att jag sett modernt tillverkade spillkummar från Skultuna. Har för mig att de också saknade nummer, så verkligheten kan ju alltid vara mer komplex.

[Anna-Carin]

Troliga storlekar och nummer på Skultunas spilkummar

FBQ,
Det var utmärkt att du mätte upp till kanten, då vet vi att Skultuna konsekvent gav ca 1 cm skvalpmån utöver den angivna volymen.

Jag har använt spilkummarna i den här tråden tillsammans med några som Digitalt Museum hade bild på (jag sökte på "skål mässing skultuna"), och sammanställt en tabell över troliga storlekar och nummer:

?	?	3/4 (19,5 dl)	-	X (1?)	-
170-172	72-76	3/8 (9,5 dl)	X (1)	-	SKULTUNA (i fördjupning) Smålands museum, 66506 "SKULTUNA" (ingen bild) 1 Upplandsmuseet, 376 SKULTUNA (kursivt i fördjupning) 1 Anna-Carin
154	65	9/32 (7,2 dl)	-	X (2?)	SKULTUNA (i fördjupning) Smålands museum, 66505
145-150	60	1/4 (6,5 dl)	X (2?)	X (3?)	S:B (i fördjupning) 3 Smålands museum, 66720 S:B (i fördjupning) Västmanlands läns museum, 28604
135	60	3/16=6/32 (4,9 dl)	X (3?)	X (4?)	SKULTUNA (i fördjupning) simco, stämpelbilder
130	?	4/32 (3,3 dl)	-	X (5)	S:B (i fördjupning) 5 FBQ
110	50	3/32 (2,4 dl)	-	X (6)	S:B (i fördjupning) 6 Västmanlands läns museum, 12291
80	38	troligen 1/32 (0,8 dl)	-	X (barnleksak)	S:B (i fördjupning) Smålands museum, 66601

Nu är det förstås bara dina spilkummar och min som vi har en uppmätt volym på; för övriga exemplar har jag matchat siffermärkningen mot den volym som kommer på den platsen i priskuranten, och intrapolerat/extrapolerat volymen utifrån diameter och höjd för att kontrollera att det är rimligt. Glasklart, hoppas jag!

Alla exemplar med nummerstämpling i tabellen verkar matcha katalogen ca 1860, utom de som har nr 1 - de matchar istället katalogen ca 1830. Det är lite konstigt! Jag kan tänka mig att det är så, att inte så långt efter att katalogen ca 1830 kom ersatte Skultuna de "gamla" nr 2 och 3 med den "nya" serien 2-6, medan de behöll volymen på nr 1 som den var. Nr 1 fick större volym långt senare, nära inpå att katalogen ca 1860 kom.

Är det någon mer här som har spilkummar, tro?

[FBQ]

Jag kanske var otydlig, av 5:an har jag tre, har inte hunnit leta efter den andra jag har ännu. Både S:B och Skultuna i fördjupning. Tycker den ena med S:B och den med Skultuna ser lite yngre ut om jag tittar på nitarna.

Det återstår att se om det finns flera nummersystem, men jag kan tänka mig att det bara finns ett, infört mellan katalogerna. Den största kan ju då ha fått numret 1/2, särskilt om den tillkom senare. Men, antar att vi skulle behöva fler för att vara säkra.

Här finns en auktion med nummer 1, 2, 3, 5 och 6 samt två utan siffra https://auctionet.com/en/721687-skul...tskalar/images Tyvärr finns inga storlekar angivna.

Här finns en auktion på tradera, två med Skultuna i fördjupning, inget nummer alls https://www.tradera.com/item/202503/...1800-tal-2-st-. Här är en annan, en nummer 3 och en annan enbart märkt med Skultuna i fördjupning.http://online.auktionsverket.se/1205...skultuna-bruk/

[Anna-Carin]

Jag kanske var otydlig, av 5:an har jag tre, har inte hunnit leta efter den andra jag har ännu. Både S:B och Skultuna i fördjupning. Tycker den ena med S:B och den med Skultuna ser lite yngre ut om jag tittar på nitarna.

Det återstår att se om det finns flera nummersystem, men jag kan tänka mig att det bara finns ett, infört mellan katalogerna. Den största kan ju då ha fått numret 1/2, särskilt om den tillkom senare. Men, antar att vi skulle behöva fler för att vara säkra.

[...]

Nejdå, det var jag som var otydlig och bara tog med den av dina femmor som jag hittade bild på. Intressanta auktionslänkar du hittade! Det måtte vara en komplett storleksserie där, från 1-6 (även om fyran saknar nummer) och så leksaken. Det verkar som att alla kända spilkummar har stämplar i fördjupning. Jag har f.ö. börjat lägga märke till att S:B har kolonet olika högt placerat i olika stämplar, men det är nog inte heller till någon hjälp - det känns som att plåtverkstan på Skultuna har bytt ut stämpel för stämpel allt eftersom de slitits ut, och inte gjort något systematiskt utbyte förrän långt fram i tiden.

Jag tror du har rätt i att det bara fanns ett enda nummersystem, som infördes mellan katalogerna. I så fall är de som saknar nummer rimligen äldre (förutom leksaksvarianten, som finns i den senare katalogen men inte verkar ingå i den numrerade serien). Och jag undrar om den senare katalogens 3/4 kanna kan vara ett feltryck för 3/8 kanna. Det verkar ju lite märkligt annars, att ha flera storlekar med 1,6 dl skillnad, och sen ett jättehopp på 12 dl till den största storleken! Om så stora spilkummar verkligen gjordes, så borde de ju dyka upp någonstans; istället ser vi flera som är stämplade "1" i storleken som rymmer 3/8 kanna.

Så tänkte jag jämföra med den nyare katalogen online (http://libris.kb.se/bib/13518411, "1878?") för att se vilka storlekar som angavs där, men fann att den inte innehåller några spilkummar alls!

En snabb genombläddring visade att bakelsesporrar, klädhängare (som Lars H:s med skarpstämplat SB), stekpannor, kakformar, trattar, kokkärl (med och utan fläns), mjölkbunkar, rivjärn, spilkummar, skålar, durkslag, mjölksilar och skopor försvunnit ur sortimentet före "1878" års katalog.

Däremot fanns olika slags kaffe- och tekannor kvar i katalogen "1878", liksom t.ex. bulkrukor och flaskor, kittlar, syltkittlar, handfat, nattkärl och viktskålar.

Jag tror att Skultuna behövde skära ner på sortimentet pga konkurrens. 1871 nämns att på lantbruksmötet har herr F.W. Kockum på Kallinge bruk ställt ut "150 st. förtennta och emaljerade mejerikärl af hel uppdrifwen och falsad stål- och jernplåt samt cirka 250 st. förtennta och emaljerade kok- och bewaringskärl af lika beskaffad stålplåt."
(Karlshamns Allehanda 1871-08-12)

Sent omsider har jag slagit upp spilkummar i Erixsons "Mässing". Han skriver att de är geografiskt begränsade till Västmanland och södra Dalarna, och att "Tillverkningen uppgick år 1865 till 2,072 stycken. Före 1800-talets mitt omnämnas de icke. Det gäller sålunda en masstillverkning, vilket förklarar att denna föremålsgrupp så hastigt vann en allmän utbredning inom de nyss angivna bygderna." Massproduktion alltså, och de nämns inte före 1800-talets mitt - för mig låter det som att de introducerades för att man hade infört trycksvarvningstekniken och insåg att det här var en lättsåld produkt som var snabb och enkel att tillverka.

[FBQ]

Intressant. Jag tycker ju att det är svårt att se någon tydlig tidsskillnad bland spillkummar med S:B och Skultunastämpel. Möjligen skulle det gå att upptäcka något om man började detaöjstudera de små variationerna.

Jag tycker det mesta pekar på att de utan numrering är äldst. Jag vill väl dock lämna öppet för att det kan ha tillverkats enstaka utan nummer senare. Kanske råkade stämpeln vara trasig eller verkmästaren som hade hand om nummerstämplingen var sjuk. Den verkar ju mest varit till för att enklare kunna identifiera storlekarna på skålarna i priskuranten, och i så fall har det ju inte gjort så mycket om en sädning saknat nummer. Men, det är ju svårt att veta hur vanligt det kan ha varit.

Också intressant med det Erixon skriver. Det är ju möjligt att han har fel och att han har missat omnämnanden av spillkummarna. Det passar ju dock som du säger väl in. I så fall måste ju dock den odaterade priskuranten som anges vara från omkring 1830 inte bara vara från omkring 1840 utan snarare 1850.

Trycksvarvarna måste ju ha varit en stor investering, och det måste ju ha varit viktigt att försöka utnyttja dem på bästa sätt genom storskalig produktion av de modeller som kunde produceras i dessa.

Intressant att spillkummarna inte finns med i 1878 års priskurant. Vi har ju Skultunastämpeln utan fördjupning omkring som jag pratat om förrut. Den finns ju uppenbart med kannrymd. Har ju inte sett den på några spillkummar. Frågan är om föremålen med den stämpeln kan jämföras med 1878 års katalog.

[FBQ]

Kanske ändå skall passa på att visa bild på den här (bredvid en av mina 5r). Helt omärkt. Den kan ju vara av annan tillverkning men mycket lik Skultunas och jag känner ju inte till att andra gjort dem, inte i Sverige alla fall. Den skulle ju kunna vara av äldre tillverkning men allt tyder ju på att stämplingen infördes vid Skultuna innan spillkummarna introducerades. Kan det vara så att stämplingen inte ansågs jätteviktig och att den emellanåt missades?

[FBQ]

Jag har nog bestämt mig för att försöka låna Erixons Skultunaböcker. I väntan på det - nu tittade jag i mässingsboken och såg där att Erixon har med en senare spillkum, märkt med kroma + Skultuna och litermärkning. Det verkar som Skultuna återupptagit tillverkningen. Jag har ju även sett sådana som varit sent 1900-tal.

Bilden upp och ned som vanligt...

Ja, sedan upptäckte jag när jag gjorde en sökning att bonnie visat en kanna med en av de här stämplarna jag är skeptisk till. http://precisensan.com/antikforum/sh...anna+st%E4mpel

Enligt Västmanlands läns museum som attribuerat den till Skultuna är den 1800-1830-tal. Tycker dock inte att kannan ser tillräckligt gammal ut, och den har ju dessutom underligheter som den konstiga stämpeln i mitten som inte finns på andra Skultunasaker. Jag tycker inte alls det här liknar Skultuna. Bonnies länk verkar inte gå till rätt föremål, kanske har den ändrats med åren, jag skall se om jag kan hitta det föremål som refereras till.

Såg att det verkar handla om två spottkoppar. De såg förvisso trovärdiga ut men helt övertygad känner jag mig inte.

[Anna-Carin]

Jag har nog bestämt mig för att försöka låna Erixons Skultunaböcker. I väntan på det - nu tittade jag i mässingsboken och såg där att Erixon har med en senare spillkum, märkt med krona + Skultuna och litermärkning. Det verkar som Skultuna återupptagit tillverkningen. Jag har ju även sett sådana som varit sent 1900-tal.

Bilden upp och ned som vanligt...

Ja, sedan upptäckte jag när jag gjorde en sökning att bonnie visat en kanna med en av de här stämplarna jag är skeptisk till. http://precisensan.com/antikforum/sh...anna+st%E4mpel

Enligt Västmanlands läns museum som attribuerat den till Skultuna är den 1800-1830-tal. Tycker dock inte att kannan ser tillräckligt gammal ut, och den har ju dessutom underligheter som den konstiga stämpeln i mitten som inte finns på andra Skultunasaker. Jag tycker inte alls det här liknar Skultuna. Bonnies länk verkar inte gå till rätt föremål, kanske har den ändrats med åren, jag skall se om jag kan hitta det föremål som refereras till.

Såg att det verkar handla om två spottkoppar. De såg förvisso trovärdiga ut men helt övertygad känner jag mig inte.

Det ska bli mycket intressant att höra vad du hittar i Erixons Skultunaböcker! Jag läste vidare om spilkummar, "skålar" (med öron) och bunkar i "Mässing", och det verkar som att tillverkningen har fortsatt även efter att de försvann ur katalogen, men förmodligen i liten skala för att fylla ströbeställningar som kom in. Tillverkningen från sent 1900-tal är kanske mer att se som turistkuriosa?

Om du plåtar med mobilen kan du testa att hålla andra långsidan upp jämfört med vad du är van vid, så kanske bilderna blir rättvända.

När jag såg den långa listan med stämpelbilder blev jag förvånad över Bonnies stämpel (kursivt S:B. i oval fördjupning), och den ovala skarpstämpeln före i listan, för de kändes så avvikande i stilen jämfört med de följande stämplarna. Jag tycker Bonnies stämplar är såpass arbetade och gamla i stilen att jag undrar om kannan kan vara stämplad på 1800-talet men av en annan tillverkare? En mortel på Tradera nyligen hade däremot en avvikande stämpling som skulle kunna vara gjord med en standarduppsättning bokstavsstämplar plus en klumpig krona, så jag undrar om det kan vara en anonym mortel som sen blivit "falskstämplad" när det var populärt att samla på Skultuna, i en tid när många inte hade sett bilder av stämplar utan bara textbeskrivningar typ "SB och krona". Jag har sett bild på en annan med liknande stämpling, men tre små kronor istället för en stor.



Jag har ett långt inlägg som jag skrivit på i några dagar, ska se till att posta det också snart.

[FBQ]

Svarar kort, får fortsätta senare. Jag tror också bonnies stämpel är gammal. Det jag övervägde ett tag var att man kommit över en gammal stämpel och slagit den på en gammal kanna ( med att den var nyare menade jag att den snarare känded mitten av 1800-talet än 1800-1830). Men efter att ha sett spottkopparna tror jag nog mest på att det är en ursprunglig stämpel. Ovala stämplar med skrivstil är ju vanliga som kopparslagarstämplar under 1800-talet. Jag letade efter någon kopparslagare som använt just stämpeln S. B. men öyckades inte hitta någon. Men då har jag inte så mycket litteratur.

[HgF]

Det ska bli mycket intressant att höra vad du hittar i Erixons Skultunaböcker! Jag läste vidare om spilkummar, "skålar" (med öron) och bunkar i "Mässing", och det verkar som att tillverkningen har fortsatt även efter att de försvann ur katalogen, men förmodligen i liten skala för att fylla ströbeställningar som kom in. Tillverkningen från sent 1900-tal är kanske mer att se som turistkuriosa?

Om du plåtar med mobilen kan du testa att hålla andra långsidan upp jämfört med vad du är van vid, så kanske bilderna blir rättvända.

När jag såg den långa listan med stämpelbilder blev jag förvånad över Bonnies stämpel (kursivt S:B. i oval fördjupning), och den ovala skarpstämpeln före i listan, för de kändes så avvikande i stilen jämfört med de följande stämplarna. Jag tycker Bonnies stämplar är såpass arbetade och gamla i stilen att jag undrar om kannan kan vara stämplad på 1800-talet men av en annan tillverkare? En mortel på Tradera nyligen hade däremot en avvikande stämpling som skulle kunna vara gjord med en standarduppsättning bokstavsstämplar plus en klumpig krona, så jag undrar om det kan vara en anonym mortel som sen blivit "falskstämplad" när det var populärt att samla på Skultuna, i en tid när många inte hade sett bilder av stämplar utan bara textbeskrivningar typ "SB och krona". Jag har sett bild på en annan med liknande stämpling, men tre små kronor istället för en stor.

[ATTACH]175135[/ATTACH]

Jag har ett långt inlägg som jag skrivit på i några dagar, ska se till att posta det också snart.

Du är på helt rätt spår Anna-Carin.
Bilden visar en typisk falskstämplad mortel. Märkningen är gjord med diverse lösa stansar, varav kronan verkar vara en hemgjord stans. Detta är antagligen ett minne från den magiska tiden då ett SB-stämplat föremål inför en auktionspublik var som att svinga ett trollspö.

[Anna-Carin]

Tack, HgF!
Skönt att få magkänslan bekräftad.

[Anna-Carin]

Stämplar
Ja, de ostämplade är rimligen äldst, men du har rätt i att nummerstämplingen kan ha missats ibland. Där kan det vara intressant att titta statistisk på vilka Skultuna/SB-stämplar som är vanligast på numrerade kontra onumrerade spilkummar. Det var inte riktigt klart hos Erixon om han hade några hårda årtal att utgå från, eller om han enbart daterade spilkummarna utifrån priskuranter (och kanske sin egen bedömning av deras ålder). "Mitten av 1800-talet" är dock ett luddigt uttryck, tycker jag; för mig kan det avse 1850 +/- 10 år lika gärna som +/- 5 år.

Stämplar med SB/Skultuna i fördjupning verkar äldre än skarpstämplar SB/Skultuna, även om vi inte har någon garanti för att övergången mellan typerna skedde samtidigt i olika delar av produktionen. Här skulle jag vilja göra en liten utvikning och tala om stämpling av ljusstakar.

Jag är ganska säker på att skarpstämpeln S.B. med stängd krona introducerades ca 1860 (ev tidigare) på ljusstakar, och att man då bytte ut samtliga SB-stämplar som användes för ljusstakar. Det är nämligen så att många av ljusstaksmodellerna är utbytta eller omnumrerade mellan katalogen ca 1860 och den äldre (1830/40?/50?). Jag har haft en bevakning på Skultuna-ljusstakar på Tradera eftersom jag ville ersätta några trista nyare ljusstakar, och då har jag lagt märke till att varenda en av de ljusstakar jag sett med skarpstämpeln har nummer enligt katalogen ca 1860, och varenda ljusstake som har SB-stämpel i fördjupning har nummer enligt den äldre katalogen. Att introducera en ny sorts stämpel samtidigt som man gjorde ett omtag på hela numreringen vore förstås ett smart drag, eftersom det gjorde det enkelt att avgöra om en ljusstake var numrerad enligt den äldre eller nyare ordningen (inte bara för Skultunas lagerpersonal, utan även för t.ex. en handlande som ska fylla på lagret eller specialbeställa för en kund).

Det fanns kanske tankar om att byta ut även plåtverkstadens stämplar till skarpstämplar eftersom det var en mer tidsenlig stil, men plåtverkstaden berördes inte av någon omnumrering motsvarande ljusstakarnas, så det fanns ingen bestämd tidpunkt då det var viktigt att göra det. Istället fortsatte man nog att ersätta enstaka Skultuna-stämplar allt eftersom de gick sönder, och man hade ännu inga tankar om "grafisk profil" på bruket så utseendet blev helt enkelt som just den gravören eller kanske verkmästaren tyckte. Många kockar gav en riktig stämpelsoppa!


Konkurrerande tillverkningsmetoder och material
Wikipedia skriver om trycksvarvning att "produktionstiden är betydligt längre än vid dragpressning, varför den metoden lämpar sig bättre vid större serier. Exempelvis tar det upp till tio gånger längre tid att trycksvarva ett flatbottnat kärl med diameter 150 och djup 80." Kockums bör alltså haft en rejäl konkurrensfördel; inte konstigt om Skultuna slutade göra sina mässingskastruller. Sen började de ju göra kaffepannor och kokkärl i koppar såsmåningom (pressade, antar jag), kanske för att återvinna marknadsandelar. Men det var kanske snarare kring sekelskiftet eller så?

Skultunas mässingskärl var väl främst ett flottare alternativ till kopparkärl (Erixon nämner att t.ex. mjölkbunkar annars brukade göras av koppar; det gällde väl även katruller och en del annat Skultuna tillverkade). Här är ett par klipp från en artikel om industriutställningen 1866, som säger något om om materialtrenderna vid den tiden (Skultuna nämns endast kort):





(källa: Nya Dagligt Allehanda 1866-09-18, tidningar.kb.se)