Aimo Nietosvuori, Gantofta

[Gideon]

Fler bilder från Aimo.



Vindmaskin. Skulpturalt stengods från 1976
Det blev en skulptural sak. Alla delarna är drejade och sedan hopmonterade. Den är gjord i Ironstone-lera, som innehåller järn och mangan och ger prickig effekt. Glasyren är en rätt enkel stengodsglasyr, effekterna får man ju från leran. Jag byggde liknande i reliefform redan i Västerås.




Vågor, relief i stengods, 1986.
Den är tillverkad i Fyleleran, jag gillade arbeta md det materialet. Den är kavlad, rätt tunn, ca 1 cm tjock.
Storlek ca 40 x 25 cm. När jag skar plattan, så blev det intressanta kanter över. Dem monterade jag ovanpå. Jag fick på samma sätt tillverka mera för att kunna lägga till vågor. Bakgrunden tvättade jag med järnoxid och hade endast lite blå askglasyr på vågorna.




Ljusstake med domherrar, lergods, 1996.
Den är drejad i 2 delar, fatet för sig och pelaren för sig. Jag var tvungen att använda lergods eftersom den röda glasyren inte tål högre temperatur än 905º C. Domherrarna var tillverkade separat och ditlimmade liksom ljusmanschetterna i mässing. Jag fick bränna domherrarna först med svart glasyr till 1020º och sedan röd till 905º.




Chamotterad stengodsskål, 1974.
Leran är röd stengoslera, jag har blandat i mycket grov chamotte för att få ett rustikt utseende. I skålen pådrejade konor monterade jag 3 st penséer. Invändigt glaserat med mörkblå stengodsglasyr och blommorna med turkos glasyr. C:a 25 cm i diameter.

[Gideon]

Blomkruka i stengods, Nya Zeeland, 1990.
Den är hopsatt av kavlade bitar i vit stengodslera. Jag hade tanken att det skulle vara små kaktusar i krukan och att den skulle vara en trevlig prydnad på fönsterbänken med sina detaljer. Glasyrerna var det som fanns i den verkstaden där jag arbetade. Jag visste att de skulle fungera, och det tyckte också Jackie och Graeme som använde dem.




Lampett med ryttare, lergods, 1994.
Jag tillverkade stora mängder av dessa runda lampetter. Jag skar dem alla på fri hand utan några skisser, med olika motiv. De göts i lergodsmassa, några åt gången, för att jag skulle kunna hinna skära ut motivet innan det blev för torrt. Jag var också tvungen att försöka få glödlampan gömd bakom motivet, men det lyckades inte alltid. Lampetterna var glaserade invändigt med turkos glasyr och motivet med FG-färger.




Liten utskuren skål i stengods - molnen bildar handtag. 1994.
Den är drejad i ljusgul stengodslera. Utskuren som många andra av mina produkter. Helt skuren på fri hand utan några skisser. Och för det mesta var det landskap. Tittar man på husen, så har deras fönster alltid 4 rutor, väldigt finskt. Molnen ovanför bildar ett slags handtag. Skålen är liten, 8 cm i diameter och 12 cm hög. Glaserad med blå bariumglasyr, den blir grön om glasyren är tunn, annars blir det nästan åt lila hållet.




Golvurna i stengods med påbyggd dekor, 1999.
Drejad golvurna i vit stengodslera, ca 40 cm hög. Jag älskade att skära ut och montera på olika bitar. Jag har gjort många mindre sådana på samma sätt. Det blir bra mycket intressantare att titta på, där den står. Gulbrun stengodsglasyr utanpå, invändigt koboltblå. Sedan har jag sprutat här och var på den monterade delen med olika glasyrer, även ovanpå varandra. Min son har den.

[Gideon]

Utskuren skål i stengods, 1988.
En ganska typisk skål för mig och drejad i ljus stengodslera. Och som vanligt, utskuren, men även påmonterad. Vissa hus och träd är påmonterade på skålen. Det är ett mer tredimensionellt landskap. Den är först tvättad med järnoxid och därefter glaserad med gulbrun stengodsaglasyr utsidan och blågrå glasyr på insidan.




Raku-kanna, utskuren vas i stengods och fruktfat i stengods, 1992.
Raku-kanna i typisk japansk stil. Den utskurna vasen i ironstonelera med blå bokaskeglasyr. Fruktfatet i Fylelera och stämplat mönster och bokaskeglasyr i blågrå ton. Arrangemanget var till för fotografering till min broschyr.




Andjägare, utskuren skål i stengods, 1992.
Liten stengodsskål i vit lera med mycket utskärningar. Den är ca 12 cm i diameter, Invändigt glaserad med gulbrun glasyr och utvändigt med vitt. Något dekorfärg av FG. Jag gjorde sådana skålar med jaktmotiv eftersom det bland mina vänner fanns många jägare. De var uppskattade herrpresenter.




Koppar i bokaskeglasyr från 1988.
Jag gjorde på beställning koppar med fat i stengods med någon av mina bokaskeglasyrer. Jag hade då flera olika färger och typer av glasyrer. Det var så intressant att få fram alla de olika glasyrtyperna av nya sorter. Jag hade hoppats på att Jie skulle tillverka mera stengods, så att det hade blivit andvändning av mina glasyrer.

[Gideon]

Ljusstake i lergods från 1978.
Jag drejade en hel del produkter i lergods till min gamla affär i Västerås. Jag använde Steningelera och blandade i själv grov chamotte. Jag behandlade ytan först med kopparkarbonat och glaserade sedan de olika detaljerna med lergodsglasyrer.




Tupp i golvurna modell, lergods från 1972.
Efter Västeråstuppen kom det flera olika modeller av tuppar med komplicerade monteringar. Denna golvmodell är c:a 50 cm hög. Drejad av chamotterad Steningelera (lergods). Jag tvättade de flesta tupparna med kopparkarbonat och glaserade endast invändigt. Men denna har även fått liten blå glasyr utvändigt. Invändigt var de oftast i blå glasyr.




Liten ljuslykta i lergods från 1995.
Sådana tillverkade jag hundratals varje år. De var lätta att sälja före jul. Den är drejad i lergods och utskärningen är handgjord på fri hand. Därför blev det aldrig två lika. En del fick ett hus med, men inte alla Och en liten tomte eller ibland två minitomtar.




Väggtallrik i stengods från 1989.
Den är modellerad på en gipsmatris för att få mönstret i tallrikens botten. Den övriga dekoren fästes sedan ovanpå det. Det är tunn turkos glasyr i botten. Själva blomman med starka färger i stengodsglasyrer. Det kom ju fram nya starka färger även i stengods, inte riktigt röda men något ditåt.

[Kim von Platen]

Stentfft...

Hallå Aimo med vänner,
Jag är verkligen ingen älskare av konsthantverk och keramik, men häpnade när jag lusläste den här tråden. Vilken mångfald, kreativitet = mångfald idéer, uttryckssätt, glayrer och formgivning. Säger bara: Gratulerar och kapitulerar. Plockade ut två favoriter som jag kommer jaga intill döddagar. So long och tack för underhållningen... Aimo, Gideon m.fl.
PS. Vet inte varför, men tanken och känslan gär år GAN...

[Aimon-34]

Tack för dina ord. Som formgivare på industri var jag tvungen att alltid hitta på mågot nytt, former, material, glasyrer o.s.v. Jag tror att just den egenheten gjorde att jag klarade av att framställa modeller för industrielle bruk. Jag har alltid varit nyfiken inom det ämnet och försökt "luska" fram nytt hela tiden. Och jag hade den stora friheten att skapa fritt i min atelje vad jag ville övrigt.

[Kim von Platen]

Hallå igen,
Roligt att tala direkt med en konstnär. Tack för snabbt svar.
Min enkla fråga: Gallerskålarna, som jag plockade ut, är dom industriell produktion eller fritt skapande i egen stuga?
Fortsätt luska. So long...

[Aimon-34]

Allt det som finns här är min privata produktion. Jag har separat sida för det som hamnade till industrien.
Och detta är bara en liten del. Jag fotograferade inte allt, det var ju så omständligt förr.

[Kim von Platen]

Allt det som finns här är min privata produktion. Jag har separat sida för det som hamnade till industrien.
Och detta är bara en liten del. Jag fotograferade inte allt, det var ju så omständligt förr.

Hallå i midnatt,
Spara några gallerskålar åt mig.. godnatt och so long...

[Gideon]

Det som ger motorcykelskålen extra dimension, djup och förståelse, är den serie artiklar som publicerades i nr 4 av SMC-nytt förra året, inför Sveriges Motorcyklisters (SMC) 50-årsjubileum.

De sex artiklarna var ursprungligen för stora, och jag bantade ner dem från 2,2 MB till ungefär 170 - 220 kb.
Om texten upplevs för liten att läsa ibland, scrolla med musknappens hjul och tryck samtidigt ner ctrl-knappen.

[Gideon]

Ägghöna i lergods, 1972.
Den är drejad i chamotterad Steningelera, 2-delad. Man kan lyfta bort hönan och använda underdelen till exempel för ägg för Påskbordet. Jag hade ännu affären kvar i Västerås och jag tillverkade mycket sådana saker, för de var lätta att sälja. Jag sålde ju bara egna produkter i min affär. Och som vanligt, tvättade jag de grova ytorna med kopparkarbonat och använde en del glasyrer för att dekorera. Invändigt är den vitglaserad. Jag gjorde även helt vitglaserade. En sådan har jag kvar.




Tuppskål i lergods, finns i otaliga variationer. 1972.
En fortsättning på Västeråstuppen. Även dessa skålar blev populära och jag gjorde otaliga variationer. Det finns inte två lika av dem. De var viktiga i min lilla affär. Och jag fick utlopp för min lust att alltid bygga på någonting vidare. De flesta gjordes av Steninges chamotterade lera och tvättades med kopparkarbonat. Det hade liksom blivit signum för mina produkter. Invändigt kunde det vara starka glasyrer.




Viltgryta i stengods. Locket går också att använda som skål, 1980.
Gryta i Fylelera med mörkgrå bokaskeglasyr. Utanpå hade jag, för mig, typisk jaktdekor. Locket är tillverkad så att den också kan användas som karott. De tre hänklarna på locket gör att den står stadigt på bordet. Jag har den själv kvar och den har varit i flitig användning tidigare.




Snöfall, relief i stengods, 1982.
Utkavlad platta i Fylelera, den nedre delen har jag vikt dubbel för att få fram snödrivan. Bakgrunden, själva snöfallet, ristade jag med ett speciellt verktyg. Jag härmade plöjning på något sätt och fick fram den fransiga strukturen. Sedan lade jag med bred pensel vitt stengodsglasyr på topparna av den fransiga ytan, och även själva snödrivan. Och visst liknar det snöfall. Det var verkligen intressant att arbeta med ytor på det sättet, gjorde flera olika på det temat. Den största, ”Plöjd åker”, sålde jag till finska ambassaden i Madrid.




Vallmo, relief i stengods, 1984.
Den är utkavlad i vit stengodslera och motivet har jag byggt för hand. Ganska enkel men vallmon har fina former, inte bara blomman, utan även knoppen och fröhuset. Jag hade fått tag i en röd stengodsglasyr, uranglasyr, men den var svår att arbeta med. Hade den till någon utställning där den såldes.




Urna – ljusstake i stengods 1984.
Det är kanske något svårt att förstå detta. Det är en urna så som det ser ut i bilden. Men vänder man den upp och ned så blir det ljusstake. Och handtaget syns också på sidan om. Den är drejad i Fylelera och glaserad med ljusgrå bokaskeglasyr. Kanske inte ett så fantastiskt föremål, men den funkar i alla fall.

[Gideon]

Vaser i stengods, 1984
De var drejade i vit stengodslera. Men jag nöjde mig sällan att bara dreja upp en kruka med en vas. Jag ville ge dem mera, som i det här fallet. Med ett lämpligt verktyg skar jag mönster för att ge mera liv åt ytan. Det tog ett tag innan jag riktig kom på hur det skulle göras, men till slut kom de mönster jag ville ha. Jag gjorde nog 20-tal olika av dem. Alla var tvättade med järnoxid och ovanpå dem tunt en transparent blank glasyr.




Katt, skulptur i stengods, 1991.
Den är hopbyggd av bitar av Fylelera. Egentligen skulle det bli en vas, men en felkonstruktion från början gjorde att jag fick ändra planerna. Det blev bara en skulptural katt. Jag sprutade först på den Albany slip och ovanpå en Temmoku-glasyr. Trots att den ser ganska så murrig ut, så är det ändå rätt intressant.




Ljusstake med 2 änglar, i stengods, 1978.
Jag har ju alltid haft ”pippi” på änglar. Inte så mycket i keramiken, men väl i målningar. Denna är ganska tidig i min ängla-period. Drejad ljusstake med liksom stor tallrik. Då den delen blev väldigt tunn, så förstärkte jag den undertill med ett par stöttor. Jag var säker att den skulle deformeras på något sätt under bränningen. Men ändå satte jag 2 st änglar på kanten där, och nere under den skulle det vara en hög med fallna glorior. Blågrå koboltglasyr undertill och övre delen med grön och brun glasyr. Det blev nästan svart. Och fatet deformerades något, men änglarna i vitt satt kvar. Och gloriorna, de försvann. De satte ju inte ihop med övriga delarna.




Soppterrin med skålrikar, stengods med jaktmotiv, 1978.
Delarna år drejade i Fylelera och glaserade med brunbeige stengodsglasyr. Även grytan har samma motiv som skålriken (Skålrik = djup skålliknande tallrik). Terrinen står på en värmehäll, även den med utskuret jaktmotiv. Jag gjorde allt detta för min systerson, för jag hade fått låna hans jaktstuga i Finland flera gånger.




Maskin, relief i stengods.1982.
Den är hopsatt av kavlade plattor av Fylelera. Jag hade gjort liknande av järnskrot, men då fick jag använda befintliga bitar. Här kunde jag skära de lerbitar som jag ville ha och montera dem. Det var ganska typiskt med alla monteringar av olika bitar, inte bara att ha släta drejade krukor. Den är glaserad med rödbruna och gulbruna glasyrer.




Koboltblå ljuslykta i stengods. 1982.
Den är drejad i vit stengodslera i ett stycke. Men jag har beskickat foten (liksom svarvat ur den) så att man kunde bränna den. Annars hade foten varit för massiv. Det är svårt jobb, men spännande när man klarat av det. Glasyren är högblank mörkblå kobolthaltig glasyr.

[Gideon]

Urna med utskurna tulpaner, stengods. 1993.
Den är drejad i vit stengodslera. Utskärningar som alltid, helt frihandsgjorda utan skisser. Det är alltid lika spännande med det och att se att man lyckats igen. Här använde jag färgkroppar för porslinfärger och den är sprutades med transparent glasyr. Det var egentligen ett test för att se om jag kunde använda dessa färgkroppar till målning. Men färgskalan var fortfarande väldigt liten.




Ljuslykta och vas i stengods. Nya Zealand. 1990.
Ljuslyktan drejad i terrakotta och färgad stengodslera, Utskuren som vanligt. Det fanns inga andra då i Nya Zealand som arbetade så med utskärningar. Men jag fick vara lärare på några veckoslutskurser och snart var det flera som använde metoden. Den vita vasen är drejad i vit stengodslera och även det utskuret. Vintermotiv, den blå halvmatta glasyren passade bra på vasen. Glasyren har jag borstat av på utsidan, det blev kvar bara i fördjupningarna i mönstret.




Tallrik i stengods med jaktmotiv.1985.
De är kavlade i Fylelera och sedan torkade i speciell gipsform för att få den formen. Jag gjorde även en liten gipsform för dekoren, jag skulle ju tillverka 12st tallrikar. De är glaserade blågrå bokaskeglasyr och något brunt på dekoren. Min systerson fick tallrikarna och de finns i hans stuga i Finland.




Ljuslykta i stengods med Kärnan för Helsingborg. 1996.
Lyktan är drejad i vit stengodslera, men jag blandade i litet med prickar också. Sådant fanns att köpa. Utskurna träd runtom, för det är en stor park där uppe vid landborgen. Kärnan gjorde jag i terrakottalera, då ser det mera verkligt ut. Glaserad med halvtransparent vit glasyr. Jag hade tänkt tillverka sådana för turister, behövde stadig inkomst efter Jie’s konkurs. Men Turisbyrån var inte intresserad och inga andra heller, så det blev totalt kanske 10 lyktor jag tillverkade. Det är synd.




Skål i lergods från 1968.
Den är drejad i Steningelera där jag blandat i någon chamotte. Sådant var ganska typiskt för mig, en massa monterade detaljer. De gick åt i min lilla affär, och var rentav efterfrågade. Jag tvättade dem alltid med kopparkarbonat, invändigt vinröd glasyr. Vanligen också i de påmonterade strutarna.




Tupp i lergods, 1968.
Drejad i Steningeleran med något chamotte. Skålarna byggde jag vidare med tuppar av något slag. Speciellt vid påsktid var de efterfrågade. Strutarna vid stjärten var ofta gjorda så att man kunde använda skålen som ljusstake också. Utvändigt alltid tvättad med kopparkarbonat och invändigt kunde det vara olika glasyrer. Turkost och blått var populärast.

[Gideon]

Det här är den sista sviten föremålsbilder ur Aimos hemsida http://www.aimo-nietosvuori.se/46901398 som med sina utökade, informativa texter, förhoppningsvis gett er en lika omvälvande och häpnadsväckande resa, som jag har upplevt den.
Det kommer lite mera sedan - också ur konstens värld - där Aimo vandrat. Hans egen historia kommer också, såväl här, som i Jie-tråden. Det tar sin lilla tid bara.
Har Du själv något hemma, av hans unika produktion, visa det mer än gärna här och Du får veta mer om Ditt föremål.





Ägg i stengods. Kan öppnas. 1990.
Den är drejad i chamotterad Fylelera, stengods. Man drejar ett helt ägg först och sedan skär man den i två delar, en övre- och en undre del. När man sedan beskickar ägget, gör man även fals så att överdelen sitter rätt och snyggt på underdelen. Ägget är glaserat både invändigt och utvändigt, För att delarna inte skulle brännas ihop, målar man tunt lager pulveriserad aluminiumoxid i skarven.




Ljusstakar med tomte-ansikte, lergods, 1994.
Jag var mer eller mindre tvungen att tillverka något säljbart efter Jie’s konkurs 1992. Före jul brukade ”juliga” produkter kunna säljas. Detta var ett försök, Jag drejade ljusstakarna i rödlera, monterade på ett tomteansikte som jag tryckte ut i en liten gipsform. Vit glasyr endast på ”ljusmanschetten”. Ljushållare i mässing. Men den blev ingen större succé.




Skål med speciella glasyreffekter i rött, stengods. 1992.
Enkel liten skål i stengods. Men glasyren var det intressantaste. Jag hade fått prover från Degussa på en röd engobe för stengods. Men jag följde nog inte anvisningarna rätt, för resultatet blev en överraskning. Glasyren som skulle vara överst skulle bli transparent, men den kanske innehöll något ämne som inte passade ihop med engoben. Så skålen blev partiellt blank röd och andra delar blev matt röda. Intressant resultat och faktiskt använde jag det även på andra föremål.




Sirenerna, skulptur, vas i stengods, 1989.
Den är hopbyggd av kavlade delar i vit stengodslera. Något bågformig med påmonterade ansikten. Rätt typisk för mig, med alla dessa olika grupper som jag gärna framställde. Glaserad med blå bokaskeglasyr.




Utskuren skål med Hundkäx, stengods, 1991.
Själva formen är faktiskt maskindrejad i pelardrejamaskin. Jie hade köpt en sådan och jag fick försöka hitta på modeller till den. Ingen kunde använda den förutom jag. Men jag var inte intresserad, maskinen hade köpts av den okunnige finanschefen - han kunde inget om keramik. Men jag hann dreja några skålar som jag själv tog hand om. Skar mönster på dem, de var som gjorda för mina utskärningar. Men det blev inget mera med den maskinen, trots omfattande ombyggnader. Skålen är tvättad med järnoxid och med ganska enkel vit glasyr invändigt.

[Gideon]

Bordslampa med utskuret mönster, 1995.
Den är äggformat drejad i vit stengodslera. Utskuret mönster och en del monteringar invändigt för elektrisk installation. Även stjärnhimlen är genombruten. Den fick väldigt lite glasyr, ofta bara på hus och hustak. Bordslamapn var rätt enkel att göra så det blev några olika, till olika julmarknader. Och dem fick jag alla sålda.




Fruktfat i stengods, 1990.
Den är drejad i chamotterad Fylelera. Glasyren i nästan vit askglasyr, halvmatt. Dekoren penselmålad. Brun och svart överglasyrfärg. Enkel men rätt effektfull, det är något japanskt över det. Jag hade ju träffat en del japanska keramiker under min resa 1980, kanske fanns påverkan därifrån kvar i mitt sinne.




Regnmaskin, skulptural keramik, stengods, 1976.
Jag drejade den i flera delar, och monterade ihop allt, både större och mindre bitar. Där finns även en del vattendroppar i stengods, hängande i Kanthaltråd, hoplänkade med varandra som Regnet. Jag hade gjort något mindre liknande på en väggrelief, det var under Västeråstiden. Den är glaserad men blågrå askglasyr, allt i samma blåa färg. Men en del ställen fått en liten dusch av mörkblå blankare glasyr. En riktig dammsamlare, därför har mina städerskor lyckats slå av några bitar. Jag har bitarna i förvar, kanske skall jag limma dit dem någon gång.




Relief med fjärilar, 1979.
Den är gjord av engelsk Buff-lera, sandfärgad stengodslera, som är väldigt lättarbetad. Fjärilarna och växten byggde jag för hand, det var ett litet precisionsarbete. Den är först tvättad med kopparkarbonat och sedan har jag glaserat detaljerna tunt med transparent färgade glasyrer. Den fick tydligen en liten reduktion vid bränningen för vissa glasyrer ser ut som lysterfärger. När Jie såg den färdig, blev han förtjust i den och köpte den. Den hänger kvar i Jie’s hus där sonsonen numera bor.




Lockurna i lergods, 1978.
Den är drejad i Steningelera i ett stycke, som en boll. Jag delade den sedan i mitten. Vid beskickningen gjorde jag även en fals i skarven, så att locket kunde sitta kvar ordentligt. På utsidan graverade jag ett mirettmönster. Det är en kinainspirerad Pionblomma. Glaserad med vit täckande tennglasyr på insidan och utsidan. På utsidan har jag borstat av glasyren med torr svamp, glasyren finns kvar i fördjupningarna på mönstret. I skarven, falsen, målade jag pulveriserad aluminiumoxid för att delarna inte skulle brännas ihop.