Aimo Nietosvuori, Gantofta

[Lars M]

Lertuppen Västerås

Visst har Aimo Nietosvuori medverkat på PES flera gånger men Lertuppen har jag inte sett något om och i Nyströms bok finns det inget om Lertuppen. Hoppas Aimo kan lämna mer information om tuppen från Västerås.
Här en tupp som ljuslykta med sju glaskulor. 15 cm hög.

[Aimon-34]

Lartuppen

Jag hade den firman i Västerås från 1962 till 1976, då jag flyttade till Skåne, Jie köpte upp hela firman. Från början var jag ensam men till slut hade jag 5 anställda och både ateljén och butiken låg bara 50 m från torget, väldigt centralt alltså.
Västeråstuppen, en lyckoträff, namnet kom bara spontant utan att veta några som helst om anor. Men tuppen, som Västerås symbol, hade funnits redan tidigare som symbol för lärdomstaden, ABC-tuppen. Den blev ett slags "officiell" symbol för Västerås, kommunen köpte massor av tuppar av mig.
Men jag gjorde mycket annat av den, bl.a. ljuslyktor med olikfärgade glaspärlor. Firman växte snabbt och jag hade ca 200 återförsäljare för mina produkter i Mellansverige. Min skilsmässa gjorde att jag sålde firman till Jie och flyttade till Skåne och blev anställd formgivare där.
Den tuppen i bilden är inte den riktiga Västeråstuppen, den tuppen kallades för "Salander" och jag gjorde den på begäran av några kunder i Sala.

[Gideon]

Den här tråden blir perfekt som presentation av konstnären och keramikern Aimo Nietosvuori.
Aimo, visa gärna några verkstadsbilder från tiden med Lertuppen, under tiden som historien om Dig sammanställs.

Tack, Lars M, för denna kickstart!

[Aimon-34]

Lertuppen

Jag kan ju försöka bifoga några bilder, jag har faktiskt inte så värst många. Jag hann ju ha min ateljé på 5 olika ställen i Västerås, sist vid Badhusgatan 1.

[Aimon-34]

Lertuppen

Gör ett nytt försök med bilder

[Lars M]

Bland julkrukor, blomkrukor och annan keramik hittade jag idag dessa två ytterfoder från Lertuppen i Västerås.

[Aimon-34]

Det är trevligt att se några av mina gamla produkter. Jag hann ju producera en hel del för jag tillverkade även för återförsäljare. Synd att jag inte dokumenterade då mer mina produkter, men på den tiden var det inte så enkelt med fotografering. Men i min affär sålde jag endast mina egna produkter. Allt var handgjort på den tiden.
Och även om jag flyttade till Skåne till Jie så slutade jag inte producera egna produkter.
Jag har en del på min hemsida. www.aimo-nietosvuori.se

[Gideon]

Fem trådar sammanfogade.

[Gideon]

Aimo fick problem med att lägga in bilder från sin dator, och bad mig för tillfället att ordna saken.
Föremålen finns att se på hans hemsida, men här är det mer ingående beskrivningar.




Hargrytan är från 1982. Den är drejad i Fyleleran, stengodslera. Jag gillade leran även om man hade vissa svårigheter med den leran med glasyrer. På grytan är det en bokaskeglasyr med lite koboltkarbonat. Jag har grytan kvar, har använt den då och då när jag haft gäster.




Japansk soppservise. Den gjorde jag i stengods 1981, efter att ha arbetat i Japan. De liknar ju små tekannor, men i Japan serverade man soppa i sådana småkannor. Skålen ovanpå var för att kunna dricka soppan. Svamp och annat, som fanns i soppan, fick man äta med pinnarna direkt ur kannan. Leran var den vita stengodsleran vi använde då i fabriken och den bruna glasyren var också något som vi hade i bruk då.




Den saltglaserade urnan är från 1977. Jag blev bekant med Anderberg, som hade Raus stenkärlsfabrik. Jag var där ofta och var intresserad av tekniken. Jag fick lera av Anderberg och drejade av den några olika föremål. Sedan brändes de som saltgods i Raus. Jag har kvar alla de 6 föremålen. Anderberg ville att jag skulle bli lärling hos honom, men det kunde jag inte då, jag hade ju kontrakt med Jie.

[Gideon]

Den stora skålen med utskurna jägare runt om. Den är drejad i Fyleleran. Motivet runt om har jag skurit helt på frihand utan någon skiss. Jag gillade sådant arbete. Skålen är från 1983, den är 26 cm i diameter. Järnoxid utanpå och invändigt duvblågrå bokaskeglasyr. Den har min son fått som present någon gång.




Vaser, inspirerade av mina resor i österländer. Lotusblommans knopp som förebild. Den stora är av Fylelera, de mindre är av fabrikens vitlera, inblandad slagg i. Glasyrerna är helt egna, baserade på bokaskeglasyr sam någon metalloxid. Jag använde ju ofta mina egna produkter till att prova nya glasyrer jag tagit fram.




Ägg med dalmatiner-glasyr. Den är drejad i lergods, för den glasyren jag skulle framställa tålde inte de höga temperaturerna. Den är från 1977 (tror jag). Glasyren är faktiskt väldigt speciell. Sådant lärde jag mig hos Duncan i Fresno i Kalifornien. Glasyren är vit och de svarta fläckarna kommer av de små svarta brända glasyrpartiklar jag blandade i den vita. Men de svarta måste ha en annan något högre smälttemperatur (bara någon grad). Jag framställde flera liknande glasyrer. Det ägget köpte Jie av mig och är nu hos hans sonson.

[jani]

godis godis godis godis godis godis

va kul att Aimo delar med sig av udda objekt, åtminstone för mig oväntade godsaker....

[Gideon]

Aimo vill att jag fortsätter att lägga ut hans utökade text, med redigerade bilder.




Maoriansikte.
Jag gjorde två ansikten till utställningen jag hade i Nya Zealand, Havelock Nt, 1992.
Materialet är terrakottafärgad stengodslera och dekoren är av vit engobe, konturerna av kopparkarbonat. Teaterdirektören i Hastings köpte dem båda.




UFO.
Skulpturalt objekt, delvis drejad. Jag använde chamotterad Fylelera till den. Den är rätt stor, 35 cm hög, Glaserade först med blågrå askglasyr och sedan ovanpå med lysterfärger, röd och gul och även litet med poler guld. Den kom till 1979.




Träd. Bordsklocka.
Den är tillverkad i ”Paperclay”, inte alls vanligt i Sverige. Sådant blandar man själv och det är fantastiskt material att arbeta med. Eftersom tredjedel av massan är papper (toa-papper) blir föremålen lättare. Det går att bygga mycket stora saker också av leran, men den kan man inte dreja.
I detta fall använde jag stengodslera, men metoden kan användas till vilken lera som helst.
Denna gjorde jag 1992.




Kristall. Relief.
Hopbyggt av kavlade bitar i Fylelera. Den gjorde jag till en utställning i min hemkommun, Asikkala, i Finland 1983. Under glasyren hade jag först Albany slip. Glasyrerna är askglasyrer i olika färger och den har reduktionsbränts. Tillverkningsår 1983. Såldes i Finland.

[Gideon]

Raku, urna och skål på järnfot.
Jag arbetade väldigt mycket med Raku, började redan 1968 att experimentera med sådant. Leran blandade jag själv, det är rätt enkelt. Även glasyrerna har jag skapat själv och dessutom använde jag rätt mycket silvernitrat och vismutnitrat på mina krukor, vilket gav fantastiska lystereffekter. Jag drejade föremålen 1991 och brände dem i min egen Raku-ugn på tomten.




Älgjaktlaget.
Utskuren skål i stengods från 1992. Jag använde speciell gråvit stengodslera för det visade sig vara bäst till utskärningar. Allt är utskuret på frihand utan några som helst skisser. Den blev en lyckad herrpresent, min jaktkompis i Småland fick den någon gång. Och än har den paradplatsen i vardagsrummet.




Pilevall.
Utskuren skål i stengodslera. Jag skar gärna sådana skålar och gjorde det alltid utan skiss, helt på frihand. Det blev nästan som en utmaning att göra svårare och svårare utskärningar. Man måste göra utskärningen vid rätt tidpunkt och då måste det ske snabbt, annars torkar leran för mycket.
Glasyren får inte heller vara för tjock på föremål med så tunna detaljer. Den kom till 1992.




Vas i stengods med trätickor.
Jag var ute i skogarna och samlade olika trätickor. Jag drejade flera olika vaser i slät Fylelera och dekorerade med olika typer trätickor, i stengods förstås. Vaserna glaserades invändigt, och utvändigt tvättades de i en blandning av järnoxid och kopparkarbonat. Tickorna glaserades med bruna och gröna stengodsglasyrer. Jag hade dem på en utställning i Galleri Kvarnen, Enköping. Året var 1977 när jag tillverkade sådant.

[Gideon]

Tallrik i stengods
Den är av gråvit engelsk stengodslera. Jag sprutade först Albanysllip på hela ovansidan. På den en halvmatt vit stengodsglasyr. Till slut bara tunt med kopparkarbonat på kanten. I reducerande ugnsatmosfär blev resultatet så här. Från 1985.




Väggur i stengods för Sirius orden.
Tillverkades i brun stengodsmassa. Kavlingsmetod och sedan påmontering av stjärnor och urtavla.
Glaserades med duvblå bokaskeglasyr och sedan till sist glansguld. Jag tillverkade 45 numrerade exemplar och de gavs till logens medlemmar vid 50- eller 60-års jubileum. Tillverkningsåret var 1995.




Regatta.
Utskuren liten stengodsurna från 1992. Glaserad med vit täckande stengodsglasyr och någon koboltnitratlösning. Den urnan är en av de absolut svåraste utskärningar jag gjort. Jag har lyckats skära bort rätt mängd runt om så att skålen har behållit sin form under bränningen. Skär man bor för mycket på ena sidan så blir skålarna ovala vid bränning. En enda felskärning så allt är spolierat. Jag har den kvar hos mig och tänker inte sälja den.




Tor med sina bockar.
Den urnan gjorde jag till utställningen i Havelock Nt i Nya Zeeland 1990. Vit stengodslera med vit och blå stengodsglasyr och även något guld. Där kunde jag inte välja leror och glasyrer utan jag fick använda det som fanns hos keramikerparet jag bodde hos.

[Gideon]

Korg med flaskor i stengods.
Korgen uppbyggd i vit stengodslera och flaskorna drejade. Korgen fick en ljus beige stengodsglasyr, askglasyr. Flaskorna i olika färgade glasyrer. Allt ihopbränt i slutbränningen. Såldes till en kund i Norge. Tillverkningsåret var 1988.




Vas i benporslin.
Jag experimenterade en hel del med porslin, bland annat gjorde jag benporslinsmassa. Den är rätt svår att arbeta med, och används mestadels vid gjutning. Det går inte att dreja i porslinsmassa.
Jag har gjutit vasen i en enkel form. Men även det är svårt eftersom gjuttiden är bara några få minuter. Jag använde bara 6 minuter för gjutningen. Efteråt kan det vara svårt att bearbeta föremålet, men den blev tunn och genomskinlig. Jag dekorerade enkelt med både glans- och poler guld. Året var 1995.




Don Quijote.
Skulptur i Raku och järn. För järnkonstruktionen fick jag hjälp av en spikkonstnär, Freddy Irung. Raku brände jag i min ugn i Tortuna, utanför Västerås, 1969. Vi hade faktiskt visningar på lördagskvällar och nätter där vid sommarstugan. Alla som ville, fick själva tillverka en sak i raku-massa och vi brände dem där i Tortuna. Statyn såldes på en utställning, och jag vill minnas att biblioteket i Oxelösund köpte den.




Godisgömma i stengods.
Drejad i gråvit stengodsmassa och locket utskuret. Det blir trevligt när man fyller hela överdelen med konfekt i vackra glansiga pappersomslag. Jag gjorde flera liknande, denna är från 1985. Glaserad med halvmatt gulaktig stengods glasyr.