Keramisk Konst Orsa

[Gideon]

Att det inte är ofta föremål från Orsa dyker upp, visar också sig i hur lång tid som går mellan inläggen i den här 2 1/2 år gamla, men ändå korta tråden.
Så Tingeling har rätt i den saken.

En björnaskkopp har iallafall dykt upp, tjock och blank i glasyren och mycket len att ta på. Men den är så "hal" att hålla i, att man får se upp med att den inte glider överraskande ur händerna.
Den är en av dessa stycksaker, som nästan helt identifierats i ursprungskällan, tack vare simcos eget fynd från en annan stad - Arvika. Den är signerad av Victor Axelsson (1883-1946), och han har i sin tur skrivit att björnaskkoppen är en kopia av Elmberg.

Läs mer i simcos inlägg 61:

http://www.precisensan.com/antikforum/showthread.php?19794-Arvikakeramik&p=144040&viewfull=1#post144040

Frågan är om min björn är en gjuten kopia av Arvikaexemplaret, eller direkt från Elmberg?
Citerar Eric Borgert, som i Falu Kuriren 1981, sa:
"-Vad jag erfar så tillverkades mest modeller, en del där original av andra konstnärer köptes in och dessutom gjordes keramikfigurer av egna modeller."

Storleken har betydelse i det här fallet, och om simcos är större, så var hennes "först". En kopia av en skulptur blir mindre.

Låt oss mäta och jämföra.
Längd, från kant till kant på undersidan: 14,8 cm.
Bredd, dito: 11,5 cm.
Höjd: 7,5 cm.

[simco]

Moment of truth!

Med darrande händer tog jag fram måttbandet; original av kopia, eller kopia på kopian?

Det kanske syns lite dåligt på bilderna men björnen är:

15,4cm längd bottenplattan
11,7cm bredd bottenplattan
7,5cm höjd, (högsta punkten, konstig kameravinkel som gör att den ser lägre ut)

Vad säger nu detta? Samma höjd, men större i botten!?

Mät höjden igen min käre Gideon! Riktigt kul att se en kompis till nallen!

[Gideon]

En lättviktare?

Visst är det kul med en kompis!

"..min käre Gideon!" låter det plötsligt?
Aha. Du försöker ställa in Dig och på något sätt komma åt den här dyrbara nallekompisen från Orsa.
Jag förstår Dig, men se den taktiken kommer inte att gå hem.

Ähum, nu har jag mätt igen och det blev liite mindre i millimetrarna ändå, som Du kan se av lilla sammanställningen nedan. Att bamsen ännu är lika hög, kan förklaras av den tjocka glasyren runt botten.
Då har vi alltså en lillebror, som blivit klonad på det gammaldags sättet och det återstår bara en sak till.
Hur har Du det med vikten?
Här är den exakt 478 gram, vägd och kontrollvägd tre gånger på digitalvåg. Men material och densitet kan ju skilja förstås, så där är det ingen exakt vetenskap.
Det vore kul att få veta ändå.

Min:
14,8 cm längd bottenplattan
11,3 cm bredd bottenplattan.
7,5 cm höjd (fortfarande)

Din:
15,4 cm längd bottenplattan
11,7 cm bredd bottenplattan
7,5 cm höjd

[simco]

TUNGVIKTARE!!!

Självklart låter det "käre Gideon" Din fina nalle har Du ju faijtast om i arla morgon, med solen i ögonen, utanför saloonens gnekande svängdörrar, i dammig vind, med leriga stövlar, och fingret på hanen.

Min bamsebjörn väger dock hela 709g, kontrollvägd 4 ggr

Kan ju såklart ha med godset att göra, tyngre lera i Arvika och mer bly i glasyren

[Gideon]

Tack, simco för en underbar uppvisning som var fullständigt bländande.
Nallen min närapå tappade pälsen och jag sköt mig själv i foten.

Jag önskar att sambandet kunde bli mer klarlagt från en förstahandskälla, men det är nog försent nu.
Har Du prövat att höra Dig för med kännare eller museifolk som kan V.A. från Arvika? Din björn kanske var ett slags examensarbete i ungdomen? Varför skulle en annars självständig krukmakare göra en kopia av något?
Din Elmberg bör vara den rätte, och också där bör hans tråd nystas upp.

Men på det hela taget, bidrar den här björnen från Arvika, med en ny pusselbit till Orsaföretagets historia.
Tack igen för den "tunga på vågen"!
Den var inte lätt.

[simco]

TAB, ATB-kruka

Hade glädjen att få bekanta mig med denna drejade TAB (ATB?)- märkta kruka häromdagen.
Som tidigare visats och diskuterats på tråden borde det finnas en koppling mellan Keramisk konst Orsa och föremål märkta med denna stämpel. Krukan har oljeliknande brun-röd glasyr med mer dragning åt brunt och har pålagda öron som kan ses som dekorationer direkt på krukan. Det skulle vara kul att se mer hushållsgods från denna firma och möjligtvis om det finns någon tvilling med märkningen Keramisk konst Orsa.

[Bengt H.]

Visar några bilder på keramik från Orsa.

Här finns också en liknande vas som Gideon visat. Den dock med ABT-stämpeln.
Mer om detta i nästa inlägg.

[Bengt H.]

Vid mina efterforskningar om AB Göteborgs keramik i Mölndal fick jag också lite dokument om föregångaren AB Terracotta.
Denna fabrik skall troligen ha startat under 1910-talet och under åren 1918, 1919 ägdes den av Lidköpings porslinsfabrik. !920 hade namnnet ändrats till AB Göteborgs keramik och troligtvis hade det då kommit nya ägare.
AB Terracotta kan väl bli ATB. Med dokumentationen fanns även några fotografier, och de där visade krukorna påminner mycket om den Simco visat för något inlägg sedan.
I texten räknades upp vad som tillverkades och så hade t.ex både ABT och Orsa "ensamhetsrätten" att tillverka Döderhultarns figurer.
Min spekulation är att Möller köpte formar inkl. Döderhultarn från AB Terracotta vid slutet av 1910-talet när han var bosatt i Göteborg, och tog med sig detta vid flytten till Orsa 1921.

[Tingeling]

Tack för de bilderna, Bengt H!

[luchur]

Wow vilka läckra saker Bengt De med björnar fick snålvattnet att rinna till

[Gideon]

Vid mina efterforskningar om AB Göteborgs keramik i Mölndal fick jag också lite dokument om föregångaren AB Terracotta....

Vilken samling Du visar upp, Bengt!
Höll på att tappa andan.

Det vore orättvist mot andra pjäser, att favorisera någon av dem, ens rangordna - men björnljusstakarna och den höga, smäckra hänkelvasen är bara så läckra.
Kan Du ordna en bättre närbild på skrivstället?

T:et är ju upphöjt ovan sammanbundet AB, så det är mycket rimligt med AB Terracotta.
Försök att få lov att publicera bilderna, åtminstone en av dem som visar likheten med simcos ABT-kruka.

[Bengt H.]

Tyvärr är inte de senaste Orsa-föremålen mina, utan de tillhör anhöriga till en tidigare anställd vid fabriken.

Bland det material som jag fick mig tillsänd från Mölndals museum finns även en del bilder.
Visar här en figur som skall ha tillverkats vid AB Terracotta.

[Tingeling]

Blev nyfiken på figurerna, vet du om de är märkta?

[Bengt H.]

Tyvärr har jag inte sett föremålen i verkligheten,och vet därför inte om dom är stämplade.
Med största säkerhet kommer dom nog ändå från Orsa eftersom dom samtliga kommer från den tidigare anställde och senare övergått i dennes två barns ägo.

För några år sedan såg jag en "Döderhultar" på Tradera och denna var stämplad med Orsa-stämpeln.
Förstår inte nu varför jag inte bjöd på den. Troligtvis var jag för snål.

[Gideon]

Stegen mellan Orsa och Mölndal är långa, men välriktade, av framför allt Bengt H.
Han har haft vänligheten att maila nämnda dokument och låta mig redigera materialet till PES-format.
Jag är nu helt övertygad om att han äntligen har löst ABT-gåtan.

Valt textavsnitt och bild kommer ur boken "Mölndals gatunamn" av Lars Gahrn (1998), sid. 330-331, samt foton ur Mölndals hembygdsförenings bildarkiv.
Författaren http://sv.wikipedia.org/wiki/Lars_Gahrn har gett sitt Bengt H. benägna tillstånd att publicera dem här, eftersom det också ligger i Garhns, och såväl Mölndals museum, som hembygsföreningens intresse, att nya rön görs och inte minst att fler föremålsbilder dyker upp.
Det ska också sägas att bilderna är kopior av kopior, och därför av sämre kvalitet. Det finns fler, men dessa är inte godtagbara i skrivande stund. Inscanningar av originalfotona kommer att göras av museipersonalen, efter semestrarnas slut. Då blir det byten till bättre kvalitet, och fler spännande bilder att ta del av.

Terrakottagatan
Bosgården. - Namnet antogs den 20 augusti 1954. Dessförrinnan hette gatan Berzeliigatan.
Den har fått namn efter en fabrik, som kallades Terrakotta eller Terrakottafabriken. 1927 användes den som en välkänd hållpunkt i geografin, och anläggningen kallades då genomgående för "Terracottafabriken". Det är okänt när företaget startade, men enligt uppgift var tillverkningen igång under första världskriget. Enligt en anteckning av Eyton drevs rörelsen under åren 1918-19 av Lidköpings Porslinsfabrik. 1920 hette företaget "Aktiebolaget Göteborgs Keramik". Fabriken låg i Mölndal, godsadressen var Fässberg, och postadressen var Mölndal, men ändå hette fabriken alltså "Göteborgs Keramik" - namnet Göteborg ansågs ha bättre klang än Mölndal.


Gamla Terrakotta omkring 1920. Foto: Knut Kjellman.

Terrakotta är "poröst, glaserat lergods med gulröd eller brunröd färg", och i fabriken tillverkades just lergods. Enligt en annons tillverkade man "Alla slag av Lervaror", och i samma tidning hette det: "Ett företag som skjutit god fart, är också AB Göteborgs Keramik. Fabriken var i full produktion i maj i år, och dess tillverkning av alla slags lervaror har mycket god åtgång. Inom kort tid upptager fabriken en ny specialité, eldfasta kokkärl, efter en österrikisk idé, som man väntar sig mycket av".
En bildserie i hembygdsmuseets arkiv visar, att man tillverkade delar till elektrisk armatur, allsköns krukor och stora urnor, matskålar, tallrikar och statyetter - till exempel en man - förmodligen en kvarndräng - med en säck över skuldrorna (anm: se Bengt H:s inlägg 42). Verksamheten var livlig, och fabriken hade en särskild box på posten.
Emellertid upphörde verksamheten någon gång på 1920-talet, men namnet Terrakotta hängde kvar så länge huset stod. Efter åtskilliga mellanspel flyttade yrkesskolan in i den tomma fabrikslokalen. 1981 revs huset. När huset revs, ändrades gatans sträckning. Terrakottagatan drogs fram över Terrakottas tomt. Byggnaden låg på gatans södra sida, mitt för Celsiusgatans mynning.


Fabriken är belägen i Fässberg vid Mölndal och omfattar en golvyta av c:a 3,000 kvm, med en planerad utvidgning upp till 10,000 kvm. Utom egentliga lervaror tillverkas lampskärmar och konstsmide i därför speciellt inrättade lokaler, så att bolaget är i tillfälle att leverera kompletta såväl bord- som taklampor.
Av fabrikat märkas Rigorkylare för bordet och skafferiet (patent), vatten- och vinkylare, filbunkar, krukor och burkar, fat och bunkar, gräddsättare, eldfasta kokkärl och pastejformar, Karbox-flaskor för framställning av kolsyrade drycker (patent), figurer, döderhultare (ensamrätt), vaser, urnor, amplar, rök- och skrivbordsgarnityr, askkoppar, bord- och taklampor för elektriskt ljus, Terracotta-Ray för indirekt belysning, ljusstakar. julklockor etc.

Bildtexterna nedan är avskrivna från anteckningar i skrivstil.


Modellsalen; rörelsen drevs 1918-19 av Lidköpings Porslinsfabrik.


Gipseriet. Den gamle i bakgrunden är Patrik Pettersson, verkm. Myrgaard, dansk, till höger.


Lagret.


Jämförelsebilder med simcos kruka och förstorad utsnitt ur fotot från lagret.
Observera likheterna som intryckta hänklar, inkragad mynning och form i övrigt.