Allmogekeramik!

[Bengt H.]

Visst har det väl blivit en liten förväxling med signeringsbilderna?
Åke Warnstads fat längst upp och Samuel Johanssons nedanför tycker jag att det skall vara.
Mycket fina fat bägge två.

[söffe]

Två fat från Arvika

Båda faten är enligt blyertsanteckning på baksidan inköpta 1955. De är 15.5 resp 17.5 i diameter. Signaturerna SJ (tror jag) resp ÅW och Arvika.
Söffe

[Gideon]

Den skålen är i klass med majolikan hos de stora fabrikörerna, 1970.
Mycket nationalromantik över den.

[Bengt H.]

Vilken fantastisk skål. Tack så mycket för bilden.
Jag hittar den också i fabrikens priskurant från 1895. Där kallas den för brödkorg. Fanns både i majolika och som enfärgad.

[1970]

Nej, inte ens det kan jag trösta mig med, men jag hoppas det hamnade hos någon som uppskattar det efter förtjänst.

På begäran kommer här en bild på majolika-skålen:

[Bengt H.]

Tråkigt, tråkigt, men förhoppningsvis fick du rejält betalt. Säkerligen svårt att hitta en till. Det är ju minst hundra år sedan den tillverkades.
Nog platsar skålen här. Hoppas verkligen på en bild.

[1970]

Usch, säg inte så Bengt! Tyvärr har jag sålt kruset, något som jag kommit att ångra... Det blir nog svårt att hitta ett till skulle jag tro Däremot har jag fortfarande kvar en majolikaskål från PH Lundgren, men den platsar väl inte riktigt här bland allmogen.

[Bengt H.]

Fantastisk fin keramik som visas.
Först Söffes underbara fat från Bröderna Larssons verkstad och sedan Polsons fynd från Svedala. Roligt att det fortfarande går att hitta dessa föremål.
Slutligen höjdar-vasen/kruset som 1970 visar. Otroligt fina saker.
Om familjen Lundgren finns en del intressant att läsa i Margareta Cramérs bok "Den verkliga kakelugnen". Förutom familjehistoria, så är det naturligtvis i huvudsak kakelugnsfabrikationen som behandlas.

[1970]

PH Lundgren igen...

[Polsson]

A Liljequist Svedala 1910

Snart hundra år gammal. Tillverkad av en 64-årig man som deltog vid Baltiska utställningen 1914. Han avled samma år. Vasen signerad i botten enligt rubriken. Det var dagens fynd på auktionen. Utropspriset var 100 kronor.

[söffe]

Ett till fat från Laholm

Om jag har läst på ordentligt är det här Laholsfatet från bröderna Larsson och troligen från 30-talet. Ett av helgens loppisfynd!
Söffe

[Bengt H.]

Jag hittade plötsligt artikeln igen.

http://www.hembygd.se/index.asp?lev=19316

[Bengt H.]

Visst, fatet är säkerligen tillverkat under Gustaf Reinholt Forsbergs tid i verkstaden.

[brodertuck]

Tack för intressant info Bengt. Med ledning av den kan man väl vara ganska säker på att mitt fat är gjort av Gustaf Forsberg någon gång under 1900-talets första hälft.

[Bengt H.]

För några år sedan fanns det här på internet en artikel om familjen Forsbergs verksamhet i Vimmerby. Tyvärr tycks den nu vara borttagen, men jag har sparat den bland mina dokument.
Återger här lite fakta från denna, samt även något från skriften "Hälsingska murare och tegelbrännare, kruk- och kakelugnsmakare".

Carl Forsberg, född i Arboga, var verksam vid Forsså Stenkärlsfabrik i Hälsingland fram till 1864, då han flyttade till Vimmerby.
År 1863 sökte staden Vimmerby genom annonser i flera tidningar efter kakelugns- och krukmakare. På detta sätt fick dom kontakt med Carl Forsberg.
Staden byggde därefter, enligt Forsbergs önskemål, upp ett hus med verkstad och bostad.
Från början tillverkades kakelugnar, men senare blev det i stället hushållsgods och ännu senare prydnadsgods.
1903 upphörde kakelugnstillverkningen, men Forsberg fortsatte att montera ugnar, som nu köptes från Linköping och Oskarshamn.
1875 avled Carl Forsberg, endast 45 år gammal, och verksamheten övertogs av hans hustru som drev den fram till 1897 då sonen Gustaf tog över.
Produktionen gick då mera över till bruksföremål.
Gustafs son Erik kom in i verksamheten 1950, och var då endast tio år gammal.
Efter att han så småningom tagit över, så kom produktionen i stället för krukor och fat att bestå av bl.a. muggar, teserviser och glöggserviser.
Erik Forsberg fortsatte med företaget fram till 1972.

Före 1950 användes en trästämpel med namnet "Vimmerby", och därefter, i samband med övergång till metallstämpel "Forsberg/Vimmerby".