Allmogekeramik!

[Gideon]

Fin kanna. Förstår att Du inte kunde fortsätta förbi, Tingeling.
Kan Du visa undersidan, även om där inte skulle finnas något märkt?

[Tingeling]

Här är dagens inköp i krukväg, sliten men marmoreringen är så vacker att den inte gick att gå förbi. Det är så liten pip att det måsta ha varit något som skulle hällas med fin stråle som den är gjord till. 15 cm hög.

[Polsson]

Här kommer "Stenbäcks kyrka" anno 1908.

Testing, testing....


Tack för hjälpen, Gideon!

[Polsson]

"Kanturgröpningarna, kan de vara för att underlätta ståltråds- eller koppartrådsupphängningen? På ett par gamla, utländska fat sitter den ursprungliga trådupphångningen kvar, och de är snyggt hoplödda.
För vilken annan mening vore de annars?"

Om inte urgröpningarna har den uppgift du funderar på, kan de ha en dekorativ mening, eller också både och.

Också en fråga, Gideon: Hur gör man när man ska citera något och får texten med grå bakgrund ( som du gjorde ovan)?

Naturligtvis tacksam för svar.

[Gideon]

Nej, inte ens det kan jag trösta mig med, men jag hoppas det hamnade hos någon som uppskattar det efter förtjänst.

På begäran kommer här en bild på majolika-skålen:

Tro det eller ej, bara ett par timmar efter upplägget hittades en likadan tazza (skål på fot) av P.H. Lundgren på en känd auktionssite.
Den kom idag och det är bara färgerna som har bytt plats.
Världen är bra liten ibland.

[Gideon]

Fint årsfat! Men Stenbäcks Kyrka är ett bättre namn.
Inte helt lika, men så ska det ju inte vara heller.
Kanturgröpningarna, kan de vara för att underlätta ståltråds- eller koppartrådsupphängningen? På ett par gamla, utländska fat sitter den ursprungliga trådupphångningen kvar, och de är snyggt hoplödda.
För vilken annan mening vore de annars?

[Polsson]

Här kommer "Stenbäcks kyrka" anno 1908.

[Polsson]

"Du omtalar faten som "Stenbäcks kyrka". Finns den nämnd i litteraturen?
Det skulle vara intressant att få se det andra exemplaret här, med den förre ägarens/fotografens tillåtelse."

Mig veterligt finns det inte namn på Stenbäcks lergods i litteraturen fast i och med att jag skrev "Stenbäcks kyrka" och du skriver "Körsbärsskålen" så har vi ju förrättat två dop. Den enda analys av Stenbäcks keramik som jag känner till, gjorde min son i en B-uppsats (tror jag att det var). För egen del har jag ännu inte behandlat allmogekeramiken
skriftligt i min forskning.

Gällande det andra exemplaret av "Stenbäcks kyrka" ska jag försöka ombesörja din önskan, Gideon.

Gällande hålet i solen, tror jag att Frans Bernhard Stenbäck ler i sin himmel över våra funderingar.

Stämmer det att boken "Kakelugnsmakare och krukmakare i Helsingborg"
är skriven av Jarnvall?

Efter att jag hade skrivit ovanstående fråga, började jag leta på nätet och hittade boken. Den är nu beställd hos Helsingborgs stad, Kulturmagasinet.
Boken heter "Kring Kärnan" (årsskrift) och är från 2006 och kostar 250:-+
porto.

[Gideon]

"Det är första gången jag ser en sådan HBG-stämpel."
Alltid roligt att komma med en gammal nyhet.
Förhoppningsvis tittar Larspeter in och kan ge svaret på gåtan.

1908 på Traderafatet. Hmm. En för varje år kanske?
Du omtalar faten som "Stenbäcks kyrka". Finns den nämnd i litteraturen?
Det skulle vara intressant att få se det andra exemplaret här, med den förre ägarens/fotografens tillåtelse.

Vid närmare eftertanke, kan det också vara så att "hålet i solen" gjordes som en improvisation, för att en sten uppenbarat sig efter första bränningen.
Det finns en sådan, till vänster om årtalet, och där har fiffige Stenbäck låtit penseln ta en liten omväg i randen.

[Polsson]

"Så enkelt är det inte och jag har sett "hålet i solen" tidigare, men var? Kanske i någon av antiktidningarna eller en årsbok för ett bra tag sedan. "

Gällande hålet i solen, ringde jag idag ägaren till det fat som såldes på tradera. Dateringen på det var 1908 och någon sol och hål fanns inte. För övrigt stämde det ganska bra med ditt.

[söffe]

Visst har det väl blivit en liten förväxling med signeringsbilderna?
Åke Warnstads fat längst upp och Samuel Johanssons nedanför tycker jag att det skall vara.
Mycket fina fat bägge två.

Hej! Kollade på faten och självklart hade du rätt Bengt H!
Söffe

[Polsson]

"Påtade lite i en låda hemma, och hittade ett marmorerat fat från CL, A-B Hälsningborg. Tidsmässigt ligger den strax efter sekelskiftet eller 1910-talet. Jag har visat upp den för några år sedan, på annat forum, och glömde naturligtvis skriva upp svaret.
Det finns säkert i Jarnvalls bok "Krukmakare och kakelugnsmakare i Helsingborg" och den har jag inte...
Jag har för mig att den kommer från Helsingborgs Lerkärlsfabrik, men sen sviker minnet. Vad står CL för?
Fatet är 24 cm i diameter och har en len, glatt yta. Så glatt att man får hålla i den ordentligt."

Ruutska Bruket och dess efterföljare av Torsten Jarnvall: "Bruket hade den 25 juni 1913 låtit inregistrera........ , nämligen Helsingborgs Järn- och Lerkärlsfabriks Aktiebolag".

Hallberg dog den 10 maj 1903 och som arrendator i hans ställe kom Uno Lingmark.
Anders Teodor Andersson (ATA) innehade säkerligen fabriken som arrendator
de sista åren.
Den 30 november 1922 stängdes verkstaden (lerkärlsv.) för gott.

Ovanskrivna är taget från Jarnvalls bok. Vad signaturen CL står för har jag inte lyckats hitta i boken. Ej heller i boken om Helsingborgs Historia.
Det är första gången jag ser en sådan HBG-stämpel. De tidigare är jag väl förtrogen med.

Med tanke på att Helsingborg stavas med Ä, borde fatet vara senare än 1910.
När e övergick till ä och sedan blev e igen, har jag ingen aning om. Dessutom
har jag aldrig sett eller hört talas om annat gods än saltglaserat från de tradi-
tionella Hbg-fabrikerna. Stämplarna under 1900-talet från fabriken stavade Helsingborg med e. Jag tror på en helt fristående fabrik.

[Gideon]

Snyggt tändsticksställ, även om man kan tycka att den ser ut som en väggljusstake? Stenbäck var väl bevandrad i olika stilepokers dekorelement.

Drejsken var det, ja! Albert Elfstrand håller i ett sådant, på sidan 21 i boken "Elfstrands krukmakeri i Sjöbo".

Påtade lite i en låda hemma, och hittade ett marmorerat fat från CL, A-B Hälsningborg. Tidsmässigt ligger den strax efter sekelskiftet eller 1910-talet. Jag har visat upp den för några år sedan, på annat forum, och glömde naturligtvis skriva upp svaret.
Det finns säkert i Jarnvalls bok "Krukmakare och kakelugnsmakare i Helsingborg" och den har jag inte...
Jag har för mig att den kommer från Helsingborgs Lerkärlsfabrik, men sen sviker minnet. Vad står CL för?
Fatet är 24 cm i diameter och har en len, glatt yta. Så glatt att man får hålla i den ordentligt.

[Polsson]

Måste visa ett "Stenbäck-konstverk" från Trelleborgs museums samlingar. Ett tändsticksställ.

God natt!

[Polsson]

"Jag tror snarare att Stenbäck ville släppa fram solens stråle!"

Om det är så. Gideon, är/var FB ännu finurligare!

Gällande "lurendrejaren", så är det mycket riktigt så att fatet redan är glaserat. Dessutom
har han ett drej/figur-sken i handen vilket användes för att ge lergodset önskad profil under drejningens gång.. Drejskenen nedan kommer från verkstaden som W K arbetade i.