Det är svårt att säga, Kaptenen.
Fatet verkar vara glaserat och uppställt i en hast, så bråttom det rinner på baksidan, tillsammans med flera likadana. Den flata undersidan pekar på Norge, men dekorationen i övrigt är vanlig i södra Europa under 1800-talet.
Vi borde ha fler referenser att luta oss mot, en bilddatabas över allmogekeramik med tillhörande faktatext. Norge, till exempel, har inte jobbat bra med det, förutom eldsjälar som Laurirz Opstad i bokform.
Allmänt meddelande
Collapse
No announcement yet.
Allmogekeramik!
Collapse
X
-
Ett fat med vacker kohornsmålad piplerdekor med en tupp (15 cm diameter). Ljus skärv, understa lagret glasyr ser ut att vara piplera och därefter på ovansidan den bruna och därefter dekorationen. Den upphöjda dekoren är på sina ställen rejält sliten men även den bruna, som om man har staplat flera fat på varandra under lång tid.
Köpt i Malmö, men är osäker på var den är tillverkad.
Leave a comment:
-
Det är verkligen en nyhet och en välkommen sådan!Ursprungligen postat av Andres Visa inläggVi har ju diskuterat Edvin Larsson skalen och att det funnits andra krukmakare i sodra Sverige som producerat samma form och vem som plagierat vem. Min "nattalasning" igar kvall var Antik&Auktion Dec. 2006, och plotsligt var jag klarvaken nar jag med ett oga laste denna artikel, sensationellt tycker jag, vad tycker ni?
Spann vidare på Stettinergods på nätet och hittade en hel del, inte bara skålar med taggade kanter, utan benämningen avser också fat och lockkrukor med lock (barselspotter) med mera. Det verkar finnas rätt gott om den varan i Danmark också, och även där är priserna rätt höga.
En bok, som ska införskaffas eller lånas, är "Stettinergods" av Anker Nörregaard. Mycket har sitt ursprung i Tyskland, bra att veta samt fördjupa sig i.
Men jag undrar vad Öhgren menade med Simrishamnsfat? Eller var det frågeställaren som trodde det? Hur ser ett sånt ut för övrigt? Ännu mer att ta reda på...
Tack för Din skarpögdhet, andres!
Leave a comment:
-
-
Edvin Larsson
Vi har ju diskuterat Edvin Larsson skalen och att det funnits andra krukmakare i sodra Sverige som producerat samma form och vem som plagierat vem. Min "nattalasning" igar kvall var Antik&Auktion Dec. 2006, och plotsligt var jag klarvaken nar jag med ett oga laste denna artikel, sensationellt tycker jag, vad tycker ni?
Leave a comment:
-
Fyllde i 2.5 liter och tog bilden. Frågan är hur högt den skall fyllas, men tycker nog måttet verkar stämma. Jag har en Tillingekruka!Ursprungligen postat av Gideon Visa inläggI Karl Hammers häfte "Gammal bruks- och prydnadskeramik Från Öst-Småland", alltså om Tillinge, Boda och Oskarshamn, avbildas en kruka med lock i priskurant.
Den presenteras som No 1, 2, 3 och 4 för litermåtten 5, 4, 2,5, resp. 1,3.
Kolla om krukan kan svälja just 2,5 liter och då har Du en kruka från Tillinge, men med måttet 16 cm verkar inte den inte göra det.
Glasyrfärg, skärv och refflade handtag talar annars för en sen Tillinge.
Söffe
Leave a comment:
-
Kollar till helgen. Vore ju kul om den är placerad! Tack!Ursprungligen postat av Gideon Visa inläggI Karl Hammers häfte "Gammal bruks- och prydnadskeramik Från Öst-Småland", alltså om Tillinge, Boda och Oskarshamn, avbildas en kruka med lock i priskurant.
Den presenteras som No 1, 2, 3 och 4 för litermåtten 5, 4, 2,5, resp. 1,3.
Kolla om krukan kan svälja just 2,5 liter och då har Du en kruka från Tillinge, men med måttet 16 cm verkar inte den inte göra det.
Glasyrfärg, skärv och refflade handtag talar annars för en sen Tillinge.
Söffe
Leave a comment:
-
I Karl Hammers häfte "Gammal bruks- och prydnadskeramik Från Öst-Småland", alltså om Tillinge, Boda och Oskarshamn, avbildas en kruka med lock i priskurant.Ursprungligen postat av söffe Visa inläggKnubbig kruka med lite speciell utformning av öron och hals. Möjligen står det 3 i botten och 3 märken efter "tork"fötter finns. Ca 16 cm på höjd och bredd. Kanske någon känner igen den?
Söffe
Den presenteras som No 1, 2, 3 och 4 för litermåtten 5, 4, 2,5, resp. 1,3.
Kolla om krukan kan svälja just 2,5 liter och då har Du en kruka från Tillinge, men med måttet 16 cm verkar inte den inte göra det.
Glasyrfärg, skärv och refflade handtag talar annars för en sen Tillinge.
Leave a comment:
-
LS - SL, det är knepigt att veta, men S:et är större och borde rimligen vara efternamnet.Ursprungligen postat av Kaptenen Visa inläggVilken av Kupittan saviosakeyhtiö:s hundratals skiftande signaturer avser du?
Jag ska ärligen erkänna att jag har nollkoll på tidigare signaturer därifrån, men kan konstatera att man använde sig av både röd- och gulbrännande leror.
Man kan ju fråga sig varför vi inte använder det svenska namnet Kuppis Lerindustri AB?
Ändock, år 1900 fanns det nio kakelugnsmakare med LS i initialer.
Vi behöver helt tydligt någon samlare med finskkunskaper i PES-skaran, som kan googla på andra sidan Bottenhavet, men i det här fallet ska vi nog skippa tanken på Kuppittaan Savi, vilket framgår av den här knaggliga googleöversättningen på svenska:
Kuppis Lerindustri AB, visst Du har en poäng där, men det är inte lika inarbetat på auktioner och bland samlare, så frågan är om det likställs lika enkelt som ursprungsnamnet.
En annan, bra fråga att ställa sig är om finnarna också stämplade L för Litra/Liter och när de började med det. Hur skrev de tidigare?
Leave a comment:
-
Ursprungligen postat av Andres Visa inläggLars, tycker du skulle lagt fatet under Torngrens i Falkenberg, dar har jag ett snarligt... Tur for dig att du "lagt blomman ratt", annars hade du fatt Gideon skitsur igen, jag fick namligen "kraftigt pa skallen" for att fatet var fellagt....

Det är ett läckert och tidlöst fat, som håller sin klass, långt efter att vi lämnat vidare.
Leave a comment:
-
Lars, tycker du skulle lagt fatet under Torngrens i Falkenberg, dar har jag ett snarligt... Tur for dig att du "lagt blomman ratt", annars hade du fatt Gideon skitsur igen, jag fick namligen "kraftigt pa skallen" for att fatet var fellagt....
Leave a comment:
-
-
-
Leave a comment: