Allmogekeramik!

[prylsnubben]

Möjligen står det 1941 i botten på det här kruset men i övrigt vore det kul om någon kan lista ut vad det står!
Söffe

Visst är det Din Maria som går igen efter 2-år Söffe
Riktigt fint sirapskrus tycker jag.....

[brattensby]

Kan den möjligtvis rymma 2 liter?

Ja, så kan det vara. Ska kolla det i morgon när jag är i köksregionerna.

Ja, du Kaptenen... den rymmer 1,7 liter till nedersta sträcket på brämet och fyller jag på med 0,3 liter till är den så full att den omöjligt går att flytta på utan att det rinner över. Det kan väl inte vara rimligt?
Hittar inga äldre rymdmått som stämmer ens på ett ungefär. Så det lutar åt att den där märkningen med "2" inte är en beskrivning av hur mycket spilkumen rymmer. Kan det månne vara en modellbeteckning?

I Wikipedia menar man att det är en skål med öppning, medan Christina Lindvall-Nordin i "Skånsk allmogekeramik skriver "skål utan hänkel, ofta med snip". I SAOL (Svenska Akademins ordlista ) skriver man "liten djup skål".

Oavsett om det är snip eller ej, kallar jag det spilkum.

Tack för ditt svar Polsson. Oavsett snip eller ej får det bli spilkum framöver för min del också.
(Snip ja... öppning skrev jag i går natt när inga andra ord dök upp men snip heter det naturligtvis.)

[Polsson]

Heter det spilkum även utan öppning för att skilja grädde från mjölk? eller är det då bara en skål?

I Wikipedia menar man att det är en skål med öppning, medan Christina Lindvall-Nordin i "Skånsk allmogekeramik skriver "skål utan hänkel, ofta med snip". I SAOL (Svenska Akademins ordlista ) skriver man "liten djup skål".

Oavsett om det är snip eller ej, kallar jag det spilkum.

[brattensby]

Kan den möjligtvis rymma 2 liter?

Ja, så kan det vara. Ska kolla det i morgon när jag är i köksregionerna.

[Kaptenen]

Kan den möjligtvis rymma 2 liter?

[brattensby]

Heter det spilkum även utan öppning för att skilja grädde från mjölk? eller är det då bara en skål?

Hur som helst är detta numera min "tomatskål" och jag tyckte att den kunde passa i denna tråd.
Den har varit med ett tag och inspirerad av denna allmogetråd och av alla fina bilder vände jag på den häromdan. Då hittade till min förvåning en märkning "2" med en svag antydan till ring runt eller "12". Säger det någon något?

Den har bara "hängt med" och jag har aldrig tänkt på att den har ett ursprung. Men det gör nu inte något om den förblir anonym. Bara roligt att visa upp den.

[Bengt H.]

I veckan upptäckte jag denna kruka hos en handlare, och den fick genast en ny bostad.

Den enda tillverkare jag kan komma på är Forssell & Sörling, men är inte alls säker eftersom jag inte vet hur deras produktion märktes. Vet inte heller vad som tillverkades hos dom förutom kakel till kakelugnar. Men tiden före litermåttets införande stämmer.
Kanske någon har kunskap om tillverkningen hos F&S?

[Lars M]

Albert Svensson, Kvidinge

Trots en del skavanker kunde jag inte låta bli att inhandla detta skålfat, som av någon anledning har fått Vittsjö på sig.
Diametern är 20 cm och höjden 7 cm.

[Kaptenen]

Ja, sydländskt kan jag hålla med om vad gäller det sist uppvisade, men jag undrar om vi inte ska österut mot Ungern och Balkan. Däremot får jag inte alls den känslan inför det bruna.

[Andres]

Portugalvibbar far jag.........Pa tuppfaten..

[Kaptenen]

Vilken skattkammare!
Den har jag inte uppmärksammat.
Varför säger Du Westerwald? Bilderna är från Norsk Folkemuseum.
De norska krukmakarna gjorde just sådant här som förevisas, trots bekymren med att få tillräckligt med bränsle till ugnarna.
Hur är glasyren på Ditt fat, Kaptenen? Sträv eller knottrig?
Är den slät och len, så det det bra, och glaseringen ser fet ut i närbild. Men då blir Norge mindre tänkbar som tillverkarland.

Upprepar bilderna på 1886-fatet, som med stor säkerhet är norsk, med blålera i skärven. Sträv och knottrig utanpå. Punkterna på brämet, återkommer flera gånger i länken ovan.

Först får jag gratulera Dig till Ditt fina fat, Gideon!

Jag tror att när de stora insamlingsraiderna till museisamlingarna gick i Norge respektive Sverige,
så sökte man främst efter praktföremål som uppvisade en hög grad av konstnärlighet och hantverksskicklighet oberoende var föremålen kom ifrån. Stengods från Westerwald har därmed hamnat i samlingarna och är katalogiserat tillsammans och på samma sätt som det norska med tonvikt på var och när det har tillförts samlingarna. Ett av ganska många exempel...

http://primusweb.no/artifactView.do?idOwner=NF&idIdentifier=NF.1895-0450&pageNo=37&noOnPage=12&owner=&criteria=Keramikk%2c+leirt%c3%b8y+&searchObjectType=Unknown&onlyWithPictures=&lastPageNo=82&noInResult=982

Det som i mitt tycke gör tuppfatet speciellt är, att först är det helglaserat med den ljusa gulvita glasyren och därefter med den brunröda på framsidan och sedan kohornsdekorerat. Glasyrerna både den underliggande gulvita och den bruna är blanka, feta och släta.

Den dubbla glaseringen skiljer det från Gideons troligen norska fat och Andres grekiska. Jag letade fram ett annat tuppfat som högst sannolikt är tillverkat under 1900-talet, vilket upphängningshålen på baksidan skvallrar om. Kohornsdekoren är här i svart, rött och grönt och bottenglasyren är blank, len men inte riktigt så fet som på det mindre fatet. Detta fat är 22,5 cm i diameter och oglaserat på baksidan så den tegelröda skärven syns. Det är stämplat N och ristat 25-170 och 3. Dekoren är förhållandevis sliten med tanke på att det har hängt på en vägg. Dock ser det inte ut att ha brukats, som det finns tecken på hos det andra.

[Andres]

Visar ett par fat fran Halkida, pa on Evia, Grekland. Som ni ser finns det ju likheter med Kaptenens fat. Jag tror det blir svart att bestamma var dessa kohornsmalade fat kommer ifran enar stilen ar utbredd i hela europa, kanske det gar att bestamma leran och var den kommer ifran, men med stilen tror jag blir svart.

[Gideon]

Vilken skattkammare!
Den har jag inte uppmärksammat.
Varför säger Du Westerwald? Bilderna är från Norsk Folkemuseum.
De norska krukmakarna gjorde just sådant här som förevisas, trots bekymren med att få tillräckligt med bränsle till ugnarna.
Hur är glasyren på Ditt fat, Kaptenen? Sträv eller knottrig?
Är den slät och len, så det det bra, och glaseringen ser fet ut i närbild. Men då blir Norge mindre tänkbar som tillverkarland.

Upprepar bilderna på 1886-fatet, som med stor säkerhet är norsk, med blålera i skärven. Sträv och knottrig utanpå. Punkterna på brämet, återkommer flera gånger i länken ovan.

[Kaptenen]

Det är svårt att säga, Kaptenen.
Fatet verkar vara glaserat och uppställt i en hast, så bråttom det rinner på baksidan, tillsammans med flera likadana. Den flata undersidan pekar på Norge, men dekorationen i övrigt är vanlig i södra Europa under 1800-talet.
Vi borde ha fler referenser att luta oss mot, en bilddatabas över allmogekeramik med tillhörande faktatext. Norge, till exempel, har inte jobbat bra med det, förutom eldsjälar som Lauritz Opstad i bokform.

Det går nog inte att utesluta Norge, fåglar förekommer och "kråksparks"-bården, men det tycks oftast vara heldragen begittning istället för prickar.

Här är mycket ögongodis, men varifrån alla keramikföremålen kommer ifrån är inte helt lätt att utreda. Här är en hel del Westerwald.

http://primusweb.no/search.do?owner=&criteria=Keramikk%2c+leirt%c3%b8y+&pageNo=28&noOnPage=12&searchObjectType=Unknown&onlyWithPictures=

[Polsson]

Vi har ju diskuterat Edvin Larsson skalen och att det funnits andra krukmakare i sodra Sverige som producerat samma form och vem som plagierat vem. Min "nattalasning" igar kvall var Antik&Auktion Dec. 2006, och plotsligt var jag klarvaken nar jag med ett oga laste denna artikel, sensationellt tycker jag, vad tycker ni?

Kul när man "känner igen" gods. I fjol träffade jag en mycket trevlig dansk försäljare i Brösarp. När jag tittade på ett fat från Kellinghousen (rätt stavat ?) frågade han om jag visste vad det var. Stolt som en tupp svarade jag "Kellinghousen". För att testa mig ytterligare, visade han ett sådant fat som på Andres bilder och då gick jag bet. Då berättade han att det var ett "Stettiner-fat". När jag sedan kom till Öhgrens hörna till vänster innanför ingången i Färghuset, såg jag ett liknande fat.
-Det måste vara Stettin, sa jag. Och Öhgren nickade instämmande. Alltså kan det knappast vara han som pratade om Simrishamnsfat..

Gideon! Gällande "Simrishamnsfat" finns det ett "troligen" på sidan 107 i "Skånsk Allmogekeramik" och ett "okänd simrishamnskrukmakare" på sidan 112. Något signerat från Simrishamn visas emellertid inte upp.