Allmogekeramik II

[Polsson]

Skulle den kunna vara engelsk kanske?
Nu är det här helt utanför mitt kunskapsområde, men när jag kikade på denna begärväckande sida, för dem med rymlig plånbok, så klickade det till när jag såg krukorna. Dekoren på din dotters kruka kan ha kommit dit vid ett senare tillfälle.

http://paintedporchantiques.1stdibs.....php?id=545215

Tack, simco! Vilken faktastisk sida vilken numera finns bland favoriter. Onekligen finns det stora likheter. Färgstänket på dotterns är kanske original. Hänklarnas övre fästpunkter är emellertid något annorlunda. Vill i sammanhanget även påpeka att lergods från England inte finns i min lilla kunskapsnisch.

[Bengt H.]

Kanske det bara är jag som tycker det finns uppenbara likheter mellan märkningarna på Prylsnubbens kruka och den på inlägg 117 här. http://precisensan.com/antikforum/sh...355#post189355

I så fall skall det stå Damsgårds, vilken även dom skall ha varit en norsk tillverkare.

[prylsnubben]

Kanske det bara är jag som tycker det finns uppenbara likheter mellan märkningarna på Prylsnubbens kruka och den på inlägg 117 här. http://precisensan.com/antikforum/sh...355#post189355

I så fall skall det stå Damsgårds, vilken även dom skall ha varit en norsk tillverkare.

Damsg. och två versaler akkurat.

[simco]

Tack Polsson!

Kul att du gillade sidan! Vad du gör sök inte på "pottery" som sökord.
Efter att ha kikat igenom alla sidor ligger inte bankrånet långt borta

http://www.1stdibs.com/furniture_search.php?catcount=0&subSearchKey=pottery&solds=2&cat_dif_count=0&A=0&B=0&C=0&D=0&E=0&F=0&H=0&J=0&I=0&G=0&K=0&stype=1&cur_tab=&RL=1312383600&start=0&rows=120&numresults=120&type=2&stype=1&solds=2&dm=&dpr=&dpr_no=&m=F&periodselect=

Bengt,
Jag tycker att stämplarna ser ut att vara helt lika!

[Gideon]

En norsk tillverkare Damsgård är ny för mig, och låter mycket intressant!

Den här stämpeln finns på en kruka, vilken såldes nyligen på Tradera. Säljaren framförde åsikten att den framställts av Carl Erasmus Dam i Fayencefabrik Boda Tillinge.
En sådan stämpel därifrån har jag inte sett tidigare, men är väl överensstämmande med märkningarna på krukan i inlägg 117 (som sagts) och prylsnubbens kruka.
Jag sparade bilden bara utifall att, och tillfället kom tidigare än jag trodde.

[prylsnubben]

Efter att sonderat det utmärkta forumet PES hittades detta.....http://precisensan.com/antikforum/sh...eri-i-Egersund

[Gideon]

Ah, tack! Du är en riktig spårfinnare.

[Polsson]

Tack Polsson!

Kul att du gillade sidan! Vad du gör sök inte på "pottery" som sökord.
Efter att ha kikat igenom alla sidor ligger inte bankrånet långt borta

Eftersom jag har två prickar "mellan" tummen och pekfingret, behöver vi (Bonnie & Clyde?) inte sänka oss så lågt som till rån.

[simco]

We have a deal!

[Gideon]

En kort tid efter allmogemässan i Brösarp 2009, fanns det en helsida med en terrin
i svartgods i famnen på mässgeneralen Öhgren i någon av antiktidningarna. Enligt texten var den signerad ”Tornberg Wittskövle 1858”. Dessutom var det svenska riksvapnet dekorerat på locket och man hade teorin att terrinen gjorts till 200-årsminnet av att Skåne blev svenskt. Den var till salu för strax över 10 000 kronor hos Petriboden utanför Lund.
-Tornberg är känd men inte med så tidig signering, uttalade sig Öhgren i tidningen.

Eftersom Wittskövle tillhörde ”mitt” forskningområde och jag inte kunde minnas någon Tornberg i verkstaden ”Pottehuset” på nämnda ort, gjorde jag ånyo en extrakoll i alla tänkbara kyrkoböcker (husförhörslängder, in- och utflyttning, dödboken), men någon Tornberg fanns inte därstädes. Kollade med Petribodens ägare, men han kunde inte svara på frågan och vid samtal med Öhgren, menade att han att det han hade sagt var sådant som man drog till med när man fick en fråga som man inte var beredd på..

Att Tornberg är känd, framgår klart i boken ”Skånsk Allmogekeramik”, han var mäster i Ystad fram till 1849 då han begav sig iväg till kakelugnsmakarnas himmel. Alltså kunde det inte vara han som gjort terrinen såtillvida han inte skrev ”falskt” årtal. Nästa kandidat till svartgodset var sonen till mäster, dvs Johan Christoffer Reinhold född 1822 som skrevs ut från faderns verkstad efter 6 års lära. 1844 lämnade han Ystad och flyttade till obest. ort. Efter åtskilliga timmars letande i hfl i kända krukmakarorter i Skåne, Halland och Blekinge, dök han upp i Karlskrona samma år som gesäll hos kakelugnsmakarmästare Forsman, men året därpå 1845 fortsatte vandringen och än en gång till ”obest. ort”. Jag hade nästan gett upp om att hitta honom när jag fick idén att studera bouppteckningen efter fadern.

Eftersom alla arvtagare finns nämnda i sådana dokument fanns det en chans att även deras resp orter fanns med. Hittade dokumentet på http://www.svar.ra.se/ [url] och se, sonens vistelseort 1849 var Stockholm. Därefter gick det av bara farten tack vare gratisprogrammet
http://www.ssa.stockholm.se/sv/Anvan...temansarkivet/ samt http://www.arkivdigital.se/.

Johan Christoffer Reinhold Tornberg kom till Katarina församling 1846 och arbetade i kakelugnsmakare, senare fabrikör, Carl Aug, Petterssons verkstad i kvarteret Båtsman mindre no 20 ända fram till tuberkolosen tog hans liv 39 år gammal 1861. Dessförrinnan hade han gift sig med Beata Christina och fått två söner, 1851 och 1858.

1858, ja! Att J C R skulle varit nere i Wittskövle det året, finns det inga papper på. Teoretiskt sett kunde han ha hälsat på någon av systrarna i Ystad och gjort en avstickare till Wittskövle,
eller har han tillverkat terrinen i verkstaden i Stockholm, men då skulle han inte ristat in
”Tornberg Wittskövle 1858” på fotens undersida. Terrinen är och förblir en gåta liksom Lilla-G!

Det var med ett leende, som jag synade terrinen på Antikmässan i Älvsjö, hela tiden med Tornberg och diskussionen här.
Nu är den inte märkt eller stämplad på något sätt, men överensstämmande i tid kan den mycket väl vara. Den halvmatta ytan var behaglig att ta på, och invändigt har den samma blanka brunspräckliga glasyr, som på föremålen stämplade med det mystiska B:et.

Såväl in- som undersida saknar jag tyvärr bilder på, men visst är terrinen charmig att se på? De lustigt uppklämda handtagen skulle kunna vara specifika för viss krukmakare eller område.
Någon som vet?

[Polsson]

Såväl in- som undersida saknar jag tyvärr bilder på, men visst är terrinen charmig att se på? De lustigt uppklämda handtagen skulle kunna vara specifika för viss krukmakare eller område.
Någon som vet?

Visst är "svartgodset" charmigt! Missade en auktion i Lund för några år sedan med massor av sådant gods efter en storsamlare. Mina kunskaper om godset är försumbara.

[Gideon]

För mig är 1800-talets svartgods en vit fläck på historiekartan, och jag gissar att det omärkta blir omöjligt att härleda - om inte kännetecken finns.
Som just handtagen här, och en girland där, arrangerade på olika sätt och voilá, så vet man vem!
Det borde inte vara omöjligt, och den här boken http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9173314552 kanske leder en bit på upplysningens väg i manganskogen? En fattigmannens basalt ware?

När vi ändå är inne på kännetecken, så är det särdrag i måleri och dekor som kan leda oss rätt.
Hälsingland och Rödin är lätt att hitta i denna bild, också från antikmässan, men de övriga tog jag inte reda på varifrån de var. Slutade fråga när jag såg de två första prislapparna.
Ungefär hundratusen kronor på två brädor...

[Maria]

Vackra fat, vem hade inte velat ha dom i sin kökshylla?

[Polsson]

Vackra fat, vem hade inte velat ha dom i sin kökshylla?

Instämmer, Maria!
Gällande svartgodset i inlägg 175 kom jag att tänka på något som jag reagerat på vid de få tillfällen jag lyft på detsamma, det har varit betydligt lättare/"porösare" än annat lergods.

[prylsnubben]

[QUOTE=Gideon;207947]
Ungefär hundratusen kronor på två brädor...

Men trots allt ändå inte på balkongräcket.