Allmogekeramik II

[Polsson]

kul....
signerad Tornberg, har du sett signaturen ?????

Nu har jag sett och fotograferat signeringen i botten på foten av terrinen, men tyvärr
blev jag tvungen att radera bilderna eftersom en dam blev sur på mig eftersom jag glömde att fråga henne om jag fick fotografera en Vimmerbypjäs. Eftersom terrinbilderna var före Vimmerby, råkade de hänga med i raderingen.

Gällande signeringen framgår det klart att det står Wittskövle 1858, men gällande "Tornberg" kunde varken jag eller säljaren avgöra om det var han. För min del är jag övertygad om att det inte står Tornberg eftersom det inte fanns någon sådan på orten och att terringen skulle vara tillverkad för att fira 200 års minnet av att Skåne blev svenskt tror jag inte heller på. Då borde årtalet vara med på utsidan, lämpligen på locket intill den svenska symbolen, i relief och inte på fotens insida. Att terrinen tillverkades 200 år efter att Skåne blev svenskt är jag däremot helt övertygad om.

[Gideon]

Synd att Wittskövlesigneringen åkte med i raderingen, på grund av annans missunsamhet i forskningens tjänst.
Jag skulle inte ha brytt mig...

Men Du nämner Pottehuset i Din forskning.
Vilka namn har Du där? Det kan ju tänkas att bokstävernas höjd liknar en annans signatur, som till exempel Tornberg visavi Lindström.

Det här är hittat i Sveriges befolkning för 1880 - far och två söner:
Lindström, Jöns
Kakelugnsmakare
f. 1806 i Riseberga (Kristianstads län, Skåne)
Gift man, far i familjen
Pottehuset
Vittskövle (Kristianstads län, Skåne)
Registrerad födelseort: Riseberga Kristianstads län

Johan
Kakelugnsmakare
f. 1840 i Vittskövle (Kristianstads län, Skåne)
Ogift man, barn i familjen
Pottehuset
Vittskövle (Kristianstads län, Skåne)
Registrerad födelseort: Vittskövle Kristianstads län

Wilhelm
Kakelugnsmakare
f. 1849 i Vittskövle (Kristianstads län, Skåne)
Ogift man, barn i familjen
Pottehuset
Vittskövle (Kristianstads län, Skåne)
Registrerad födelseort: Vittskövle Kristianstads län

[Polsson]

Synd att Wittskövlesigneringen åkte med i raderingen, på grund av annans missunsamhet i forskningens tjänst.
Jag skulle inte ha brytt mig...

Men Du nämner Pottehuset i Din forskning.
Vilka namn har Du där? Det kan ju tänkas att bokstävernas höjd liknar en annans signatur, som till exempel Tornberg visavi Lindström.

Lindströmarna är kända av mig, Wilhelm kan ju strykas direkt (8 år 1858). Att signeringen började på ett T, var säljaren och jag överens om. Ska besöka honom
inom kort och ska då ta nya kort. Tack för tipset!

[Polsson]

Signering av terrinen



Var och betalade min sparbösselergök idag, automaten var ju out of order på Hälslingborgsmässan, hos en födelsedagsfirande petribodeninnehavare, 81 år.
Nu fick jag äntligen bilderna av signeringen. Jag har en liten teori, men eftersom jag inte vill påverka håller jag den hemlig för tillfället.

Alla experter, Kaptenen, Simco, Gideon o.s.v får gärna tycka till.

[Kaptenen]

Tack så mycket Polsson! Intressant att få se den.

Hvidtsköfle / Widtsköfle

Af: I.C. xxx Tornberg

1858

[simco]

Spännande!

Det jag reagerar på är Johan Christopher Reinhold Thornbergs namnteckning på dokumentet du hittar Polsson. Där stavar han Thornberg med "Th" och på terrinen ser det ut som att det står IC (Gus?) Tornb**. Men Johan Gustaf föddes ju 1858, så det kan inte vara han eller är T(h)ornbergarna ute ur leken? Klurigt.
Dessutom sticker jag ut hakan och tycker att det står 1838 under namnteckningen.

[simco]

Nä nu!

Jag tycker att det står September 1838!
Man kan bli riktigt vilseledd när man kört in sig på ett personnamn!
Säg att ni också ser det jag ser.

[Kaptenen]

Jo, jag kan se datumet också men det blir svårt att få till det i början med Af: och på slutet eftersom jag ser g:et som klättrar på kanten av fotringen.

Jag har sett att det går att tolka året till 1838 men jag tror mest på 1858.

[simco]

Jag får till det så här

Widtsköfle
af: IC. September
1838

Jag ser inget "g" på kanten utan tycker att man kan ana ringarna efter drejningen vid det avslutande "r". Men du brukar ha ett bra öga Kaptenen! Vi får se vad Polsson har för teori.

[Kaptenen]

Du kan mycket väl ha rätt, simco. G:et är nog en rand.
af: IC. September

[Gideon]

Nä nu!

Jag tycker att det står September 1838!
Man kan bli riktigt vilseledd när man kört in sig på ett personnamn!
Säg att ni också ser det jag ser.

Ja jamen, jag ser också "tecknet".

Men Hwidtsköfle d: 16 september 1838 kan det stå, och den dagen förfärdigades terrinen, för att sedan uppvisas som mästerstycke - inbillar jag mig.
Personnamnet då? Den finns nog inte i botten, utan finurligt någonstans på stycket, i form av slinger i dekor eller som dekorsymbol.

[Polsson]

Tack så mycket Polsson! Intressant att få se den.
Hvidtsköfle / Widtsköfle
Af: I.C. xxx Tornberg
1858

Jag får till det så här
Widtsköfle
af: IC. September
1838
Jag ser inget "g" på kanten utan tycker att man kan ana ringarna efter drejningen vid det avslutande "r". Men du brukar ha ett bra öga Kaptenen! Vi får se vad Polsson har för teori.

.

Ja jamen, jag ser också "tecknet".
Men Hwidtsköfle d: 16 september 1838 kan det stå, och den dagen förfärdigades terrinen, för att sedan uppvisas som mästerstycke - inbillar jag mig.
Personnamnet då? Den finns nog inte i botten, utan finurligt någonstans på stycket, i form av slinger i dekor eller som dekorsymbol.
[ATTACH]97476[/ATTACH]

Tackar allra hjärtligast för ert engagemang, Kaptenen, Simco och Gideon!
Här nedan finns min sammanfattning av Tornbergarna. Ett tag fick jag för mig att det stod förkortningen ges (gesell) före namnet, men september lutar jag mer åt nu. 1938 har jag också funderat på innan jag kollade nedanstående uppgifter. Eftersom sonen skrevs ut 1841 efter sex års lära hos fadern, bör han ha börjat sin lärlingstid 1835 och kan sannolikt ha "hjälpt till" i Wittskövle
i september 1838 utan att vara skriven där (skriven i Ystad). Att man "lånade ut" lärlingar till andra verkstäder var inget ovanligt. Om han slapp göra "skitarbete" i verkstaden när han började sin lärlingstid och istället sattes att lära sig drejningens svåra konst, är det fullt realistiskt att han kunde förfärdiga en terrin efter tre år. Eftersom utskrivning sannolikt innebar att man var utbildad
till gesäll, skulle terrinen i så fall vara tillverkad av en lärling.

Om nu det inte skulle vara Tornberg/Thornberg som gjort den, är jag benägen att köpa Gideons mästerstyckesteori.


Terrin ”Tornberg Wittskövle 1858”
Ystad Sankt Petri
No 384 (Arkiv Digital)
Kakelugnsmakare Johan Gustaf Tornberg f 1790 i Eksjö död 15/8 1849
son Johan Christoffer Reinhold f 6/9 1822
Noteras som lärling i verkstaden 1841-1841 (I Kakelugnsmakarämbetets sammanställning)
1841 29 maj inskriv. och utskriv. efter 6 års lära hos fadern vid Kakelugnsmakarämb. Ystad
1844 12 oktober utflyttning från S.t Petri obest ort
1844 infl. Karlskrona Stadsf kvarter 3 No 60 Kak makare Johan Forsman f 1811
1845 16 okt utflyttning Karlskrona obest. Ort
1846 24 mars inflyttning till Katarina församling, Stockholm, till Kakelugnsmakare
Carl. Aug. Pettersson.
1849 15/9 till Ystad till Ystad fadern dog 15/8 1849 återvände sedan till Katarina församling
1861 22/9 dog ”Tornberg Christoff. Reinh. Kak. Ges.” av tuberkulos? (J Z Rudholm boende
på samma adress 1861)

Hustru Beata Christina f 1822 Uppsala
Son Reinhold Oscar f 1851 konstförvandten(Typograf) död 8/12 1893
Son Johan Gustaf 1858 dräng, arbetare ogift d 26/2 1925 på Tvångsarbetsanstalten i Svartsjö.
Boende på bl a Båtsman mindre no 20 tom 1861 enkan och barnen på Heckefjell 20
Arbetade hela tiden hos C A Pettersson vilken sedermera kallades fabrikör
Finns ej i Wittskövles Kristianstad län/ Malmöhus län (Svalöv) hfl år 1858
Pottehuset Wittskövle
Fabrikör Jöns Lindström f 1806 Riseberga
Hustru Johanna Köhlberg
Son Johan

[simco]

Tack för informationen Polsson!

Intressant med detta att lärlingar lånades ut till olika verkstäder. Kan det hända att det var så att man hade lite extra förmåner när man var son till en kakelugnsmakare, och därigenom fick möjlighet till att utföra lite "finarbete"?

Det var även intressant att få veta Johan Christopher Reinholds far hette Johan Gustaf (född: 1790) och att sonen då måste döpts till Johan Gustaf (född 1858) efter sin farfar.

[Polsson]

Tack för informationen Polsson!

Intressant med detta att lärlingar lånades ut till olika verkstäder. Kan det hända att det var så att man hade lite extra förmåner när man var son till en kakelugnsmakare, och därigenom fick möjlighet till att utföra lite "finarbete"?

Det var även intressant att få veta Johan Christopher Reinholds far hette Johan Gustaf (född: 1790) och att sonen då måste döpts till Johan Gustaf (född 1858) efter sin farfar.

Tack själv för all hjälp!

I artikeln "Krukmakarämbetet i Ystad" av Karin Månsson publicerad i någon av Ystadianaårsböckerna, nämn oftast "inskriven hos" änkan Yström 1805 "utskriven av" Chr Almström Y 1808 (gäller Carl Magnus Rosenberg i Vittskövle).
Eftersom lärlingarna hade skrivit 3 -5 års kontrakt var de mer eller mindre livegna.
Ville de inte forsätta tiden ut, blev det dryga böter (oftast för föräldrarna eftersom barnen inte var myndiga). Samtidigt hade mäster möjlighet att låna ut dem till någon annan verkstad sannolikt mot ersättning.

Gällande förmåner om man var son till en krukmakare, kommer jag att tänka på Albert Elfstrand som enligt honom själv behandlades med hugg och slag av sin mäster, hans fader Axel. Några ömsinta mästarfäder måste det trots detta ha funnits, tycker jag.

[Polsson]

Osignerad 8-liters kruka söker födelseplats



Den här krukan hade dottern med sig hem efter en Österlen-tur. Naturligtvis frågade hon sin bror och mig om krukan. Eftersom ingen av oss är tappade bakom en vagn i lergodssammanhang, har vi teorier om skapelsen. Emellertid är det intressant att få reda på vilka vibbar krukan sänder till andra lergodsintresserade.

Vad tror, vet ni?