Allmogekeramik II

[Gideon]

Instämmer, Maria!
Gällande svartgodset i inlägg 175 kom jag att tänka på något som jag reagerat på vid de få tillfällen jag lyft på detsamma, det har varit betydligt lättare/"porösare" än annat lergods.

Ja, det stämmer för det exemplar som jag klämde, vred och lyfte på. Brungrå skärv och terrinen kändes inte rejäl, utan praktisk att hantera.

Men trots allt ändå inte på balkongräcket.

Hm, jag hade inte haft något emot att trava upp faten på höjden, och till och med lägga längs med räcket för sex måsar att picka på.
Inga problem.

[Polsson]

Årets första lergodsinköp.



Årets första kvartal måste vara det sämsta på många år ifråga om lergodsinköp för min del. Trots åtskilliga auktioner i Lund, Björnssons och Crafoord, Landskrona, Skånes auktionsverk, Helsingborg, Helsingsborgs Auktionsverk, och Trelleborg, Karlssons auktioner, har inget intressant lergods funnits med i katalogerna. Lika illa har det varit med Lauritz, f.d Auktionskompaniet m.fl. Men idag hände det! På Städpågarnas loppis i Trelleborg stod denna 1/2 kanna rymmande lergodsmugg i härlig manganglasyr med profillinje längst ner och ett avslut på hänkeln som tyder på känsla. Visserligen osignerad, men helt intakt. Höjd 16 och diameter 12 cm.

[Gideon]

Väldigt fin mugg, Polsson.
Tunt, smäckert handtag och insnörpt fotring borde peka i bestämd krukmakarriktning, för de kännetecknen är inte vanliga - förutom kanske i Höganäs då.
Men under glasyrkanten i botten, vill jag gärna se det ängsligt stämplade Trelleborg.

[prylsnubben]

Nja......låt oss till att börja med hålla oss till Skåne. Men JP ligger ju bra till, odds 4.70 f.n.

[Polsson]

Väldigt fin mugg, Polsson.
Tunt, smäckert handtag och insnörpt fotring borde peka i bestämd krukmakarriktning, för de kännetecknen är inte vanliga - förutom kanske i Höganäs då.
Men under glasyrkanten i botten, vill jag gärna se det ängsligt stämplade Trelleborg.

Tack för det broder Gideon! Man skulle kanske försöka smälta ner glasyren på undersidan för att se
om det dyker upp något Trelleborg. Tror jag ska låna min brors svetsaggregat.

Nja......låt oss till att börja med hålla oss till Skåne. Men JP ligger ju bra till, odds 4.70 f.n.

Skåne är ett bra tips och JP skulle inte vara omöjligt. prylsnubben!

[wasistdas]

Vet inte om denna platsar i Allmogekeramik, men jag testar.
Tror ni denna är av nyare härkomst eller kan den ha ålder och varifrån kan den härstamma ifrån. Kanske inte Svensk?

[Polsson]

Vet inte om denna platsar i Allmogekeramik, men jag testar.
Tror ni denna är av nyare härkomst eller kan den ha ålder och varifrån kan den härstamma ifrån. Kanske inte Svensk?

Visst platsar den på tråden! Däremot platsar inte jag som besvarare av dina frågor, wasistdas. Förhoppningsvis dyker det upp andra mer skickade på tråden.

[Gideon]

Vet inte om denna platsar i Allmogekeramik, men jag testar.
Tror ni denna är av nyare härkomst eller kan den ha ålder och varifrån kan den härstamma ifrån. Kanske inte Svensk?

Det är nästan omöjligt, i avsaknad av märkning eller särskilda kännetecken, att säga att Ditt krus är svenskt.
Typen är allmängiltig i hela Europa och har tillverkats i århundraden.
Den kan ha tagits hit av en svensk turist, precis som Tom Möllers dotter tog hem en läckert grön- och gulglaserad vas från Cypern på 1960-talet, eller jag som i samlarfrossa köpte på mig hela fyra krus på loppisar och i antikaffärer i Veszprem och Budapest 1988.

Kruset pryder sin plats och åldern ser inte heller vara lätt att lista ut. Glasyren är läcker med sin djupt gröna färgskiftningar.

[Polsson]

Vilken helg! Gissa på praktvas!



Inte nog med att jag upptäckte en siamesisk tvillingknölsvan i går och köpte en Svedalavas på loppis, även denna dag bjöd på härliga överraskningar i fråga om lergods. Ropade in det osignerade 1890-fatet med diametern 39 cm och i härligt skick, hos Karlssons auktioner. Och inte bara det! Praktvasen som är 30 cm hög, har en botten- resp. mynningsdiameter på 12 resp. 14 cm, är liksom fatet i toppskick och har en gudinneliknande kvinna och en maskrosliknande blomma i högrelief som dekor. Priset på var och en, inklusive provision, kan räknas ut enligt ekvationen: X+X =1440 kronor.

Vem kan ha tillverkat praktvasen?

[Gideon]

Då ska vi se...
Fatet är något i stil med gods från Kvidinge, och den präktiga vasen från GH Eriksson, Stora Mellby?

Läckra grejer, Polsson.

[Polsson]

Då ska vi se...
Fatet är något i stil med gods från Kvidinge, och den präktiga vasen från GH Eriksson, Stora Mellby?

Läckra grejer, Polsson.

Fatet kan även komma från Trelleborg och ifråga om den präktiga vasen förstår jag att du skriver det du skriver (jag har ju läst om Stora Mellby på PES), men vasen kommer inte därifrån.

[Gideon]

Då drar jag till med Harald Högdahl.

http://precisensan.com/antikforum/showthread.php?19794-Arvikakeramik&p=145626&viewfull=1#post145626

[Polsson]

Då drar jag till med Harald Högdahl.
http://precisensan.com/antikforum/sh...l=1#post145626

Stopet av HH var charmigt och inte olikt praktvasen, vilken inte är tillverkad av honom.

[Polsson]

Får väl hjälpa till lite eftersom endast Gideon har hoppat på tåget.
Krukmakaren är skåning och verkstaden var också belägen i Skåne.

[Gideon]

Kan skaparen vara den som också gjort dessa muggar?



Nej visst, Skåne skulle det ju vara och makaren skåning...
Attans.

Vad säger Du om Knut Hallsten, då?