Allmogekeramik II

[Polsson]

Den frågan borde ställas till en fackman med många år vid drejskiva och brännugn. Varför inte Tomas Anagrius?
Annars är det ju bekant att di gamle krukmakarne svartsjukt bevakade sina glasyrrecept, och i många fall tog med sig dem i graven.

Min teori är följande:
Han färgade engoben med kopparoxid varvid benägenheten att rinna reducerades avsevärt, kanske to.m till fullo, istället för att kopparoxidmåla
i efterhand.

[Polsson]

Okänd manganburk

I brist på nyinförskaffat lergods, presenteras en gammal burk som tidigare inte fått chansen i PES. Måtten är höjd 16,5 och diametern 12 cm och med
uträkningen bottenytan x höjden, 8 x 8 x 3 x12, måste rymdinnehållet vara
cirka 2,2 liter. Annat som man kan säga om den är att glaseraren har haft lite bråttom när han vände på krukan efter doppet i manganglasyren varvid "rinnglasyr" uppenbarade sig, att den har ett och annat nagg samt att ett drejsken har används på utsidan men inte på indito för där är drejränderna synliga.

[Polsson]

Allmogeminiatyrer - känd och okänd



Gjorde en snabbvisit hos Städpågarna i Trelleborg i dag och fann dessa två
allmogeminitayrer vilka får sällskap av en solstickantändare med höjden 7, 8 cm. Vasen är okänd men burken är känd.

Vem kan ha gjort burken?

[Kaptenen]

Anagrius?

[Polsson]

Kaptenen snabb som en vessla

Anagrius?

Visst är det det, Kaptenen! Med tanke på att den och den andra inte tar så stor plats i hemmet, kunde jag inte låta dem stå kvar.

[Lars M]

Ännu en miniatyr typ allmoge (7 cm hög). Här Åke Aronsson med sign och etikett.

[Polsson]

Gamla okända mangansvarta burkar

Kan inte minnas att jag exponerat alla dessa okända mangansvarta burkar vilka funnits i hemmet åtskilliga år. Höjderna är 17, 17, 20 och 11 cm.

Det hävdas ju oftast i lergodslitteraturen att anledningen till att man endast glaserade krukorna (de med öron) invändigt samt några centimeter nedanför kanten, var att de på sådant sätt lättare kunde suga upp fukta och därmed hålla innehållet, mat av olika slag, kallare. Någon lergodsförfattare har dessutom hävdat att det var av besparingsskäl, glasyren var dyr, som man glaserade på sådant sätt.

Gällande helsvarta burkar, vilka inte på något sätt är ovanliga, kan man ju ställa sig följande frågor:

1) Behövde innehållet i burkarna inte också ha det kallt?

2) Var inte manganglasyren lika dyr som blydito?

Vem kan man lita på?

[bonnie]

Hallstan Järvsö

Bidrar med en bild på ett fat från Järvsö. Fint och nästan från hemmatrakter!

[Polsson]

Bidrar med en bild på ett fat från Järvsö. Fint och nästan från hemmatrakter!

Elegant hornmåleri på väldrejad spilkum!

[Polsson]

Kattassar m.m

Gjorde ett besök idag hos en dam för att hjälpa henne med lergodsidentifiering. Upptäckte då för första gången att kattassöron faktiskt
finns mer än hos Helsingborgs lerkärlsfabrik och hos ATA i Ystad.
Här kommer kattassöronkrukor från såväl UE som från Brobergs i Gefle. Den senare endast glaserad invändigt med rödaktig glasyr.

[Äjth]

Och hos örebro.

[Polsson]

Och hos örebro.

Herregud, Äjth! Nu har vi ju en hel kull. Helsingborg, Ystad, UE, Brobergs och Örebro! Kan det dyka upp fler?

[Polsson]

Naggad trelleborgare

Kvinnan som jag besökte igår hade även denna trelleborgare. Indentifierad av mig som sannolikt H C Åkesson som höll på till någon gång under 1870-talet efter att dessförinnan ha gått i konkurs. HC var en stor man i Trelleborg. Var med i byns äldste innan Trbg blev stad och var sedan med i stadens styrelse (1867-). I hans verkstad fick många sin yrkesutbildning, C A Stenbäck, JP Eriksson, Joh. Persson, Magnus Persson, samtliga med egna verkstäder i Trelleborg. Dessutom utbildade han två styvsöner, två egna söner, samt fyra brorssöner till kakelugnsmakare.

Hur han, HC, skrev och såg ut framgår av bilderna.

[Skröfsan]

Vad tror/vet ni om denna?

Den här vasen hittade jag i hyllan med halva priset (i princip gratis) på loppisen i Falkenberg, där det som förmodligen ratats en längre tid hamnat.
Själv tycker jag den är otroligt snygg, men vet ni insatta var och när den kan vara gjord? Är det här en vanlig typ av dekor? Skvätte man på den gröna glasyren eller hur gick det till? (Höjd 17 cm.)

[Polsson]

Den här vasen hittade jag i hyllan med halva priset (i princip gratis) på loppisen i Falkenberg, där det som förmodligen ratats en längre tid hamnat.
Själv tycker jag den är otroligt snygg, men vet ni insatta var och när den kan vara gjord? Är det här en vanlig typ av dekor? Skvätte man på den gröna glasyren eller hur gick det till? (Höjd 17 cm.)

Erik Lindkvist (1907-1982) i Kvidinge har en bringare i boken "Keramik från Kvidinge med liknande, grönfläckig, oregelbunden dekor över den transparenta (genomskinliga) blyglasyren. Om det är han som gjort din vas, kan jag inte svara på. Hur det gick till kan jag inte heller med säkerhet säga. Ibland stänkte krukmakarna på glasyr med en visp, ibland sprutade de på den med en bollspruta och sannolikt fanns det ytterligare tekniker.