Allmogekeramik II

[Polsson]

Instämmer i prylsnubbens känsla, men det här doftar av lergökastan Ängelholm i formen.
Locket på och blås lite extra i örat, så kanske det hörs?

Nej, skämt åsido - det vore trevligt med härkomst i denna stad och frågan är bara om krukmakarna därstädes krusade för ljus?
Tidigt sekelskifte huru som haver, och som krydda på åren, lite extra trevlig läsning för den, som inte läst denna välskrivna krönika:
http://engelholmiana.ifokus.se/Blogs...3%B6rem%C3%A5l

Kanske det, Gideon! Tackar för krönikan i vilken nämns hembygdsparken vars museér jag kan rekommendera varmt. För att inte tala om keramikmuséet inne i stan.

Slänger samtidigt in en tung och klumpig "Forsberg Vimmerby" vilken kan härledas till allmogekeramik i vidare bemärkelse. Även den huserade i en av helgens auktionslådor.

[Polsson]

Johannes Åkesson

I inlägg 250 ”Allmogekeramik” startad av Gideon 2007-12-21 visade jag en kruka tillverkad av Johannes Åkesson i Lund. Första gången jag såg krukan var hos en släkting till min mor som undrade om jag kände till signeraren och var krukan lämpligast borde auktioneras ut. Med tanke på orten rekommenderade jag Crafoords i Lund och några månader därefter fanns den med på en stadsauktion hos samma företag med noteringen ”signerad”. Att den var från Lund var tydligen ointressant. Naturligtvis ropade jag in den unika krukan. Unik såtillvida att jag aldrig sett någon sådan signering och unik även med tanke på att Äkesson med mycket stor sannolikhet var okänd för alla och envar. Döm om min förvåning när en kruka med samma signering dök upp i dag hos Björnssons auktioner i Lund.

Vem var då Johannes Åkesson? Jo, han var son till murargesällen Emanuel Åkesson från Simrishamn som flyttade till Trelleborg tillsammans med sina bröder, kakelugnsmakarmästaren Hans Christian och kopparslagarmästaren Erik B, och systern, jungfrun Botilda, på 1830-talet då Trelleborg fortfarande var en by, dvs ingen köping eller stad. Bröderna gifte sig med kvinnor från trakten och en av dem, Kristina Hallengren, födde sitt och Emanuels första barn 1842, dvs Johannes. Endast 40 år gammal, 1853, avled Emanuel i Danmark. Om det var en ”naturlig” död eller en olyckshändelse i samband med husbygge/murning går inte att utläsa ur husförhörslängden. Sju av Johannes kusiner utbildade sig till kakelugnsmakare.

18 år gammal finns Johannes med i farbror Hans C:s hushåll noterad som lärling, men han började förmodligen sin lärotid till kakelugnsmakare tidigare med då boende hemma. Efter tre år hade han titeln gesäll och då vandrade han iväg till Lund till kakelugnsmakare N P Olsson på no 312. Han återvände till hemorten 1864 och tillhörde då arbetsstyrkan hos kakelugnsmakarna Nils Nilsson och J P Eriksson. Under ett års tid var han därefter uppe i Ängelholm hos kakelugnsmakaränkan Sjöbäck för att 1866 flytta till Lund no 330-331 som gesäll hos kakelugnsmakarmästaren Battras. Hans framtidsutsikter bättras avsevärt hos Battras enär denne föll av pinnen två år senare.

Johannes var inte sen med att konservera änkan, men de väntade med giftermålet till 1870. Två styvsöner följde med i äktenskapet vilket fullbordades såtillvida att tre barn såg dagens ljus 1871-1874. Åkesson måste ha haft en ganska stor verksamhet eftersom han hade två gesäller inneboende årligen från 1870-76. Hustrun, Kersti Olsdotter, avled 41 år gammal år 1878. Då fick pigan i hushållet, Maria Persson, rycka in och 1880 lovade hon och Johannes att ”älska varandra i lust och nöd”.

1882 var ett dyster år! Visserligen föddes en son i familjen men han levde endast i 2 månader och 2 dagar p.g.a ”mag- och tarmkatarr” , fader Johannes gjorde sonen sällskap samma år med smaragdlungor? och hjärt- och njursjukdomar, 40 år gammal. Och inte bara det, utan styvsonen och sjömannen Carl Fredrik Battras föll från masten på en skonert och slog ihjäl sig samma år.

Krukans höjd är 22,5 cm och diametern är 17 cm. Dessutom har den "handtagskant". För övrigt låter jag krukan tala för sig själv.

[Gideon]

Sorgelig, men ändå trevlig historia att ta del av.
Tack, Polsson!

Hoppas att Du får nummer två också, så att den rart stämplade duon finner lugn och harmoni i varann och ger åskådaren densamma.

[Polsson]

Sorgelig, men ändå trevlig historia att ta del av.
Tack, Polsson!

Hoppas att Du får nummer två också, så att den rart stämplade duon finner lugn och harmoni i varann och ger åskådaren densamma.

Tack för det, Gideon!
Märk följande: Åkesson klarade av att dekorera med grön glasyr m.a.o utan att den gav sig iväg,rann, vid bränningen. Hur har han lyckats med det på
1870-1880-talet?

[brodertuck]

Två saker jag undrar lite över. Dekoren på fatet ser bekant ut, har försökt att bläddra lite i trådarna men inte hittat vad jag söker. Jag har en liten fundering, men jag håller den inne ett tag för att höra era åsikter. Fatet är 30 cm i diameter, ser nästan oanvänt ut och saknar märkning.
Krukan vill jag också veta något om. Den är 22 cm hög och öppningen är 18cm. Hur gammal kan den vara och varifrån? Öronen är ju lite speciella, är de från en viss tid eller från en viss region? Glaserad inuti, men det var svårt att få till bra bilder på det, det var inte direkt fotoväder ute.

[Polsson]

Två saker jag undrar lite över. Dekoren på fatet ser bekant ut, har försökt att bläddra lite i trådarna men inte hittat vad jag söker. Jag har en liten fundering, men jag håller den inne ett tag för att höra era åsikter. Fatet är 30 cm i diameter, ser nästan oanvänt ut och saknar märkning.
Krukan vill jag också veta något om. Den är 22 cm hög och öppningen är 18cm. Hur gammal kan den vara och varifrån? Öronen är ju lite speciella, är de från en viss tid eller från en viss region? Glaserad inuti, men det var svårt att få till bra bilder på det, det var inte direkt fotoväder ute.

Fatet har två möjliga tillverkare, Albert Elfstrand eller Nils Palmgren.
Krukan skulle kunna vara från slutet av 1800 eller början av 1900. Eftersom du inte visar örat mer än från sidan, är det svårt att använda det som identifikation. Med tanke på att krukan är ganska neutral i sin glasyr, transparent, känns den från Ystad-Österlen hållet, men det är en vild "gissning".

[Danjel]

Två saker jag undrar lite över. Dekoren på fatet ser bekant ut, har försökt att bläddra lite i trådarna men inte hittat vad jag söker. Jag har en liten fundering, men jag håller den inne ett tag för att höra era åsikter. Fatet är 30 cm i diameter, ser nästan oanvänt ut och saknar märkning.
Krukan vill jag också veta något om. Den är 22 cm hög och öppningen är 18cm. Hur gammal kan den vara och varifrån? Öronen är ju lite speciella, är de från en viss tid eller från en viss region? Glaserad inuti, men det var svårt att få till bra bilder på det, det var inte direkt fotoväder ute.

Fatet tycker jag påminner om Ystad keramik i själva godset, särskilt undersidan...

[Polsson]

Fatet tycker jag påminner om Ystad keramik i själva godset, särskilt undersidan...

Hej, Danjel!

Nils Palmgren arbetade först i Sjöbo men var med och startade Ystad Keramik 1943, men slutade på företaget 1951 då han öppnade "Krukmakaren i Ystad".

http://www.signaturer.se/Porslin/Lankar/ystad.htm

[Danjel]

Hej, Danjel!

Nils Palmgren arbetade först i Sjöbo men var med och startade Ystad Keramik 1943, men slutade på företaget 1951 då han öppnade "Krukmakaren i Ystad".

http://www.signaturer.se/Porslin/Lankar/ystad.htm

Aha!

[brodertuck]

Hm, jag skrev ett svar förut, men det har försvunnit eller om jag helt enkelt inte fick i väg det. Nåja, jag skrev ju i mitt första inlägg att jag hade lite egna funderingar och det verkar som jag fått dem bekräftade. Jag hade mina aningar att det kunde vara Ystad eftersom jag har ett par vaser som är väldigt lika i glasyren. Det som jag tyckte var lite mystiskt var att det inte fanns någon märkning alls, det jag sett från YK har alltid haft ett nummer instämplat och ibland även en YK signatur. Dekoren har jag däremot inte sett på några Ystadsalster, men den ser väldigt bekant ut, kan den ha följt med från Sjöbo?

Krukan verkar inte vara glaserad på utsidan, bara inuti. Jag kan ta några närbilder på örat om det kan hjälpa till för en identifiering.

[Polsson]

.........kan den ha följt med från Sjöbo?

Krukan verkar inte vara glaserad på utsidan, bara inuti. Jag kan ta några närbilder på örat om det kan hjälpa till för en identifiering.

Kanske har den följt med från Sjöbo eller också har de glömt att stämpla nummer på den i Ystad. Öronbilder kan vara till viss hjälp.

[brodertuck]

Jag tänkte närmast på om dekoren fick följa med till Ystad från Sjöbo.

[Polsson]

Jag tänkte närmast på om dekoren fick följa med till Ystad från Sjöbo.

Ok! Gick dekoren bra i Sjöbo, fick den förmodligen följa med till Ystad.

[Gideon]

Javisst, mönster och mallar hade Palmgren med sig i bagaget, vid flytten till Ystad, säkert för att "komma igång". Men undersidan avslöjar ju den speciella brungula, spräckliga glasyrfärg som använts, och den återkommer under hela Ystad Keramiks tidiga verksamhetsperiod.
Det är åtminstone min uppfattning.

Här är ett snarlikt fat, från en avslutad traderaauktion, också utan nummerstämplar. Kanske beror det på att de ingick i dussinet och att endast några få i traven stämplades? Det lär nog vi nog inte få veta.

[Gideon]

Tack för det, Gideon!
Märk följande: Åkesson klarade av att dekorera med grön glasyr m.a.o utan att den gav sig iväg,rann, vid bränningen. Hur har han lyckats med det på
1870-1880-talet?

Den frågan borde ställas till en fackman med många år vid drejskiva och brännugn. Varför inte Tomas Anagrius?
Annars är det ju bekant att di gamle krukmakarne svartsjukt bevakade sina glasyrrecept, och i många fall tog med sig dem i graven.