Kakelugnar

[Bengt H.]

Tack så mycket Sara, för att vi har fått möjlighet att ta del av ditt intressanta material, och då bl.a. artikeln om kakelugnsmakarna von Knorring.

[Svärdsfalla]

Kalmar 1600-tal

En "komplett" kakelugn var ett av fynden vid en arkeologisk undersökning i Kalmar. http://kvarnholmen.arkeologiuv.se/#post74

Själv har jag en kakelugn från 1920-talet i mitt missionshus och ännu en i delar som jag räddade från ett öde på soptippen. De är dock inget unika på något sätt.

[Polsson]

En "komplett" kakelugn var ett av fynden vid en arkeologisk undersökning i Kalmar. http://kvarnholmen.arkeologiuv.se/#post74

Själv har jag en kakelugn från 1920-talet i mitt missionshus och ännu en i delar som jag räddade från ett öde på soptippen. De är dock inget unika på något sätt.

Hej, Svärdsfälla!

Kul att läsa om kakelugnen på Kvarnholmen, min bostadsort (Kattrumpan)1972-74. Oavsett om kakelugnarna är unika eller ej är de visningsvärda, tycker jag.

[Bengt H.]

Tack för intressant länk, Svärdsfalla!

Liksom Polsson ser jagt fram emot mer bilder på kakelugnar.

[Bengt H.]

En kakelugn i en något rörig omgivning på en hembygdsgård.

[Bengt H.]

Gotländska kakelugnsmakare

Här går det att få ta del av en helt fantastisk dokumentation över de gotländska kakelugnsmakarna.

http://www.sustainableheritage.fi/courses/images/pdfs/HGO_UlrikaMebus-Examensarbete2006.pdf

[Larspeter]

Delar av kakelugn bortskänkes

Om någon PESare är intresserad av delar av en vit rund kakelugn (rödaktig lera) så går det bra att hämta gratis enligt denna blocketannons. Kontakta mig via PES i så fall.

http://www.blocket.se/helsingborg/Delar_av_kakelugn_41798183.htm?ca=23_3&w=3

[Polsson]

Här går det att få ta del av en helt fantastisk dokumentation över de gotländska kakelugnsmakarna.

http://www.sustainableheritage.fi/co...arbete2006.pdf

Instämmer till fullo, Bengt!

[Bengt H.]

Elfdahls, Säter

Även om Elfdahls verkstad i Säter kallades för krukmakeri, så tycker jag att deras verksamhet passar in i den här tråden.
Som på många andra av de gamla verkstäderna så bestod tillverkningen både av krukmakargods och kakelugnar.

Först en länk till en tidningsartikel om krukmakeriet. http://www.dalademokraten.se/Sater/2...ls-krukmakeri/

Nedanstående dokumentation bestod urprungligen av en handskriven och rätt så svårtydd berättelse skriven av en tidigare borgmästare i Säter. Jag gissar att den tillkom på 1920- eller möjligen 1930-talet.

AAJ 1938 N-1211-A

Bidrag till kakelugns- och krukmakarnas i Säter historia.
Af Arvid Ulrich

Nordiska museet hade år 1915 en utställning af Nordiskt krukmakeri, hvilken var af största intresse. I Svenska slöjdföreningens tidskrift för 1915, av tredje häftet, läses en redogörelse af Arvid Baeckström för utställningen. I redogörelsen läses bland annat:
”Där hade denna gång på väggarnes neutrala säckväf fästligt ordnats dekorerade lerfat, djupa och flata, större och mindre, fiskfat med midtskål för sås eller smör och skålar med en grepe (eller två eller utan). På fristående montrer sågos krukor med en sidogrepe (eller två eller utan) eller med bärhandtag eller med bådadera, somliga med lock; tvågrepiga terriner med eller utan lock och kulfötter, blomkrukor och flersidiga eller runda blomvaser, större eller mindre skålar och flaskor, smalpipiga eller cylindriska burkar (för te, snus, tobak eller annat), en- eller fyrpipiga ljudhållare, några i människo- eller djurform, och ljusstakar, askkoppar, små trefotade grytor, sparbössor och leksaker; brännvinsflaskor på fötter platta, runda med öron (nordiska pilgrimsflaskor) eller i form af en tunna, bägare, muggar och skämtkrus. Om därtill lägges en gräddsnipa, en kina-hund (gesällprof från 1760) och en delftiserande tekanna (från 1762) får man ett så godt som fullständigt begrepp om hvilka typer krukoföremål som representerades på utställningen”.

En dylik öfverblick af typiska prof på krukmakaregods, som man fick genom denna utställning, ger säkerligen impulser åt mången besökare. För egen del var jag förut intresserad af kakelugnsmakarnes och krukomakarnes i Säter historia, men intresset stärktes genom jämförelsematerialen än ytterligare och jag tänkte, att hvar och en i sin stad järna kunde draga sitt strå till stacken för att belysa handtverkeriernas på platsen historia, erkannerligen kakelugnsmakarnes och krukmakarnes, medan ännu möjligheten funnes att forska i frågan. Därför dessa enkla rader.

I en skildring af år 1753 af E. Kjellberg af kakelugns- och krukomakarnes yrken heter det:
”At af åtskillige lerarter tilbereda kiäril, til mångfaldige det Menniskelige släcktets förnödenheter, så til matens kokande, watns och dryckens hämtan- och förwarande, med flere behof, är ett af de äldsta fäders påfund, och förmodeligen förän Metallerne til åfwannämnde ändemål blefwo anwände; hwartil det i ögonen straxt fallande ämnet, åfwan jord, af åtskillige ler-sorter, genom solens tårckande kraft, synes hafwa anfört Menniskan at deraf betiena sig.”

Fortsättning följer.

[Bengt H.]

Elfdahls krukmakeri, Säter

I Sverige har kakelugns- och krukmakaryrket länge bedrifvits, om än utländska kakel och käril jämväl här kommit till användning.

Att lerkärl infördes i Sverige synes af publikationen den 10 juli 1731 angående den förbättrade fonden till rasp- och spinhuset i Stockholm. I densamma stadgas, att Hans Majestät har i nåder förordnat, att den förra fonden härtill af tärande varor ifrån den 1 sistlidne juni skall upphöra och i det stället hädanefter komma att betalas bland annat för ”Holländske Leer-käril” 6 procent.

Enligt taxan den 22 juli 1735 till Spin-hus-Fondens uppbärande i Stockholm och Göteborg samt de smärre stapelstäderne såsom och uppstäderne i gemen öfver hela riket skulle likaledes för ”Hollendske Leerkiäril” betalas 6 procent.

Kakelugns- och krukmakaryrket hade emellertid att uthärda konkurrens ej blott med utländska varor, utan äfven med bönhasar, som gjorde intrång i yrket.
Följande kungörelse kan belysa situationen i denna fråga.
Den 22 maj 1749 utfärdades en kungörelse till hämmande af det intrång, som kakelugns- och krukmakareämbetet i Stockholm tillfogas af bönhasar. I kungö¬relsen säges, att som ett sådant otillåtligt bönhasande uti bemälte ämbetes göromål så väl som i anseende till allmänna osäkerheter, hvilken däraf är till befruktandes, som de till ämbetenas behållande och deras borgerliga näring, hvarför de utskylder till konungen och staden betala, utfärdade Kungl. Förordningar, hvarken kan eller bör tålas, ty blefvo, uppå detta ämbetes ansökning härigenom alle i gemen och hvar och en i synnerhet, som icke antingen enligt särskilte Kungl. Resolutioner kan vara till handtverks idkande berättigad eller ock hörer under kakelugns- och krukmakareämbetet, åtvarnade, att ej på något sätt befatta sig med det till bemälte arbetes göromål hörande arbete, det vare sig med ”Kruk-Kärils” förfärdigande till salu eller gamla kakelugnars lagande samt nya kakelugnars uppsättande och sådant allt likmätigt 1720 års Kungl. Skråordnings 10 art. 9§ och 1734 års Resolution på städernas besvär, §23, vid vite af arbetets och verktygens förbrytande till ämbete samt 40 mark silfvermynts böter. Åliggandes för öfrigt stadens fiskaler och uppsyningsmän att så väl då några förbrytelser häremot af kakelugns- och krukmakareämbetet hos dem angifves, meddela ämbetet all nödig handräckning som och vid tillfällen, att de själfva sådant varse blifva, lagligen tilltala de brottsliga samt utan skonsmål befordra dem till det straff och plikt, som på deras öfverträdelse följa bör.



Rörstrandsfabriken anlades år 1726, Mariebergsfabriken år 1758 och fajansfa¬briken i Sölvesborg år 1773.

Krukmakeri och kakelugnsmakeri har i Säter bedrifvits dels i gården nr 43 och 44, dels i gården nr 16, dels och i den så kallade Lergodsfabriken.

Den gård, i hvilken medlemmar af släkten Elfdahl framför allt bedrifvit tillverkningen är gården nr 43 och 44.
C.F. Elfdahl erhöll den 13 juni 1881 lagfart å 4/5 af fastigheten nr 43 och 44 och den 11 november 1912 lagfart å 1/5 i samma fastighet.
Jenny Lovisa Elfdahl erhöll den 9 mars 1914 lagfart å gården nr 43 och 44 med därtill numera hörande jord och skog.
Fröken Jenny Lovisa Elfdahl är född den 12 februari 1870 och dotter åt kakelugnsmakaren Carl Fredrik Elfdahl, född den 30 april 1832, död den 11 november 1913, och hans hustru Anna Matilda Elfdahl, född Hjeltén, död 1881, den 6/1. C.F. Elfdahl har en ännu lefvande broder Otto August Elfdahl, född den 17 mars 1837, hvilken var kruk- och kakelugnsarbetare hos sin bror Carl Fredrik Elfdahl i dennes fabrik. En bror till dessa vid namn Johan Gustaf Elfdahl, född den 20 oktober 1821, hvilken den 5 december 1849 antogs och förklarades till kakelugnsmakareyrket af Förenade Handels-, Fabriks- och Handtverkarföreningen i Säter, och sedan J.E. Elfdahl dött år 1850 förestått enkans Anna C. Elfdahls verk under många år, har dött, troligen i början av 1900-talet. Samtliga tre bröderna hafva varit kruk- och kakelugnsmakare och hafva lärt yrket hos sin far, kruk- och kakelugnsmakaren Johan Erik Elfdahl, död 1850, gift med Anna Kajsa Elfdahl, född Naijström. Äfven Johan Erik Elfdahls far var kruk- och kakelugnsmakare. Yrket har så väl af Carl Fredrik Elfdahl, Johan Erik och dennes far, så vidt känt är, bedrifvits i den nuvarande Elfdahlska gården. Fabriken upphörde år 1907. I Elfdahls gård finnes två kakelugnar, gjorde i gården, den ena med plats i salen, den andra i kammaren, bägge hvita, den i salen flat, den i kammaren rund.
Som mästerprof hade såsom framgår af följande intyg, Carl Fredrik Elfdahl uppgifvit en hos enkefru A.C. Säterdahl uppsatt kakelugn. Intyger lyder:

”Undertecknade hafva denna dag besiktigat en af Kakelugnsmakare Gesällen Carl Fredrik Elfdahl här i staden hos Enkefru A.C. Säterdahl uppsatt kakelugn, hvilken bemälte Elfdahl uppgifvit såsom prof för mästerskaps vinnande i kakelugnsmakareyrket, och då den nu sålunda besigtigade kakelugnen så väl hvad det yttre beträffar är uppförd med vederbörlig ordentlighet och snygghet som äfven i afseende på dess inre beskaffenhet, efter hvad vid besigtningen uppgafs, är värmeledande och röker väl ut, ansågo undertecknade Kakelugnsmakare Gesällen Carl Fredrik Elfdahl hafva, genom berörde arbete visat sig ega den för vinnande af burskap såsom kakelugnsmakare mästare erforderliga skicklighet i yrket, hvilket härmed till bevis meddelas. Säther den 2 november 1863.
C.J. Thurin M. Hjeltén”

C.J. Thurin torde icke hafva ägt annan kännedom om kakelugnar än man får genom att elda. M. Hjeltén var skomakare och torde som sådan icke hafva varit särskilt sakkunnig som kakelugnsmakare. Men kanske sakkunskap hos besigtningsmän ej stod så högt i kurs vid den tiden. C.J. Thurin och M. Hjeltén måtte emellertid hafva användts som besiktningsmän på skilda områden. Så framgår af ett af dem utfärdadt intyg af den 10 september 1855, att de till följe af Magistratens därom meddelade förordnande företagit besiktning af en kaffeklarpanna, som kopparslagaregesällen G. Nyberg i Leksand förfärdigat såsom prof för mästerskaps vinnande i det lofliga Kopparslagareämbetet, hvarwid de ej ansett nämnda prof såsom fullt tillfredsställande, då så väl de särskilte delarne däraf icke syntes vara med behörig noggrannhet sammanfogade som äfven afpoleringen ej skett med den skicklighet som borde anses kunna fordras af en blifvande mästare. Mindre sträng synes skomakar Hjeltén hafva varit, då han jämte andra besiktningsmän den 13 februari 1855 synat och granskat det mästerprof, som karduansmakaregesällen Anders Johan Renström förfärdigat, nämligen 2 vaxlädershudar, 2 svarta smörjehudar, 2 barkade hudar och 2 svarta blankskinn. Hjeltén och de öfriga besiktningsmännen funno nämligen mästerprofvet vara till alla delar nöjaktigt och välgjordt.

Enligt uppgift till mig af Otto August Elfdahl fans förut i verkstaden en brännugn, numera nerrifven, med en gång vid hvardera sidan och en gång i midten. Framför brännugnen fanns en ”ståndare” med små hål, genom hvilka lågorna gingo in i ugnen, hvarpå hettan smälte glasyren. I verkstaden fans jämväl en bänk att ”klösa” leret uppå försedd med två drejskifvor. Bänken och en drejskifva finnes fortfarande qvar, den andra drejskifvan är införlifvad med borgmästar A. Ulrichs samlingar. Vidare fans en lös porfyrhäll att rifva färgerna till glasyren på. Denna häll finns fortfarande kvar. Enligt uppgift af Otto August Elfdahl plägade krukmakaren sitta på bänken och sätta drejskivan i rörelse med ena foten och bearbeta lerbiten med händerna.

[Bengt H.]

Elfdahls krukmakeri, Säter

I Jesu Syracks bok 38 kapitlet läses i 32 till 39 verserna följande:
”32 Altså en krukmakare, han måste taga wara på sit arbete, och omdrifwa skiworna med sina fötter, och måste alltid göra sina gärning med omsorg, och hafwer sitt wissa dagsarbete.
33 Han måste med sina armar utaf leret tilpynta sit käril, och måste bucka sig trött neder til sina fötter.
34 Han måste tänka uppå, huru han ska wäl glasera theet, och bittida och sent sopa ugnen.
35 Alle thesse lita uppå sit handtwerk, och hwar och en winlägger sig, at han må kunna sit arbete.
36 Man kan icke umbära them i stadenom.
37 Men man kan ingen wäg sända them; the kunna ock icke hafwa någon befallning, eller regera i menighetene.
38 The kunna icke hafwa förstånd til at lära Skriftena, och predika rätt och rättfärdighet.
39 The kunna icke läsa något ordspråk, utan måste wakta uppå timelig bergning, och tänka intet widare, än hwad the med theras arbete winna kunna.”

Som vi ser stämmer tillvägagångssättet vid krukmakeriet för cirka 2000 år sedan bra nog in med tillvägagångssättet vid kruktillverkningen i Säter i slutet af 1800- och början af 1900-talet.

De krukor, som tillverkades hos Elfdahls voro fyrkanns- trekanns- tvåkanns- och enkannskrukor samt stopkrukor, d.v.s småkrukor i hvilka det gick ett stop. Krukorne voro dels blomkrukor eller som de kallas blomburkar, dels matkrukor.
De hos Elfdahls tillverkade faten voro tvåkannsfat, enkannsfat, stopfat, half-stopsfat och kvartersfat.

De hos Elfdahls tillverkade kakelugnarne voro till formen dels fyrkantiga, dels runda, till ytan dels fasonerade och till färgen dels hvita, dels bruna.
Leran till de hos Elfdahls tillverkade krukorna, faten och kakelugnarne plägade hämtas från en hemmansägare Samuel Andersson i Tjärnan.
Tillverkningen hos Elfdahls slutade i början av 1900-talet. På slutet gjordes blott krukor och fat.

Slottskansliets publikation den 6 juli 1734 angående harnesk- och plåtslagareämbetet innehåller, ett till följe af Kungl. Maj:ts resolution af den 28 maj kungöres, det harnesk- och plåtslagareämbetet bör erhålla lika rättighet med bläckslagareämbetet att med järnbläck och bly beslå och täcka tak, kyrkor, torn, takfötter, skorsten och vindskappar, samt arbeta kant- och fotrännor med mera, som till takarbete erfordras och med järnplåtar kommer att betäckas, skolandes och plåtslagare- och klensmedsämbetena utan anseende till de resolutioner, som de för detta kunna hafva sig utverkat på deras arbetes fördelningar, hädanefter tillika och om hvarannan få förfärdiga kakelugnsdörrar och andra järndörrar samt järnluckor. Men för öfrigt hafva berörde ämbeten uti hvad som härigenom icke förändrar något af det som resolutionen af den 14 juni 1733 innehåller, att ställa sig densamma till efterrättelse.

Vid Plåt- och Harneskmakareämbetet i Säter plägade man väl så ofta låta förfärdigandet af kakelugnsdörrar ingå i profvet till mästerskap. Så till exempel gjorde Sven Neiström, som blef mästare vid nämnde ämbete den 4 november 1734 såsom mästerstycke bland annat en kakelugnsdörr, och Carl Westberg, hvilken blef mästare där öfver 100 år senare, eller den 4 januari 1738 (sic!), gjorde såsom mästerstycke bland annat en renslipad kakelugnsdörr med ram.

[Bengt H.]

Elfdahls krukmakeri, Säter

Johan Gustaf Elfdahl, bror till Carl Fredrik Elfdahl, hade på sin tid kakelugns- och krukmakerirörelse i gården nr 16, å hvilken gård Aug. Wilander fick lagfart den 30 januari 1905. Verkstaden var förlagd till den stuga, som låg närmast gården nr 19, å hvilken Carl Johan Hagman fick lagfart den 9 september 1895. Kakelugnarne gjordes dels efter formar från Carl Fredrik Elfdahls verkstad, dels efter formar köpta hos Lergodsfabriken. I gården nr 16 finnas två kakelugnar af Johan Gustaf Elfdahls tillverkning, den ena i huset åt Österlånggatan, den andra i den stuga, i hvilken verkstaden var förlagd. Bägge kakelugnarne äro runda, krusade och rödbruna.

Lergodsfabriken med brännugnen bygdes af öfverstelöjtnant J.F. Söderhjelm. Albert Nylén var en tid disponent för fabriken. En person vid namn Olof Wallström var länge verkmästare vid Lergodsfabriken. Den nedlades på 1890-talet.

Öfverste J.F: Söderhjelm erhöll den 13 maj 1867 laga fasta å ett och fem tiondedels kappland jord belägen å södra sidan om Ljusterån midt emot den Carl Erik Nylén tillhörande Tröskmaskin samt utgörande en del af hvad Säters stad under den 4 maj 1810 upplåtit för evärdeliga tider till borgmästare H.J. Haeggroth eller dess rättsinnehafvare och genom beslut vid allmän rådstuga den 17 september 1866 blifvit gränserna närmare bestämd. Området hade Söderhjelm förvärfvat för 37 riksdaler 50 ör af Carl Erik Nylén genom köpebref den 22 december 1866.

Den 13 maj 1867 erhöll öfverste Söderhjelm jämväl laga fasta å ett stycke mark belägen inom bemälte öfverstes vid ån anlagde lergodsfabrik, hvilket stycke mark Säters stad genom den 18 december 1865 fastställt ägo utbyte från egaren till tomten nr 36 förfärfvat och som enligt skriftligt tjenstebetyg af kommissionslandtmätaren C.G. Andersson innehåller i areal 38 kvadratstänger eller 2,2 kappland. Säters stads röstägande innevånare hade den 17 december 1866 å allmän rådstuga enhälligt beslutat att till öfverste Söderhjelm med full äganderätt upplåta ifrågavarande mark emot en köpesumma motsvarande den därför tillika erlagda arrendeafgift 1 riksdaler 65 öre, kapitaliserad efter 6% samt uppdragit åt drätselkammaren att köpet uppgöra. Genom köpebref den 17 december 1866 förvärfvade öfverste Söderhjelm för 27 riksdaler riksmynt marken i fråga.

Fru Elin Nylén, född Söderhjelm, dotter af öfverste J.F. Söderhjelm och hans maka Jeanne Marie Söderhjelm, född Sebell, erhöll den 21 oktober 1895 lagfart å 64 kvadratstänger mark vid Ljusterån med därå uppförde lergodsfabrik, hvilken egendom hon för sexhundratio kronor inköpt i offentlig auktion den 20 no¬vember 1894 af öfverste Söderhjelms sterbhusdelägare jämlikt köpehandling den 1 februari 1895 af auktionskammaren i Säter.

Lagfart erhölls sedan å Lergodsfabriken den 21 oktober 1895 af grosshandlaren W. Hallberg i Gefle, som köpte densamma för 700 kronor af Elin Nylén genom köpehandling den 3 juni 1895. Säters Elektriska Belysningsbolag erhöll den 24 februari 1896 lagfart å Lergodsfabriken, förvärfvad för 700 kronor af W. Hallberg genom köpebref den 7 februari 1896. Den 24 maj 1804 erhöll C. Rundqvist lagfart å Lergodsfabriken, förvärfvad jämte Mälthusgården och Tröskmaskinhus för 8000 kronor af Säters Elektriska Belysningsbolag genom köpebref den 18 maj 1904. Den 26 mars 1917 erhöll Säters stad lagfart å Lergodsfabriken, Mälthusgården och Tröskmaskinhuset.
I själfva lergodsfabriken plägade 4 arbetare sysselsättas och i Brännugnen till densamma 2 á 3.

Nuvarande kakelugnsmakaren Karl Sätterlund i Säter var åren 1863 – 1877 och äfven sedan arbetare vid Lergodsfabriken. Samtidigt med honom voro där anstälde som arbetare nuvarande dödgräfvaren och kyrkvaktaren Adrian Hagström i Säter, nuvarande hemmansägaren Per Settersten i Gessån, Säters socken, nuvarande postiljonen Halfdan Edström, son till numera aflidne gårdsägaren Carl Edström i Säter och broder till i Säter bosatta förra lärarinnan Anna Edström och Anders Larsson, son till en dagkarl i Kungsgården i Säters socken.

Vid Lergodsfabriken gjordes vita, bruna och gröna kakelugnar, vidare krukor, nattkärl, fat, burkar, spilkummar, karotter, tallrikar, porträttsramar och rökpipor. Fabriken i fråga kallades i dagligt tal Lusbruket. Detta binamn hade det fått, enär innan fabriken i fråga anlades af öfverstelöjtnant Söderhjelm, hade man tänkt anlägga pappersbruk och därför samlat ihop stora mängder lump, som blefvo liggande där.

Som drifkraft vid Lergodsfabriken användes ett vanligt vattenhjul. I Lergodsfabriken funnos tre drejskifvor och två skifvor att forma kakel på. Vidare funnos där en lerkran att krana ler med, två glasyrkvarnar, på hvilka glasyren maldes. För slamning av glasyren funnos sikten med fin duk. Vidare funnos i fabriken gipsformar, i hvilka kakel och kärl formades och klappstenar af marmor, i hvilka kakel klappades.
Kakelformarne och klappstenarne togos från en person vid namn Fjellstedt i Stockholm. Utanför Lergodsfabriken fanns en slamlår, i hvilken leran renades från smörja och gjordes fin. I nuvarande Stadshotellets (gården nr 35) trädgård fans en slamlår i hvilken leran renades från smörja och gjordes fin.
Leran till Lergodsfabriken togs hufvudsakligen från Upsalatrakten.

På krukor, nattkärl och burkar af Lergodsfarbrikens tillverkning sattes utanpå på botten ”Säter”. Vidare sattes på vissa kärl å samma plats uppgift om hur mycket kärlet rymde. En borgmästare Ulrich tillhörig å Lergodsfabriken tillverkad kruka är stämplad dels Säter, dels 2K, d.v.s. 2 kannor. Å en samme person tillhörig lerstämpel, som användes å Lergodsfabriken, synes dels N1, dels Säter, dels W.
Å några andra samme person tillhörige lerstämplar syns å en dels N2, dels Säter, dels W, å en annan dels N5, dels Säter, dels W och o en tredje 1K.

De fat som tillverkades vid Lergodsfabriken voro qvartersfat (stämplade med 1), tre kvarters fat (stämplade med 2), stopfat (som innehöllo 4 kvarter och voro stämplade med 3), tre halfstops fat (som innehöllo 6 kvarter och voro stämplade med 4), kannsfat (som innehöllo 8 kvarter och voro stämplade med 5), trestopsfat (som innehöllo 12 kvarter och voro stämplande med 6) och tvåkvartersfat (som innehöllo 16 kvarter och voro stämplade med 7).

Nämnda lerstämpel med N1 har alltså använts till stämpling af kvartersfat.. Bokstafven W på stämpeln anger begynnelsebokstafven i verkmästaren Olof Wallströms tillnamn.

Lergodsfabrikens alster fördes genom gårdfarihandlare på åkdon omkring i socknarne i Dalarne. Förre platshandlanden i Gagnef Nils Dofvén i Säter dref stor gårdfarihandel med Lergodsfabrikens varor.

[Bengt H.]

Elfdahls krukmakeri, Säter

I Säter finnes en hel del dyrbara kakelugnar. Huruwida dessa förfärdigats i Säter är ej känt. I ett uthus vid Säters klockarboställe eller kaplansgård ligger en stor mängd praktfullt kakel, som lär hafva tjänstgjort i en kakelugn en trappa upp i bostället, men för cirka 10 år sedan ratats tillsammans med en kakelugnslucka af högt konstnärligt och handtverkshistoriskt intresse. Luckan har ända till sista tiden fått göra sällskap i uthuset med kaklet, men har nu på begäran af Hedemora Gammelgård fått en fristad tills vidare hos föreningen och skall tjäna som modell bland många andra vid den af Hemslöjdsföreningen upptagne tillverkningen af kakelugnsluckor m.m. /Luckan har nu överlämnats till Säters Hembygdsmuseum /tillskrivet senare; avskrivarens anm./

I borgmästarens ämbetsvåning en trappa upp i rådhuset äro två antika praktkakelugnar, den ena rund, den andra flat, och i ämbetsvåningen två trappor upp finnes en antik rund, vacker kakelugn af rätt små dimensioner.

I nuvarande Stadshotellet finnas tre antika kakelugnar, en med blå bladornament, de två andra med blå målningar.

I gården nr 33, på hvilken E.L.G. Fernholm fick lagfart 1912, finns i ett rum på nedre botten en vacker antik kakelugn med blommor i blått.
I gården nr 51, lagfaren 1897 för E. Forsell, finnes en gammal rund, slät, hvit kakelugn på 6 ben, placerade på en platta.

Ur gamla längder i Säters stads arkiv antecknar jag, att följande personer varit kruk- och kakelugnsmakare i Säter, åtminstone under nämnde år:
Georg Hedmark 1755
Olof Elfdahl, 1755, 1757, 1759, 1760
Johan Hedmark, 1755, 1757, 1759, 1760-1764
Eric Jansson, 1759
Johan Lexell 1761-1764
Georg Elfdahl 1784, 1800
Johan Hedmarks änka 1784
Petter Härdin 1800
Georg Elfdahls änka 1803, 1805
Eric Asplind 1805
J.E. Elfdahl 1842, 1843
A.C. Elfdahls änka 1858-1861
J.E. Elfdahl 1860, 1861, 1863, 1866, 1868, 1872
C.F. Elfdahl 1863, 1866, 1868, 1872

Som längder felas för en mångfald år, torde nämnda personer hafva bedrifvit kruk- och kakelugnsmakeri i Säter äfven under en del andra år. Uteslutet är ej heller, att äfven andra personer än nämnda kunna här hafva bedrifvit dylik rörelse under andra år än de ofvan nämnda.

[Polsson]

Hej, Bengt!

Intressant till tusen! Problemen med bönhasarna, uppräknandet av vad som tillverkades, faktan om signeringen "Säter" och mycket, mycket mer.

[Bengt H.]

Tack så mycket för uppskattningen, Polsson!

Jag gör här en korrigering angående när ovanstående artikel bör vara skriven.
Eftersom Ulrich enligt uppgift på internet skall ha avlidit 1918, så är det rimligt att anta att han nedtecknade sina rader någon gång under åren 1915 - 1918.