Jugend, keramik och signaturer

[Rosa]

"Blåklint och liljekonvalj" . Men är man keramiknörd/snubbe kan man ju inte få plats med en massa blomsterfakta i huvet också.

Det ser ju vem som helst att det är getrams (jag sa det faktiskt, innan Kolmårdstrollet skrev, fast det gills väl inte......)

Snygga saker ni visar upp, by the way....Eftersom jag inte har något liknande att visa upp blir det såna här oväsentliga inlägg istället...

[Gideon]

Jag omger mig gärna med getrams, utan mellanslag.

[Peter S]

Njae, troligen något gräs med hängande vippor... Getrams har blad hela vägen ut. Dessutom är det fel Adelborg för att jag ska kunna uttala mig. Men det kan onekligen vara hennes bilder. Hon var en av de första att använda en säeskild kontureringsteknik när hon ritade sina barnböcker, vilket fick efterföljare i bl.a. Elsa Beskow och Carl Larsson. Jag tycker mig kunna se exempel på den tekniken här också. De var mycket fina!

Systemet med landskapsblommor var inte utvecklat vid sekelskiftet. Det dröjde till 1908: http://linnaeus.nrm.se/flora/landskap.html

[prylsnubben]

Jag omger mig gärna med getrams, utan mellanslag.

Getrams är alla tiders Gideon, men Peter tror att det är något annat, man får konsultera en flora......Tack Peter för upplysningen om landskapsblommorna, vad innebär kontureringsteknik undrar en inte konstkunnig.

[Rosa]

Omärkt urna

Kom på att jag har något mer seriöst att bidra med! Vi kan väl för enkelhetens skull bortse från vilken blomsterart som pryder den . Urnan är 24,5 cm hög, men tyvärr omärkt. Säljaren sa att det kanske kunde vara Edgar Böckman som låg bakom den. Någon idé? Den kanske är gjord på 10-talet eller vad tror ni?

[Andres]

Jattefin men inte Edgar Bockman.......

[Gideon]

Kom på att jag har något mer seriöst att bidra med! Vi kan väl för enkelhetens skull bortse från vilken blomsterart som pryder den . Urnan är 24,5 cm hög, men tyvärr omärkt. Säljaren sa att det kanske kunde vara Edgar Böckman som låg bakom den. Någon idé? Den kanske är gjord på 10-talet eller vad tror ni?

Mycket läcker...
Inte Böckman, men däremot väldigt dansk och 1910-tal.
Gul lera, men ostämplad. Är den kanske signerad trots allt, för det ser ut som vita streckskiftningar i botten?
Ta en ny bild i annat ljus av den.

[Rosa]

Det ska bli! Fast med blotta ögat kan jag inte se någon signering.
Medan kamerabatteriet laddas kanske någon kan svara på varför leran ser ut som senap med bruna prickar i. Är det lerans naturliga utseende eller vad är prickarna?

[Rosa]

Osynlig signatur

Kom på att tråden skulle handla om föremålen och deras konstnärligt utformade signaturer. Den här eventuella signaturen är väldigt konstnärlig för den är osynlig.

Det var inte det lättaste att fotografera i annat ljus. Det som fanns att välja på var diskbänkslampan och fläktlampan, med eller utan blixt.

Lägger in resultatet i alla fall, så kanske det leder någon vart. Tycker mig skönja några slingor i annan färg i mitten, men frågan är om de är medvetet gjorda och i så fall vad det står

[prylsnubben]

Har Du gräddat gotländska saffranspannkakor hela natten Rosa ?

[Gideon]

Är det lerans naturliga utseende eller vad är prickarna?

På den frågan, måste man vara mångårigt van krukmakare att svara på.
Förhoppningsvis dyker det upp en sådan här, men under tiden relaterar jag vad jag tror är det riktiga svaret - efter bläddrande i fem böcker, och har kommit fram till att det inte är saffran...
Tomas Anagrius säger i sin utmärkta bok om "Keramiken från Kvidinge" järnskrot, men det kallas också järnoxid. Det är detta ämne, som jag tror slagit igenom som dåligt utlöst i glasyren och visar sig som prickar på undersidan av Din blyglaserade vas. Det är inget minus här ändock.

Ur boken "Krukor och fat" av Gunnar Lindqvist, 1981:
"Den hemmagjorda blymönjeglasyren gav vid bränningen en genomskinlig svagt gulfärgad ton, men kunde också ha olika missfärgningar. Blyglasyren kunde också infärgas med oxider på samma sätt som den vita pipleran kunde färgas. Krukmakarna använde endast några få oxider, som de lätt kunde få tag på, nämligen järnoxid, kopparoxid och manganoxid. Järnoxiden kunde krukmakaren köpa hos smeden, som det smidesavfall, slagg, som bildades vid smidet. Kopparoxid kunde han tillhandla sig hos kopparslagarn, som vid rengöring av kopparkärl tillvaratog avfallet, oxiden. Däremot måste brunstenen, manganoxiden köpas, liksom kobolt- och antimonoxider, vilka senare var mycket dyra och därför har använts i mycket liten utsträckning."

[Rosa]

Ja Prylsnubben, man kan väl säga att det blev pannkaka av försöket att fånga de de otydliga krumelurerna på bild .

Gideon, tack för ytterligare en intressant lektion om krukmakeriets spännande värld.

Jag tror inte vi kommer längre med detta (fast man vet ju aldrig). Känner mig i alla fall nöjd med de svar jag fått.

Återkommer snart med ett föremål med läsbar signatur.

[prylsnubben]

Prickar kan man se även på keramik som är oglacerad, förmodligen beroende på osmälta oxidpartiklar som Gideon påpekat. Här ett exempel-Rolf Palm är upphovsman......?

[prylsnubben]

Gott, gotti gott gotthttp://www.jasonjacques.com/marks/

[prylsnubben]

I början av tråden diskuterade Jag och Peter S lite högtravande om vad som är jugend/art nouveau. Peter kom in på Japoniserande stil, här är ett japaninspirerat föremål signerat S. Bing och E. Muller et cié. Muller finns med på länken ovan..................