Den tyska glasblåsarsläkten Wentzel är inte helt ointressant, speciellt inte för oss medlemmar i Wermlands flask & glassamlarklubb. Vår ordförande lyssnar nämligen till efternamnet Wentzel.
Släkten var redan runt år 1600 ledande inom Glsabruksdistriktet i hertigdömet Württemburg. Vid mitten av 1700-talet utvandrade en av medlemmarna inom släkten till Sandö Glasbruk i Ångermanland. Mellan 1809 och 1820 tillverkade Johan Fredrik Wentzel grönt glas, fönster- och apoteksglas vid Cedersberg. Tillsammans med en kollega fick han tillstånd att anlägga en glashytta i Gränna. 1821 byggdes hyttan och men den revs redan 1824, bl.a. beroende på bristen av bränsle. Dock fick man tillståndet överflyttat till Simondebo i Rumskulla Socken i Småland år 1826. Bruket fick namnet Simundebo men bytte c:a 1834 namn till Wentzelholm, detta är det enda glasbruket i Sverige som fått namnet efter en tysk glasblåsarsläkt. Men två år tidigare, dvs 1832, såldes bruket till kapten C. M. Hultin.
Osv osv, det finns gemensamma nämnare mellan så gott som alla svenska glasbruk fram till mitten av 1800-talet. En glasforskare i Dalarna skrev följande, före år 1800 vågar jag påstå att ingen svensk kunde konsten att blåsa glas. Detta finns ingen som helst anledning att misstro, inget exempel har i alla fall för mig redovisats.
Detta föranleder funderingar! Man kan kanske påstå att det finns inga svenska glasbruk före c:a år 1800, det var tyska glasbruk som på grund av skogstillgången hamnade här uppe.
En parallell är Danmark där det var förbjudet med glasbruk, på grund av skogskövlingen under 1700-talet, därför startades Nöstetangen i Norge vid strax efter mitten av nämnda århundrade. Hur kommer det sig att man i Norge kallar detta ett norskt glasbruk, Norge fanns inte då, det var en del av Danmark.
De tidiga finska glasbruken, för att nämna något kan man ju dra till med Berga Bruk, hur kan man kalla detta för ett finskt glasbruk. Finland fanns inte före 1917, det var under c:a 700 år en del av Sverige och mellan 1809 ? och 1917 en del av Ryssland.. Och under den tiden startades de flesta finska glasbruken. I alla fall de namnkunniga.
Vill med dessa överstående rader få fram en tanke varför man patriotiskt ska samla på det egna landets alster, det går i princip inte att sätta gränser för sitt samlande för allt hänger ihop!
Ser med mycket stort intresse emot en diverserande åsikt, i och med att det är enda chancen till konstruktiv debatt. Det ovanstående, i de flesta fall påståenden, har jag inga belägg för. Det är taget ur Torbjörn Fogelbergs rikhaltiga produktion.
Eder glassjuke vän LS , den 17 feb. ?07.
Släkten var redan runt år 1600 ledande inom Glsabruksdistriktet i hertigdömet Württemburg. Vid mitten av 1700-talet utvandrade en av medlemmarna inom släkten till Sandö Glasbruk i Ångermanland. Mellan 1809 och 1820 tillverkade Johan Fredrik Wentzel grönt glas, fönster- och apoteksglas vid Cedersberg. Tillsammans med en kollega fick han tillstånd att anlägga en glashytta i Gränna. 1821 byggdes hyttan och men den revs redan 1824, bl.a. beroende på bristen av bränsle. Dock fick man tillståndet överflyttat till Simondebo i Rumskulla Socken i Småland år 1826. Bruket fick namnet Simundebo men bytte c:a 1834 namn till Wentzelholm, detta är det enda glasbruket i Sverige som fått namnet efter en tysk glasblåsarsläkt. Men två år tidigare, dvs 1832, såldes bruket till kapten C. M. Hultin.
Osv osv, det finns gemensamma nämnare mellan så gott som alla svenska glasbruk fram till mitten av 1800-talet. En glasforskare i Dalarna skrev följande, före år 1800 vågar jag påstå att ingen svensk kunde konsten att blåsa glas. Detta finns ingen som helst anledning att misstro, inget exempel har i alla fall för mig redovisats.
Detta föranleder funderingar! Man kan kanske påstå att det finns inga svenska glasbruk före c:a år 1800, det var tyska glasbruk som på grund av skogstillgången hamnade här uppe.
En parallell är Danmark där det var förbjudet med glasbruk, på grund av skogskövlingen under 1700-talet, därför startades Nöstetangen i Norge vid strax efter mitten av nämnda århundrade. Hur kommer det sig att man i Norge kallar detta ett norskt glasbruk, Norge fanns inte då, det var en del av Danmark.
De tidiga finska glasbruken, för att nämna något kan man ju dra till med Berga Bruk, hur kan man kalla detta för ett finskt glasbruk. Finland fanns inte före 1917, det var under c:a 700 år en del av Sverige och mellan 1809 ? och 1917 en del av Ryssland.. Och under den tiden startades de flesta finska glasbruken. I alla fall de namnkunniga.
Vill med dessa överstående rader få fram en tanke varför man patriotiskt ska samla på det egna landets alster, det går i princip inte att sätta gränser för sitt samlande för allt hänger ihop!
Ser med mycket stort intresse emot en diverserande åsikt, i och med att det är enda chancen till konstruktiv debatt. Det ovanstående, i de flesta fall påståenden, har jag inga belägg för. Det är taget ur Torbjörn Fogelbergs rikhaltiga produktion.
Eder glassjuke vän LS , den 17 feb. ?07.
Det är min systerdotters svärfar som har stugan så de är ju inte helt främmande. När systerdottern berättade detta för mig så log hon med hela ansiktet för hon förstod ju genast att jag ville dit!
Comment