Dokumentation: Sandviks glasbruk

[LasseC]

Det här kanske kan bli en dokumentationstråd över Sandviksglas. Jag har inte nummer på alla glas som jag har. Kanske någon som har Ricke kan fylla på (Jag har inte införskaffat boken än )

Nr1 Flakong ES 1286

[LasseC]

Nr2
En likörkaraff
GS1229

[LasseC]

En liten skål ES12xx- Det går inte att läsa de sista siffrorna

[LasseC]

Nr4
Ett par ljusstakar ES1324

[LasseC]

Nr5
Ett senapsglas designat av Gate
GS948

[LasseC]

Nr6
En för mig okänd lockskål Hög och tung-

[LasseC]

Nr7
En mindre lockskål Också okänd man dessa är säkra Sandvik

[LasseC]

Nr 8
Den minsta lockskålen jag har

[LasseC]

Nr 9

En vas av Hald
HS1131

[LasseC]

Nr 10
En samling glas som jag gissar är Gate Han har använt den här vridningen på ett annat vinglas från Sandvik.
Det här får väl bli allt för i kväll. Återkommer om Ni vill se mer
DG

[Rebello]

Hur Sandvik grundades av Janne Söderbom - som en av många "avläggare" till Kosta

I november 1889 stod hyttan färdig för glastillverkning. En vinterdag i början på det året hade mästaren från Kosta Janne Söderbom inlett förhandlingar med hemmansägaren Otto Andersson i Ormeshaga Norregård om köp av mark till hyttan. Den affären klarades så småningom av till ett pris på 3 000 kr.

Janne Söderbom hade arbetat vid den norra ugnen i Kosta hytta och gjorde brännvinsglas och drivna vinglas för England. Min far har i sina memoarer berättat om alla mästare i Kosta hytta åren strax före och efter 1890. (Min far var då benmakare där och blev själv mästare 1894.) "Mästaren Janne Söderbom satt ute på verkstaden och gjorde benet, som han klippte på. Vidare gjorde han sockerskålar samt saladierer, med och utan grep – de också för England. Han gjorde också pressat glas. Däribland höga och låga ljusstakar. De låga hade påsatt grep som inte pressades i formen. I hans sortiment fanns också tredelade saltkar, assietter, skålar – däribland en skål på ben och fot som gick under beteckningen "dagliga gäster"."

När Sandvikshyttan stod klar hade det bildats ett aktiebolag med glasarbetare från fyra bruk: Janne Söderbom (Kosta), Alfred Lϋcklig (Lindefors), Franz Creutzer (Reijmyre) och Valfrid Heintze (Transjö). Det borde alltså ha blivit en korsbefruktning av erfarenheter från fyra av dådtidens glasbruk. Men dessa herrar kunde inte dra jämnt - aktiebolaget upplöstes redan något år senare och Janne Söderbom som ensam ägare gick i konkurs före jul 1902. Brukspatronen Alfred Sjö på Lindefors glasbruk var en mycket kapitalstark man och han köpte Sandvik 1902 för 35 000 kronor.

På bilden med de anställda vid Sandvik från omkring 1890 finner man de båda ägarna och blåsarna Alfred Lϋcklig och Janne Söderbom som nummer 6 resp. 7 från vänster i raden med de sittande. (Bilder och en del av historiken är från studiecirkeln "120 år i Hovmantorp" i serien I Glasriket, människan - miljön - framtiden.) De framtill uppradade glasen är tyvärr inte skarpa i bokens bild. Vi kan kanske få exempelbilder på gamla glas från någon i Hovmantorp?

[Rebello]

Sandvik under Orreforstiden - produktion slutligen över till Kosta

1905 fick så Sandvik till ägare den legendariske glasbruksdisponenten Edvard Strömberg som 1903 hade förenats med sin hustru Gerda. Även med honom blev det en infuens från Kosta. Edvard hade nämligen kommit till Kosta redan 1891 och skolats till hyttmästare där. Från 1917 arrenderades Sandvik av Orrefors Glasbruk som året därpå köpte Sandvik. Gunnar Lersjö uppger i boken Färgat glas att Gerda Strömberg ritade en del modeller under denna tid på Sandvik - vad vet våra pesare om detta?

Sandviks historia blev som bekant mycket framgångsrik som ett dotterbruk till Orrefors och kunde dra nytta av främst formgivningar av de båda konstnärerna Gate och Hald. Men man måste också nämna de skíckliga glasarbetarna: allt från mästerblåsarna Gustav Augustsson och Viktor Jakobsson (guldmedaljörer i Paris 1925) samt alla skickliga slipare och ända fram till 2000-talets mästare. Bland dessa senare kan nämnas den skicklige glasblåsarmästaren Hans Johansson - han som står bakom den sofistikerade tekniken med servisglasen Intermezzo.

När Sandvik lades ner och man skulle överföra en del av produktionen till Kosta, kan man säga att cirkeln var sluten. Sandviks glasbruk var helspecialiserat på att tillverka Orrefors fina servisglas och hantverksskickligheten/kunnigheten där med en del av dessa glas var det inte "helt rakt upp och ner" att ta över, vad det har försports.

Det skulle vara intressant med några inlägg om arbetet med produktionen på Sandvik - under tiden som ett dotterföretag till Orrefors - förutom exempel på Gerdaglas från tiden dessförinnan. Både om insatserna av formgivarna och av glasarbetarna - i en koppling mellan berättelser och glasbilder.

Ett imponerande stort antal anställda vid Sandvik 1979:

[harley]

bra ide lasse,fina saker du fotat och lagt in,jag hakar på så fort jag får tid

[LasseC]

Nr11

Här är ytterligare glas som i Nr12 men i annan färg-

[LasseC]

Nr12
Här är en Landbergsskål NS1392