Jordfynd Fåglavik

[Kecke]

Menar du hålet inne i ugnen på första bilden?
Vad menas med "ny tempererad ring" ?

[Hirvi]

På andra bilden ses det bäst Kecke, anfånghålet är uppjackat åt vänster
där kunde man få in en ny varm ring på en längre gaffel, man drog ur dom gamla ringbitarna först ur glasmassan, ringen var väl ca 60cm i diam,
se ringen på första bilden i snabeldegel, den låg och flöt i glasmassan,
så man tog alltid glaset inne i ringen, utanför ringen blev glaset sämre på ytan, blev glaset rampigt mm inne i ringen, då rakade man över ytglaset
till utsidan av ringen, (med en järnraka)

När man jobbade inne i ringen då var det bra omsättning på glaset,
det hann inte bli dåligt på ytan, det sämre ytglaset låg utanför ringen.
Hirvi

[LasseC]

Jättekul att se alla dessa bilder. Kul att veta att min rest heter stoppsten
Jag har väl sett ett degelbyte någon gång.
Kommer ihåg när de gamla deglarna stod på hyttbacken och svalnade. Det fanns en del busungar som pinkade i dem när de var varma. Det var ingen skön doft som spreds över hyttbacken
DG

[Hirvi]

Några vändor till Lasse så blir det snart en ugn

I snabeldeglarna gick det inte få in en hel ring i anfånghålet,
som jag fattat det så lades ringen in i två halvor,
någon typ av hake i ringändarna gjorde att man kunde med en spik
kroka i halvorna så att ringen höll formen där den låg och flöt i glasmassan.
Hirvi

[Rebello]

Jo du Lasse C - vi var sådana nödiga busungar vid "vår" glashytta också.

Och - tack Hirvi för att du finns i vårt forum! Du beskriver allt om glasblåsarteknik så bra, att man förflyttas tillbaka till den mycket speciella hyttmiljön. Hyttan som gav både bröd och samhörighet - även kvällstid. En miljö på 1940-talet då vi inte hade TV att stirra på. Så gott som allt mansfolk på det lilla bruket samlades om kvällen inne hos smältaren vid rundugnen. Vi hyttluar stekte glödpotatis som godis och lyssnade på de erfarna glasarbetarna som kommenterade både stort och smått - och i bland flockades vi också runt någon luffare, som kokade sin stångkorv i en plåtburk.

Nu har vi firat Valborgsmässoafton runt om i landet. På den tiden kokade disponent Edvard glögg åt de vuxna vid vårelden och barnen fick gotter. Manskören från Lessebo, ledd av en våra invandrade glasslipare från Eda, kom med "Vintern ra" och "Sköna maj". Efteråt dans till dragspel i hyttan, där man hade täljt stearin på plankgolvet så att det blev någorlunda lättdansat. Man lämnade inte denna trivsamma miljö vid ugnen förrän ut på småtimmarna - första vackra dan i maj . . .

Se där vad era fynd av degel och stoppsten - samt bilder från en glashytta och Hirvis suveräna beskrivningar kan få tanken att skena iväg!

[Hirvi]

Jag kan inte beskriva hyttmiljön bättre än du gör Rebello,
du var med lite tidigare än jag, men många mysiga stunder från hyttmiljön
sitter etsade i minnet.
Luciatåget som slingrade sig runt ugnarna i en tyst nedsläckt hytta,
bara lite ljus flammade runt kakorna vid anfånghålen,
det går inte beskriva i ord
Hirvi

[engelsson]

Hmmm verkligen synd att allt detta bara e historia,,för annars hade jag krävt o få bli glasblåsare i mitt nästa liv

[Rebello]

Hmmm verkligen synd att allt detta bara e historia,,för annars hade jag krävt o få bli glasblåsare i mitt nästa liv

Inte "e historie" i betydelsen "ljuging" i stil med Löparnisse i Vämlänningarne - utan utvalda delar av glasbrukshistorik.
Allt det sagda här är dagsens sanning: glimtarna från tillverkningen och glimtarna från livet på bruket.

Men - du menar kanske att livet som glasblåsare var så mycket mer - inte bara en "dans på rosor".
Det är dock en annan historia - t. ex. om den s. k. Kostakonflikten med blockad och lockout.
Knut Bergqvist har berättat (i tidningen Kronobergaren 1948-03-13) att han var med i fackets konfliktstyrelse
och som förhandlare i Stockholm när den avblåstes 1907. Den hade då varat i åtta månader!
Den började för att ett par arbetare hade avskedats p g a att de hade delat ut "antimilitäriska flygblad".

[engelsson]

Nee jag menar bara att jag hade velat vara med

[Rebello]

Gott att du menar det. Det var fina stunder med dessa kvällsträffar till vardags inne i hyttan -
fyllde samma funktion som pratet i den kommunala kvällsbastun på sina håll i dag . . .

[engelsson]

Ja man blir lätt avundsjuk..visst förstår man att det var ett jäkla slit..men glas e ett sånt fantastiskt material..o alla era berättelser griper tag i en..så jaa jag hade gärna velat vara med

[Rebello]

Det blir missförstånd i bland med att skriva vissa ord så som man talar.
Gustaf Fröding skrev i en av dikterna "på fôlkmål" om att
"d'ä e å, å i åa ä e ö" - dvs: "det är en å och i ån är en ö".

Engelson, jag läste först ditt inlägg "synd att allt detta bara e historia" så här:
"synd att det bara är en historia" - "ä e historie", där du menade:
synd att det (nu) är historia, dvs en passerad tid.

Så fel det kan bli - men min polett föll ner till slut.
I fallet med Frödings "harrkär" (herrskapsfolk) på besök i värmländska Brunskog -
han fattade ingenting av beskrivningen -
"A, o, ö", sa'n å dämmä geck'en (sade han och därmed gick han).

Frödings dikt Dumt Fôlk: http://www.geocities.com/capitolhill...82/froding.htm

[engelsson]

Ja det e inte lätt alltid..har nog en egenhet att skriva e istället för är...

[Rebello]

. . . och vi i Värmland läser "e" som "en".

Nu första maj har vi i vår manskör sjungit Frödings En litten låt ôm vårn:
"Ja vårn, tjong fade-ladeli, de ä e fina ti!"

[engelsson]

Hmm låt mig se..ni har sjungit En liten låt om våren..o du tycker att våren är en fin tid..hade jag rätt??