Jordfynd Fåglavik

[Rebello]

Jo visst - och du hann komma in här innan min ändring blev klar i inlägg nr 29.

Den vårlåten sjöng vi i Madesjö kyrka också (med kommenterande översättningar), när jag guidade vår manskör i Glasriket vid Kr Him f helgen 2007 - vi reste "i mäster Knuts fotspår". Minns inte om "pantograferingsmaskinen" i LasseC:s tråd fanns där i hembygdsmuseet då.

[Rubus Arcticus]

Fölv ha e varo på fölvn o fluggufesstje.

[Rebello]

Rubus, har du varit på sjön och fiskat med fluga - eller vad - och i vilken landsända talar man så?

[Rubus Arcticus]

Rubus, har du fiskat med fluga - eller vad - och i vilken landsända talar man så?

Jo,
Jag har varit på sjön och flugfiskat.

"Pi lôfftâ bodd ej källing i äjn româ å ejn gôbbe i ar româ. Däran dâ va täfft at olikâ hôll.
Då va ä nôr sôm â knitt ä snäre milla däröm sö då ânn äjnâ dro âtt for ar däran ôpp.
Ä va miôt ôm nåttâ å varken gôbbin äll källiâ kôn ferstå då int däran sâtt âtt."

Det är i västra Dalarna i Limasocken.

[engelsson]

En översättning Artikus e på sin plats här

[engelsson]

Det enda jag fattar e att det handlar om en gubbe o en kärring..men det e väl antagligen fel det me

[Rubus Arcticus]

Det enda jag fattar e att det handlar om en gubbe o en kärring..men det e väl antagligen fel det me

De säktes nôbôtt mot:

"På loftet bodde en kärring i ett rum och en gubbe i ett annat. Dörrarna där var stängda åt olika håll.
Då var det någon som knöt ett snöre mellan dörrarna. Så när en drog åt sin dörr for den andres dörr upp.
Det var mitt i natten och varken gubben eller kärringen kunde förstå varför inte dörren var stängd."

Här har man tillbringat somrarna de senaste 10 åren, utan att förstå ett jota i början.

[engelsson]

Haha Artikus..den var bra..tack för översättningen.. Fascinerande detta med dialekter..jag bor ju i Blekinge o i Sölvesborgstrakten, där jag tidigare bodde, talar många gamla Listermål.. Vid havet en bit från vårt hus bodde två gamla rara bröder..Sixten o Per..Per var 82 o Sixten 78 första gången jag mötte dem..o jag begrep inte ett ord av vad de sa.. Det tog en fyra fem möten innan allt lade sig på plats o jag sakta började förstå.. Här ett exempel Da a sau sjauat sau da gaua öva mitt fåstaunn å in pau sissas

[LasseC]

Jag undrar bara vad det här har med jordfynd i Fåglavik att göra
DG

[Rubus Arcticus]

Jag undrar bara vad det här har med jordfynd i Fåglavik att göra
DG

I´m so sorry . Varför skulle jag börja med dialekter i denna tråd? Helt fel.
Det bara föll in.
Kan bara be om Ursäkt. Nu fortsätter "Jordfynd i Fåglavik
Jag lyssnar LasseC.

[engelsson]

Hoppsan..ja det blev en tackling i sidled detta..sorry..

[Rebello]

En liten, och kanske krystad ursäkt för att vi kom in på Fröding här i en tråd som behandlade livet kring en glasugn.
En kulturinrättning på Orrefors 1910/20-tal: när mäster var färdig med slitet vid glasugnen -
då var det att samlas hos konstnärerna Gate och Hald och etsaren Wollmann och ibland också disponenten
i en skapande samvaro på ritkontoret. Man behandlade inte bara nästa dags arbetsritningar -
man var t o m litterär och det var så som disponent Ahlin kom in på
Frödings dikt Sagan om gral - den som gav namn åt graalglaset.

[Rebello]

Ja, Rubus, vi återvänder väl till deglarna och glasugnarna:
En degelfråga till Hirvi: Pottkammaren - var det där man tillverkade deglarna på glasbruket -
eller hade man tempererugnen där (som på Sandö?) - eller vad för kammare var detta?

På en sida om Sandö glasbruk,http://web.telia.com/~u60111480/bilder1.html , hittade jag detta:
"Ovanför segelfartyget längst till vänster ligger ett vitt hus, pottkammaren med tempelugn (för uppvärmning av deglar)".
Jag minns inte att det var någon pottkammare hemma på Strömbergshyttan. Minns inte att man gjorde deglarna själva - och där hade man, som på Bergdala temperugnen vid sidan inne i hyttan.
I boken om Orrefors Ett hundra år skriver man om "degelverkstaden" - hittar inget om pottkammare där.

Jag är särskilt intresserad av detta, eftersom den enda byggnad som står kvar vid hyttplatsen vid Sölje glasbruk här borta i västra Värmland, det är pottkammaren. Bilden här föreställer denna pottkammare och jag stod just där hyttan har legat, när jag tog bilden. Jag kan inte föreställa mig att man hade en tempererugn där inne - som på Sandö!

Efter mera letande på Google fann jag nu detta som Hirvi skrev i förbigående, på tråden Tokiga glas: "Ja hamnade dom inte i gruvan, då blev det POTTKAMMAREN, där gick gubbarna förr med uppkavlade byxor, barfota och trampade lera i stora träkar hela dagarna, av leran gjorde dom deglar till glasugnen, rena fötter blev det nog, Hirvi."

Tack för den, Hirvi, men du har kanske mer att berätta? I Sölje kunde lertramparen går ner till sjöstranden och skölja av sig . . .

[LasseC]

Jag kanske inte är rätt man att svara på detta men jag vill minnas att pottkammaren låg i ett särskilt hus eller rättare sagt i ett säskilt stort rum i ett senare hus vid sidan om. Jag vill också minnas att deglarna måste torka länge innan de kunde föras till uppvärmning. Av praktiska skäl vill jag tro att teperugnen låg i hyttan för man kunde väl inte köra den varma degeln så värst långt. Tyvärr sviker mig mitt minne där
Man hade väl kontinuerlig tillverkning av deglar för att det var så lång torktid på dem. Degelkammaren eller pottkammaren fick man endast komma in i på nåder.
Lasse

[Hirvi]

Pottkammare är väl samma som degelkammare,där trampades nog leran
och sedan byggdes upp till deglar, sedan fick dom väl stå på ett tort ställe i väntan på att dom skulle bli tempererade och vidare in i glasugnen,
detta är vad dom äldre berättade för mig, under min tid så köptes deglarna
ett bra lager var alltid hemma,
temperugnen stod ju i hyttan, det fik ju inte vara för långt att köra den
varma degeln fram till glasugnen.
Hirvi