Glas sigill på och från flaskor. Frågor.

[silvervalley]

ett par bilder enl. önskan från E.B.

Har gjort så gott jag kunnat med bilderna,amatörfotograf som man är. Det är ju oerhört svårt att fota glas och göra det full rättvisa. Glas skall nog upplevas live,ta i det o.s.v.

[Kecke]

Tjusigt, det ser ut som vatten som sakta rör sej i glaset.

[silvervalley]

För kännedom E.B. & Co : flaskan t.v. i bild är en Björknäsflaska 1 Qvart. Tveksamhet rådde p.g.a. otydligt stämplat sigill med glasrinning,dessutom upponer. Så kunde det bli. Men med facit i hand,och med mycket god och värdefull hjälp,är saken nu klar och utredd. Stort tack till vederbörande,alltid snäll och hjälpsam !

[E.B.]

Så då menar du att den i mitten är en från "skånska". Hur vet man det utan sigill? Är fortfarande impad av Kostaflaskan förresten!!

[Glasdykaren]

Får väl instämma. Utan sigill är det mycket svårt att avgöra härkomst.
Glasblåsarna var flitiga på att byta bruk och det hände även att de flyttade med formar.

Men denna klassiska lökflaska med otydligt sigill som såldes i Uppsala lyckades jag tyda till "SKÅNSKA MANUR" och härkomst Henrikstorp, den hade de attributerat till SANDÖ. Flasktypen är av 1720-1740 modell.

[E.B.]

Tycker mig se "SKÅN" härifrån till och med. Hur kan de slarva så?

[silvervalley]

Instämmer fullständigt med Lars ang. attribuering till olika glasbruk. Men här råkar mittenflaskan vara "felvänd",då syns inte den typiska "Skånska-formen",och eftersom flaskan är inköpt på genuin lantauktion i trakterna av Torup-Tyringe (utanför Perstorp),vågar vi väl påstå till 99,99 % att flaskan är "Skånsk". Men visst ändå den lilla minimala möjligheten att flaskan blivit hitfraktad nångång,inget är ju omöjligt. Men vem skulle då ha gjort den ? Finns denna flaskform vid något annat bruk ? Bifogar ny bild ur annan vinkel.
PS. Och du E.B. visst är den lilla Kostaflaskan läcker och charmig,den saken är klar.

[silvervalley]

"Det hände även att de flyttade med formar",skrev Glasdykaren ang. 1700-talsflaskor och var de är blåsta. Inte alls omöjligt att detta har hänt vid något tillfälle,men vanligare var väl att glasblåsarna bytte arbetsplats. Ibland av nödtvång,som från Skånska till Värmland etc.. Men vid kontakt med ett par gubbar i andra ändan av landet igår,påstod dessa bestämt att t.ex. Strömbäck och Loos vardera hade en alldeles speciell form (typ)av flaska,som inte lär ha blåsts någon annanstans ,i sitt sortiment. Så dessa kan kännas igen på långt håll utan sigill. Casimirsborgs vanligaste flaskmodell finner man väl heller inte hos något annat bruk. Har tyvärr inga bilder att visa, men det kanske någon annan har ? Här borde väl finnas många intresserade/samlare av antika flaskor ?
Skulle verkligen vara intressant och spännande att få skåda bilder på flaskor från Strömbäck och Loos. Var kan man annars finna sådana ?

[silvervalley]

Glömde nämna att den lilla Kostaflaskan lär dyka upp på en viss kvalitetsauktion i höst,om "de" får som de vill. Den som lever får se.

[Glasdykaren]

För att skingra diverse spekulationer. Mellan slutet 1730-talet till omkr. 1815-20 var de runda fastblåsta flaskorna med volym 1 Qvart, 1/2, 2/3 och 1 Stop en av de vanligaste modeller på de aktiva bruken i Sverige och även Finland. Måttenheten KANS användes också. Av dessa så är 2/3 Stop coh 1/3 KANS de absolut vanligaste. Slutkunderna var oftast krogar, värdshus och större gods/gårdar där de tappades och användes som serveringsflaskor.

[silvervalley]

Vilka spekulationer ? Måttenheterna var förstås de som du nämner här Glasdykakaren,men flaskorna kunde väl se olika ut ? De svenska 1700-talsbruken hade väl olika "modeller",inte såg väl flaskorna ut likadant överallt ? Trots att de rymde samma volym. Detta skulle vara intressant att få utrett,finns väl inte så mycket illustrerad litteratur i ämnet. Eller finns det det ? En samlingsbild med 8-10 flaskor från olika bruk skulle ju skingra mystiken.

[silvervalley]

Förlåt den felaktiga stavningen Glasdykaren. Det blev ett "ka" för mycket i hastigheten.
Sånt som tyvärr händer ibland när man snubblar på tangenterna.

[FBQ]

Går det ens att få fram 8-10 olika bruk som använde sigill? Och bara för att en flaska med sigill kan attribueras till ett visst glasbruk så betyder det ju inte att alla andra likadana måste vara tillverkade där.
Möjligheterna ligger ju i att göra arkeologiska undersökningar vid de olika glasbruken och se vilka modeller som finns bland glasskrosset. Man lär ju inte kunna täcka in all produktion och det lär ju bli svårt att undersöka alla glasbruk - vet ju annars att det delvis redan är gjort - men den vägen kan man ju ändå få en bild av hur sortimentet sett ut på de olika glasbruken.
Misstänker själv att mycket få modeller var glasbruksspecifika.

[silvervalley]

Men FBQ,visst går väl det. Henrikstorp,Limmared,Anneberg,Björknäs,Kosta,Casim irsborg,
(Cedersberg),Ström (+bäck),Sandö,Loos. Något glömt ? Hur många var det FBQ ?
Och hur sortimentet såg ut på de olika glasbruken har man nog EN GANSKA BRA bild av. Viss dokumentation finns ju trots allt,men mer vore naturligtvis önskvärt för den intresserade av antika flaskor. Och du FBQ,vilka fler glasbruk har gjort den för Henrikstorp så typiska oktagonala flaskan ? Eller den för Casimirsborg så typiska cylindriska med lång hals ? Eller den lilla runda Loosflaskan ? Bara några exempel,det finns säkert fler.
Här borde väl finnas fler intresserade och kunniga på detta område,eller är det ett så udda och ovanligt samlarområde,att nästan ingen vet något utan bara "misstänker" och gissar ? Glasbruken fanns ju faktiskt runt om i landet,finns där t.ex. ingen hembygdsintresserad som har fotos eller teckningar (gamla böcker eller priskuranter ?) på till de lokala bruken attribuerade flaskorna ? Skulle vara tacksamt om de kunde skannas och läggas in här. Tackar på förhand !

[Legion]

Priskuranter börja dyka upp först i mitten av 1800-talet, och det avbildas ändå nästan aldrig flaskor i dom så där har man ingen hjälp.

I Limmared gjordes det vad man vet flera olika typer av flaskor.
Den åttakantiga har ett sigill stämplat med LGB 1750.
De fyra runda flaskorna rymmer 1 stop.

Tyvärr är hela området där bruket låg på 1700-talet bebyggt så några vidare arkeologiska undersökningar är inte möjliga