Silverstämpling

[FBQ]

Jag tänkte passa på att kasta ut en fråga om någon känner till hur stämplingsförfarandet för silver sett ut under århundradena.
Jag tycker förekommer titt som tätt att man råkar på föremål där kattfot eller stadsstämpel saknas. Är detta regelbrott eller har det funnits situationer där detta varit acceptabelt?
På mindre föremål - stolpknappar, ringar, söljor saknas ofta silverstämplar alldeles, eller finns bara mästarstämpel, samma sak med en del berlocker och liknande. Vanliga knappar saknar väldigt ofta silverstämplar.
Urboetter och ur har också ofta ofullständiga silverstämplar.
Silverbeslag på föremål som inte är i silver saknar också ibland stämplar - är detta något som var befriat från stämpeltvång?

Jag talar väl nu i första hand om 17- och 1800-talssilver, men alla synpunkter är välkomna

[hose]

Dansk stempling

I Danmark stemples sølv i København med 4 stempler. Dvs sølv som vejer over 5 lod.
1 lod = 14,7gram og et kilo = 68 lod.
Fra 1608 kendes stempel med 3 tårne.
I 1676 indføres Guardeinen han stempler alt sølv med tårnene undtagen småting. Årstal står altid (næsten altid) under tårnene.
I 1679 indføres guardeinstemplet. Jeg har på AP lagt en tråd med et udvalg af disse stempler samt en beskrivelse af andre.
Månedsmærket et skattemærke stemples imellem 1685 og 1852. I 1676 til 1830 stemples med Zodiakaltegn efter 1830 og til 1852 stemples med de naturalistiske tegn.
Mestermærket er sidste stempel.
Efter 1852 indfører nogle sølvsmede eget årstalsstempel. De savner (kunderne) vel garantien.
I 1893 er stempling frivillig. Lødighed afløses af decimalangivelse. Og i hele landet kan sølvsmede nu stemple med 3 tårne (Københavns byvåben)
Siden 1977 fremstilles stemplet med 3 tårne ikke længere.

I provinsen gælder samme krav, men håndhæves ikke. Her stemples bymærke og mester - eller kun mester.
Måske mester 2 gange - og måske by 2 gange for at få 4 stempler.

Her er først et provinsstempel fra Horsens, Hans Nysted stempel er fra perioden 1742-1782.
Det andet stempel er et fuldt Københavnerstempel fra 1747.

[hose]

Norsk stempling

Er underlagt samme krav som dansk stempling.
Og dermed månedsstempel, mester, by, guardein.
Men måske en normand - kan supplere her.
Christiania stempler. Det første på en ske fra 1776 det andet fra 1798.

[FBQ]

Då tar jag en svensk sked, en Stockholm 1775, och en ströslev (tror det bör vara Kalmar?) 1780.

(Den första skeden är Ferdinand Sehl i Stockholm och årtalet skall vara 1758. Ströskeden är stämplad av Anders Petter Lindström i Kalmar och årtalet är trots vad det ser ut som 1828)

[FBQ]

Här kommer en Uppsalasked från 1795 också. Skeden är lagad så smedsnamnet är lite svårläst.
Det är Erik Lemon i Uppsala som stämplat

[FBQ]

Jag skickar med en sked från 1798 också, som är ett exempel på det som frågan egentligen handlade om - avsaknad av stämplar - här saknas stadsstämpel.

(Jag passar på att flika in att det är Peter Pihl i Västervik som stämplat skeden - nu sedan jag skaffat silverbibeln)

[FBQ]

Kan ta ett annat exempel på att minimivikt troligen gälde för stämpling även i Sverige - en berlock som troligen är från början av 1800-talet.
Jag tog en närbild på stämpeln också, men den blev bara sämre än den är i verkligheten. Jag tycker mig se att det står AGE, men är inte helt säker.

[FBQ]

Nu läste jag lite i kulturen 1966, och där står att vissa föremål var undantagna från stämplingstvånget enligt 1752 års förordning - likaledes var "bondegrannlåt" enligt förordning 1755 undantagen från stämplingstvånget.

[Ulferic]

Läste också om detta i kuturens årsbok. Är man intresserad
av diverse antikt är dessa årsböcker en rik källa att ösa ur.
Har alla från 1952 och framåt.