Allmogekeramik!

[Annna]

Kul att det fortfarande finns saker att upptäcka!
Är inte mycket för allmogekeramik men har lyckats finna en sak som jag gillade. Vet ingenting om den.

[Ulferic]

Kul att se att det i alla fall finns lite keramik med allmogestuk i stugorna.
Tar en sparbössa som kanske är gränsfall. Förmodligen gjord på beställning hos en krukmakare. Har visat den förut men det finns säkert några som inte sett den. Att modellen kallas bröstbössa är nog inte svårt att förstå. Texten i botten går nog att läsa även om bilden blev lite suddig.

[Louise Ebbmar]

St. Mellby

Hej.
Angående förfrågan om Stämpeln med ST.Mellby är nog inte gjord av Knut Hugo Ebbmar ( som var min far). Han arbetade inte med lergodslera , och vad jag kommer ihåg skrev han oftast bara Knut Hugo i botten. Om han skrev orten stå det Södra Mellby .
Med vänlig hälsning
Louise Ebbmar

https://www.ebbmar.se

[Louise Ebbmar]

St. Mellby

Hej.
Angående förfrågan om Stämpeln med ST.Mellby den 27/12 2007,så är nog inte gjord av Knut Hugo Ebbmar ( som var min far). Han arbetade inte med lergodslera , och vad jag kommer ihåg skrev han oftast bara Knut Hugo i botten. Om han skrev orten stå det Södra Mellby .
Med vänlig hälsning
Louise Ebbmar

https://www.ebbmar.se

[Bengt H.]

Tack så mycket för intressant information, Louise.

Tack också till Ulferic för bilden på den mycket intressanta sparbössan.

[FBQ]

Riktigt gammal allmogekeramik har jag inte så mycket av, fast den här tråden är ju lite nyare saker, så jag tänkte att min nyinköpta kruka kunde passa här.
Tänkte på att fråga om någon annan vet hur länge Gefle tillverkade krukor av det här slaget? Vad jag har fårstått var det Gefle kakelfabrik - Porslinsfabrikens föregångare, som tillverkade de här men märkningen har kanske använts även på föremål efter 1910?
Både i Dalarna och Uppland hittar man en hel krukor och spilkummar från Gefle. Från Uppland har jag hört att det var på 20-talet Höganäskrusen började ersätta krukmakarkrukor. Det mesta från Gefle verkar vara tidigt 1900-tal. I Dalarna hittar man ju en hel del äldre Nittsjö också.

[Hirvi]

Tänkte haka på med några krukor som stod och gömde sig här!
Jag vet inget om detta, så jag tackar om ni andra vet något, den brunsvarta
får jag en känsla av högre ålder, botten på den (bild) rund ring, där man ser lergodsfärgen, föremålen blir nästan för bra på bild, det är mycke porer, föroreningar, ränder i dom, den brunsvarta har ingen märkning, den står i mitten på bilden, börjar med den, bild- märkningarna på dom andra kommer snart!
Hirvi

[Hirvi]

Dom andra märkningarna jag inte begriper mig på!
Hirvi

[Hirvi]

Kanske skall tillägga att det inte är någon märkning i botten
på någon av dom, det sitter på sidan långt ner!
Kan tillägga att den stora krukan har mörka fält nertill mot botten (sidorna)
något i glasyren kanske?
Hirvi

[Samlartrollet]

Har en liknade kruka (naggad och sprucken) som också är stämplad på sidan. Vet inget om den mer än att den är från min farmor.

[Hirvi]

Dessa krukor måste väl ni lösa här på PES, ni är ju duktiga på lergods!
Hirvi

[Ulferic]

Frågade vid tillfälle svärmodern (87) om hur många lerkrukor och höganäsare dom hade på gården förr. Som bondmora så var det en hel del. Matkällare och andra utrymmen var fulla av dessa krukor av olika storlek. I princip allt ätbart som inte åts för dagen försvann ned i dessa otaliga krukor.
Natrurligtvis fanns det en massa krukmakare som såg till att det fanns krukor. Många lokala och även de som tillverkade i större mängder. Många av krukmakarna brydde sig inte om att märka sina krukor då de såldes lokalt och alla visste vem som gjort dom. Ofta finns det en angivelse om krukans storlek. Antingen ett rymdmått eller en siffra som avsåg storleken. Dina krukor Hirvi är anonyma men trevliga att se på. Speciellt den mörka. Själv köper jag ibland krukor av olika storlek. Helst inte Höganäsare. Blev mycket skrivande.

[FBQ]

Det är ju annars mot slutet på 1800-talet som antalet krukor verkar ha ökat. Har funderat på att ta reda på lite mer i ämnet.
Med medeltidens intåg försvinner ju allt svartgods från landsbygden - vikingarnas lerkrukor verkar ha ersatts att träkärl. I städerna hittar man även yngre Svartgods och rödgods när det kommer, men på landsbygden lyser det med sin frånvaro.
Å andra sidan kan det ju delvis ha att göra med fyndsituationen att göra - få gårdar har grävts ut som slutna fynd. På Vasaskeppet (m. fl. vrakfynd) hittades ju en hel del både glaserad och oglaserad keramik. Frågan är om fynden härifrån speglar vad som brukades på bondgårdarna. I de bouppteckningar jag gått igenom (finns bevarade först från 1740-talet) är lergodsföremål fortfarande ganska ovanliga, även om de förekommer (kallas oftast stenfat eller stenkrukor).
Det här är norduppland. I Dalarna och allra helst norra Dalarna dröjer lergodsets intåg än mer. Har ju säkert sett väldigt olika ut på olika håll, men det vore kul att veta mer i ämnet.
Tror det var TN som visade en märkt lergodsskål här på PES - annars är ju nästan allt omärkt. Fast man kan ju mäta rymden i förhållande till angivelsen - om det verkar vara liter bör det vara efter 1890 (fast det är ju en lite flytande gräns) om kannor, stop, eller fjärdingar före.

[Bengt H.]

Visar bild på ett nyinköpt fat från Bröderna Larssons keramikverkstad i Laholm. 1930-tal tror jag. Även en bild på några andra saker från samma verkstad.

[Polsson]

Filebunka-Stenbäck

Det är F B Stenbäck som har gjort den. Ibland signerade han med FB Stenbäck Trelleborg ibland endast med Trelleborg. Huruvida han själv drejade dem med sin signatur på och event. gesällers gods endast stämplades med Trelleborg, har jag ingen aning om.