Allmogekeramik!

[söffe]

Allmogekruka?!

Det var ju trevligt med en kruka från min närmaste stad. Vad står det på ettiketten?

Jag har krukan på landet och är i stan, men jag har för mig att det står "Garanterat handgjord Varbergs Stengodsfabrik". Får väl korrigera om det står något annat!
Söffe

[söffe]

Fel av mig!

Jag har krukan på landet och är i stan, men jag har för mig att det står "Garanterat handgjord Varbergs Stengodsfabrik". Får väl korrigera om det står något annat!
Söffe

Det stod Stenkärlsfabrik på etiketten!

Söffe

[Äjth]

Söffe, här här en tråd från PES där du kan läsa lite.

http://www.precisensan.com/antikforum/showthread.php?p=12330&highlight=varbergs+stenk%E4rlsfabrik#post12330

[söffe]

Tackar!

Söffe, här här en tråd från PES där du kan läsa lite.
http://www.precisensan.com/antikforu...brik#post12330

Tack för informationen!
Söffe

[söffe]

Krus men signaturen???

Möjligen står det 1941 i botten på det här kruset men i övrigt vore det kul om någon kan lista ut vad det står!
Söffe

[E.B.]

MARIA 1941, tycker jag att det står.

[söffe]

Ja, du har rätt!!! Är Maria något känd som keramiker, eller kanske en glad amatör?
Söffe

[Gideon]

Detta är också ett gränsfall tror jag. Men eftersom Mellby varit uppe tidigare i tråden får den hänga med. Grönglaserad "gubbe" lergods. Fick en något suddig bild på signeringen. Det står: Plump plump Eriksson plump Mellby. Plumparna står för bokstäver jag inte kan tyda.

För att följa upp det här med Stora Mellby, lägger jag in ett mailsvar, som legat ett tag i korgen...
Med stor säkerhet är Ulderics ansiktsmask gjord av den Eriksson som nämns i brevet. Om den är av Gustaf eller Tilda, låter jag vara osagt för tillfället.

Ur ett mail från konservatorn vid Bohusläns museum:
"Josefina Björnberg född den 25 mars 1874. Död i februari 1932.
Fadern hade krukmakeriverkstad på Kvarnbacken i St. Mellby.
Det var fem stycken barn i familjen och Josefina var den av syskonen som övertog krukmakeriverkstaden efter fadern. Systern Tilda gifte sig med krukmakaregesällen Gustaf Eriksson och de flyttade sedermera till St. Mellby där de drev krukmakeri.
I början på 1950-talet lades detta krukmakeri ned.
Från Älvsborgsslöjds, Trollhättan lager vid affärens nedläggning 1984.

En minnesutställning över "Josephine Björnberg 1874-1931" gjordes i Alingsås Konsthall troligen 1967.
Ett litet häfte producerades. En del av texten citerar vad Elin Wägner skrev som redaktionssekreterare i Idun i november 1909.
Skålar, krukor och vaser visades. Mycket var hämtat från privata hem i Stora Mellby.
Kort beskrivning över henne lyder:
Josephine Björnberg föddes 25 mars 1874. Lärde krukmakareyrket av sin far. I en syskonkrets på fem blev Josephine den som övertog och ledde arbetet i krukmakareverkstaden på Kvaranbacken och var också den som bar det ekonomiska ansvaret för gård och affär. Hon avled i februari 1931 och ligger begravd på Stora Mellby kyrkogård.
(Notera att de olika källorna har skilda dödår för Josephina. Även olika stavning av hennes namn.)

I Trollhättan fanns från 1870-talets början en fabrik "Trollhättans kakel- och lerkärlsfabrik" startad av Axel Rudolf Björnberg. Han kom från Stora Mellby. Kakel till kakelugnar och köksspisar tillverkades vid fabriken. År 1898 startar han även en lerkärlsfabrik. Bolaget upplöstes 1913.
I Trollhättegillet: Historia och historier om "Stranna, oktober 2005 9:2 skriver Lars Myrén om tillverkningen. Fabriken låg i en byggnad ritad av Uddevalla-arkitekten Arthur Brattberg. Där finns kopplingen till att jag kommit i kontakt med Björnbergs."

[Gideon]

Har ett fat efter min salig mormor som jag vill visa, är det någon som vet var det kommer från?
Sammtidigt lyfter jag denna eminenta tråd som borde göras VIKTIG

Märkningen med tandad båge påminner svagt om den ännu svagare snedstämplingen på mitt fågelförsedda askfat med avsiktlig krackelering.
Men det är svårt att veta, tills bättre stämplade exemplar dyker upp och förstås mer vetande av andra. Annars är Franzéns Konst-Keramik i Markaryd (som sedermera flyttade till Hovmantorp i fjärde generationen Franzén) ett alternativ.
Nisses fat är dock ett UFO hittills.

[Ulferic]

Blev några lerfat inköpta idag. Bl.a bildens fat. Diameter 32 cm. Stämplat i botten S Larsson Engelholm. Tyvärr har fatet glasyrskador men det kvittar. har letat lite efter denne S Larsson men hittar inget. Finns säkert någon som har uppgifter om honom.

[Gideon]

Enligt en liten bildtext i Christina Lindvall-Nordins bok "Skånsk allmogekeramik", sägs att Sven Larsson hade verkstad 1866-1916 på nuvarande Krukmakargatan i Ängelholm.

[Ulferic]

Ante mig att du hade att komma med Gideon. Nästa fat är helt utan märkning men lättare att tidsbestämma. Baksidan är nästan bättre än framsidan. Slät och fin och len.

[Ulferic]

Städat och flyttat lite grejor. Fick då detta lejon i handen. Jag och bl.a. Gideon har pratat om denna på annat ställe för några år sedan. Fick för mig att jämföra lejonets stämplar med den gröna gubbe jag har. Den är ganska tydkigt stämplad Eriksson Mellby. Se bild på sidan fyra i denna tråd. Kanske har jag fått solsting men visst är lejonets stämplar lika den som är på gubben. Eller? Lejonet höjd 29 cm är stämplad tre gånger med samma otydliga stämpel. Kanske var själva stämpeln dålig så att han gjorde tre försök. Kan ha fel med likheten och hoppas att andra ögon kan bekräfta eller dementera. Om så är fallet att det är Eriksson har ett mångårigt problem lösts.

[Äjth]

Läckert Lejon. Minns din gröna gubbe men nu som då kan jag inte utläsa stämpeln, en skarpare närbild, rskiljer nu inte en enda bokstav.

[Gideon]

Ante mig att du hade att komma med Gideon. Nästa fat är helt utan märkning men lättare att tidsbestämma. Baksidan är nästan bättre än framsidan. Slät och fin och len.

Det fatet har jag ett identiskt med, men med 1919 som årstal istället.
Naturligtvis fanns det fler krukmakarverkstäder, som gjorde sådana här årtalsmärkta fat och i mitt fall är den svagt stämplad C.A.Andersson, Hessleholm. Han föddes 1863 i Simrishamn och avled 1942 i Finja.
Tyvärr är fatet i någon av källarlådorna och foton på den försvann med datorkraschen för över ett år sedan. Ska leta upp den vid tillfälle.

Man kan fråga sig varför årtalsfat och -krus gjordes? För vilka tillfällen?